måndag, september 12, 2011

Ger Obamas paket nya jobb?

Investeringarna i paketet ger knappt en miljon nya jobb (0,5 %). Stimulansen av konsumtionen ger just ingen effekt om den bara motsvarar produktivitetsökningen. Men med förtroende och optimism inom näringslivet kan löneökningar ge ökad konsumtion och nya jobb.

President Barack Obamas nyligen framlagda jobbpaket har bedömts inte ge särskilt stora effekter, bl a av Anders Borg och SvD. Min preliminära analys kom också fram till att effekterna skulle bli begränsade. Den slutsatsen gällde främst skattelättnadernas kortsiktigt svaga effekt på den privata konsumtionen som till 70 procent konstituerar USA:s BNP.

En närmare analys kan göras genom att gå igenom posterna i nedanstående tabell. Den följer Vita Husets egen sammanfattning men jag har självsvåldigt satt rubrikerna på posterna så som jag uppfattar att syftet med dem är. En detaljerad analys fordrar att man går igenom hela texten i regeringens översikt.

1. Lättnader för småföretag 70 mdr USD:

Halvering av löneskatten från 6,2 till 3,1 procent mm . . . . . . . . . 65
Omedelbar avskrivningsrätt för investeringar: . . . . . . . . . . . . . . .5

2. Återanställningar och moderniseringar 140 mdr:

Lärare återanställs i delstaterna 280' . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 35
Moderniseringar av skolbyggnader . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 30
Inrättande av en bank för privata infrastrukturinvesteringar . . . .10
Återanvändning av ledig egendom . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .15
Trådlös bredbandsutbyggnad (självfinansierad) . . . . . . . . . . . . 10

3. Arbetsmarknadspolitiska åtgärder 62 mdr:

Arbetslöshetsförsäkringen utökas . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 49
Skattesänkning för anställning av långtidsarbetslösa . . . . . . . . . . 8
Sysselsättningsfond . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5

4. Skattesänkning 2012 för löntagare 175 mdr:

Sänkning av tillfälligt nedsatta löneskatten 4,2 till 3,1 procent ..175

Summa ---------------------------------------------------------457

Vita Huset bedömer att kostnaden för att återskapa lärarjobb ligger på 0,125 miljoner USD per styck (35 milj/280 000). Låt oss anta att övriga direkta jobbskapande åtgärder kostar 0,1 milj/styck. Under p2 finns 55 mdr USD ytterligare, vilket skulle ge 550 000 jobb. Inräknat lärarna blir det då 830 000 nya jobb vilket betyder ca 0,5 procents sysselsättningsökning. Det verkar inte vara de federala satsningarna som kommer att ge den stora jobbskapande effekten.

Övriga åtgärder ska i huvudsak stimulera det fria näringslivet att genom dynamiska effekter skapa nya jobb. Några åtgärder som fri avskrivningsrätt och en infrastrukturbank har mer osäkra effekter. Skattesänkningar och bidragshöjningar till arbetslösa uppgår till 289 mdr USD. Halveringen av löneskatterna för främst företag på 65 mdr kan dessvärre befaras ge mycket obetydlig effekt på jobben i synnerhet som det inte klargörs huruvida sänkningen är permanent. Det är i bästa fall 224 mdr som kan tänkas stimulera konsumtionen.

Säg att 20 procent av ökad konsumtionsefterfrågan riktar sig mot importen. Kvar blir 179 mdr. Dessa pengar kommer att rikta sig mot dem som som sysslar med produktion av konsumtionsnyttigheter. Det är inte 70 procent av de sysselsatta eftersom en del av konsumtionen importeras - säg 15 procent. Om sysselsättningen är ca 160 miljoner skulle alltså ca 95 miljoner syssla med produktion av konsumtionen. Om konsumtionen ökar med 1,7 procent (0,179 bn$/10,5 bn$) kommer 1,7 procent nya konsumtionsjobb att skapas vid konstant produktivitet. Det blir ca 1,6 miljoner nya jobb (0,017x95).

