Att måla fan på väggen

Varför vill Anders Borg hålla fram en så dyster bild för 2012? Tillväxten ska bli "1 procent". Och vilka åtgärder håller han i beredskap om Grekland skulle gå i konkurs?

Ett gammalt talesätt säger att man inte ska "måla fan på väggen". Själva talet om djävligheter kan bidra till att de verkligen inträffar. Vid presentationen av budgeten har finansminister Anders Borg varit förvånansvärt pessimistisk och angelägen om att understryka att den ekonomiska situationen är mycket allvarlig. Redan i augusti kom Borg med en reviderad prognos för BNP nästa år på 1,3 procent istället för 3,8 i vårpropositionen (ej kalenderkorrigerad).

Denna prognos finns också med i budgetpropositionen, men borde egentligen korrigeras för antalet arbetsdagar. Då blir siffran 1,6 procent (bart 31/8-11). Naturligtvis är det mera effektfullt att använda den lägre siffran om man vill "måla fan på väggen". Frågan är vad syftet är med att bygga upp en krisstämning i befolkningen. Detta är en komplicerad fråga eftersom finansdepartementet samtidigt kommer med en prognos på längre sikt som är förvånansvärt ljus, se nedanstående diagram:


En hypotes är att finansministern vill påverka löneökningarna. I prognosen för 2012 har FiD reviderat ner löneökningarna från 3,2 procent i våras till 2,9 procent idag. Men det kanske bara är fråga om psykologi på det politiska planet. Ordet "skyddsvallar" var dagens nyckelord i Borgs retorik. Han vill ge sken av att man genom finanspolitisk försiktighet bättre kan klara en ytterligare försämring av konjunkturen framöver. Detta strider mot konventionell konjunkturteori. Men det är fullt tänkbart att i tider när flera länder (som dock inte liknar Sverige) lider av ekonomiska svårigheter till följd av "skuldkris" i statens affärer, så kommer en starkare svensk budget ha en större lugnande effekt än en lägre arbetslöshet.

Finansminister Borg vill också hålla öppet för att ytterligare åtgärder (stimulanser?) kommer att vidtas om krisen i Grekland går över i ett allvarligare skede. Jag bedömer att det trots mer optimistiska besked idag enbart är en tidsfråga innan Grekland ställer in betalningarna. Förhoppningsvis kan detta göras i ordnade former så att de europeiska banker som är exponerade mot Grekland kan räddas. I så fall kan de fortsätta att ge krediter till europeiska företag utan att behöva driva fram konkurser och arbetslöshet i någon betydande omfattning.

I detta scenario kan Sverige klara sig ganska bra. Exporten kan hållas uppe till Europa. Men skulle Greklands bankrutt leda till att ett antal europeiska banker kommer på obestånd kommer även svenska banker att få svårigheter. Men framförallt kommer kreditrestriktionerna i Europa att driva fram arbetslöshet och minskad import. Då kommer den svenska exporten att få ytterligare svårigheter, oron i Sverige ökar och arbetslösheten stiger. Frågan är vad Anders Borg kan göra åt det.

Läs även andra bloggares åsikter om budgeten, Anders Borg, regeringen, budgetpropositionen, stabiliseringspolitik, skuldkris, Grekland, bankrutt, ekonomi, politik på intressant.se