måndag, september 26, 2011

Greklands konkurs - en studie i panik?

Kan den grekiska konkursen begränsas till enbart en nedskrivning av lånen? Det finns en risk att grekerna tror att drachman ska återinföras. I så fall blir det bankrusning och panik om man inte också förberett en ny valuta.

En del av dem som fantiserar kring Greklands konkurs ser en nedskrivning av skulderna med 50 procent någon gång i slutet av oktober eller början av november (Englund). Det skulle i så fall betyda att EU först ger ett lån på 8 miljarder euro till Grekland, som får lova dyrt och heligt att vidta en rad åtstramningar i enlighet med vad "trojkan" fordrar (IMF, ECB, EU). Detta fordrar också att Finland får tillfredsställande garantier/säkerheter. Men beskeden från G20-mötet i Washington var kraftlösa och präglades mera av panik enligt Staffan Sonning (SR Godm Vrldn).

En ordnad nedskrivning med 50 procent är med största sannolikhet vad som planeras. Detta dementerades av regeringstalesmannen Angelos Tolkas på fredagsmorgonen (DN), vilket snarare måste ses som en bekräftelse. Liknande tankegångar uttalades av både Lars Calmfors och Pär Nuder i Agenda på söndagskvällen. Men de var inte särskilt konkreta. Avgörandet kanske kommer på tisdag när Giorgos Papandreou ska försöka få igenom sitt sparpaket i parlamentet.

Om sparpaketet inte går igenom blir det inte några 8 mdr € i övertagande av förfallande lån. Då har vi kris på onsdag. Går paketet igenom fordras godkännande av de 8 mdr € av åtminstone Finlands parlament. Varför ska Finland godkänna sin del av räddningspaketet om pengarna bara blir hälften så mycket värda efter några veckor? Det är ju att skänka bort pengarna vilket även Angela Merkels väljare borde inse. Så bråket om de 8 miljarderna har rimligtvis flyttat fram kristidpunkten ordentligt.

Eller är bristen på konkreta besked bara ett politiskt spel som ska dölja att man sitter och arbetar fram en plan för en "ordnad" skuldnedskrivning som läggs fram i början på veckan? Det skulle innebära att franska och i viss mån tyska banker får ta en smäll i form av 50-procentiga (60-procentiga?) förluster på sin utlåning till Grekland. För att begränsa de skadliga effekterna måste man ha ett räddningspaket för dessa banker i beredskap så att de kan överleva och fortsätta att låna ut pengar till europeiska företag i någorlunda omfattning (bart 15/9).

Ett tillfälle att göra detta är just nu genom att grekiska småsparare och kapitalägare inte kan ta ut sina pengar i euro under helgen. Men det hjälper föga eftersom det förr eller senare blir bankrusning som gör slut på alla eurosedlar och genom överföringar till utländska banker knäcker de grekiska bankerna. Eller har man förberett restriktioner för sådana transaktioner?

Eftersom Grekland stannar kvar i EMU kommer det att ta lång tid innan Grekland blir konkurrenskraftigt igen. Men de förfallande lånen ska betalas tillbaka åtminstone till 40-50 procent. Och några nya lån kan inte fås på marknaden. Är det nu EU:s pengar ska komma till användning? Grekland får hanka sig fram och leva på de ca 20 mdr € som behövs varje år för att täcka handelsunderskottet. Detta förutsätter att bankerna kan fortsätta att fungera så att näringslivet inte helt bryter ihop på grund av kreditbrist. Och hur skulle det kunna undvikas om bankerna ansätts av bankrusningar?

Risken borde vara betydande att en stor del av den grekiska ekonomin lamslås genom en akut bankkris till följd av den panik som utbryter när nedskrivningen annonseras. Men teoretiskt borde grekerna kunna låta bli att ta ut sina pengar eftersom operationen inte innefattar ett övergivande av euron. Är ett sådant kallt avvaktande vad vi förväntar oss av den grekiska allmänheten? Kommer inte rykten att spridas att operationen syftar till att drachman ska återinföras? Redan idag förekommer omfattande uttag från bankerna.

Om operationen är väl förberedd borde man alltså räkna med att uppfattningen sprids att en ny valuta, som blir mycket mindre värd, ska införas. För att försöka förekomma de skadliga konsekvenserna av detta måste införandet av en ny valuta förberedas. Alternativet är annars ohämmad panik. Enligt detta scenario finns det inget mellanalternativ i form av enbart en nedskrivning av fordringarna på Grekland. Drachman måste införas för att undvika panik.

Emellertid kan det tänkas att trojkan i första hand försöker begränsa skadeverkningarna för Europa och lämnar Grekland åt sitt öde. Paniken får framskrida som den vill. Om Grekland stannar försvinner 2 procent av Europas BNP. Internationella hjälporganisationer får ta över och organisera hjälpsändningar och soppkök. Det borde världen ha råd med under många år.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , intressant.se

Etiketter:

3 Comments:

At 26 september, 2011 13:15, Anonymous Anonym said...

Vad gör skulden så svår att bära-räntan.
Varför inte garantera en låg ränta men behålla skuldnivån.
Då kan man ställa krav om Grekerna vill behålla den låga räntan.

 
At 26 september, 2011 16:08, Blogger Danne Nordling said...

Problemet är att länder som vill låna utomlands tar korta lån där räntan är lägre. När lånen sedan ska omsättas och samtidigt nya lån också tas vill långivarna efter en tid ha högre ränta. Till slut blir räntan på främst utlandsskulden så hög att skatteintäkterna inte räcker till för räntebetalningarna trots att regeringen skurit ner övriga utgifter.

EU kan tydligen inte hjälpa Grekland att få ned räntebördan med garantier. Det enda sättet är att lösa ut Greklands förfallande lån med egna lån som har lägre ränta. Av politisk-psykologiska skäl kan tydligen inte denna ränta sättas tillräckligt lågt för att Grekland ska klara sig.

Om man kunde undvika de psykologiska effekterna av ett svagt ledarskap och allmän vilsenhet och handlingsförlamning skulle Grekland kunna få en respit som kunde vända utvecklingen. Det finns inga fundamenta som tvingar stödet att upphöra. EU lånar ju upp de pengar som lånas ut till Grekland och eftersom gamla lån löses ut kommer krediter att finnas på marknaden.

Men om man tror att stödet till Grekland både kräver höjda skatter och tränger ut andra låntagare byggs bilden upp av en ohållbar situation som i slutändan av fundamentala skäl måste leda till en kris.
/DNg

 
At 27 september, 2011 12:37, Anonymous Anonym said...

Hej! Jag skulle vilja komma i kontakt med dig. Kan du mejla mig på sanna@fellowpublishing.se Tack! Sanna

 

Skicka en kommentar

<< Home