Tyvärr kommer en produktivitetsökning att motverka den jobbskapande effekten. Om den är 1,5 procent årligen kommer bara 190 000 jobb att skapas. Om dessutom sparkvoten ökar en aning kommer inga nya jobb att bli följden. Mina beräkningar är naturligtvis högst osäkra i sina detaljer. Men om avvikelserna i verkligheten går åt olika håll kan resultatet ändå bli detsamma.

Så vitt jag kan se kommer Obamas paket att kunna skapa i runda slängar en miljon nya jobb. Det är drygt 0,5 procent extra när arbetslösheten är 9 procent. Om den "spontana ordningen" ser framtiden an med tillförsikt kan lönerna stiga med någon procent realt och då kan det uppstå nya jobb - runt en miljon per procentenhet konsumtionsökning.

Det tråkiga är att Obamas paket bara ger effekt 2012. Och då är effekten uttunnad av att 2/3 av den stora skattesänkningen på 175 mdr USD inte är en extra effekt jämfört med 2011 utan en förlängning av en tillfällig sänkning. Det bäddar för besvikelse och alla de som inför valet vill minska förtroendet för Obama får ett utmärkt tillfälle att demonstrera hur felaktig och föga förtroendeingivande hans politik är. Det kommer att bli en självuppfyllande kritik.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , intressant.se

Etiketter:

6 Comments:

At 12 september, 2011 21:11, Anonymous Anonym said...

Den här kommentaren har tagits bort av bloggadministratören.

 
At 12 september, 2011 21:35, Anonymous Anonym said...

Den här kommentaren har tagits bort av bloggadministratören.

 
At 12 september, 2011 22:58, Anonymous Anonym said...

Den här kommentaren har tagits bort av bloggadministratören.

 
At 13 september, 2011 16:24, Anonymous Anonym said...

Danne
Lös krisen med nytryckta pengar som delas ut till folket i USA och sänk värdet på dollarn så dom köper inhemska varor i första hand.

Staten kan även för dom pengarna bygga ren infrastruktur i landet som Ger jobb i landet.

Kan någon ge en saklig invändning?
Danne vad säger dina kloka kunskaper om mitt förslag?

 
At 13 september, 2011 23:38, Blogger Danne Nordling said...

Invändningen stavas ökad inflation. Det är en saklig invändning (dvs den berör saken och inte avsändaren, moralen eller liknande). Den viktiga frågan är huruvida den är sakligt korrekt. Vilken är evidensen för påståendet?

Den klassiska invändningen är att man pekar på den tyska hyperinflationen i början av 1920-talet. Om man tittar på denna händelse litet närmare inser man att det är fråga om ett propagandistiskt skräckexempel som tydligen används av företrädare för en åtstramande penningpolitik.

Den tyska inflationen handlade inte alls om att man finansierade ett ett budgetunderskott med att trycka sedlar utan om en krigsliknande situation med ockupation av Ruhr-området.

Fransmännen var (med all rätt) oroliga för att Tyskland inte skulle kunna betala det gigantiska krigsskadeståndet. Då skickade man trupper in i Tyskland för att ta Ruhr-området i pant. Följden blev emellertid omfattande strejker som lamslog en betydande del av den tyska produktionen. För att kunna försörja de strejkande började regeringen trycka pengar, vilket snart ledde till hyperinflation. Och fransmännen fick bara "färgat papper" i krigsskadestånd.

Jag tycker det liknar ett medvetet sabotage av samma sort som bolsjevikerna hade iscensatt några år tidigare i Ryssland. Syftet för kommunisterna var att förstöra pengarna (penningsystemet) som ju av många betraktades som roten till allt ont.

Problemet med att öka penningmängden i begränsad omfattning är därför främst psykologiska hinder genom en vanföreställning om vad som kan hända. Dessa hinder är speciellt starka i Tyskland.
/DNg

 
At 14 september, 2011 22:29, Anonymous Anonym said...

Danne
Du har nog rätt i det du sa, Sveriges klokaste ekonom?

Går det att få facken att frysa lönerna om dom exempelvis får mer i barnbidrag med mera som kompensation för uteblivna löneökningar?

Med frysta löner så får vi ingen inflation i denna ekonomiska kris om vi ökar lite på penningmängden.

Men det kanske inte är möjligt pga politik och vad dom flesta ekonomer tror i frågan om penningmängden och inflationen, sen har vi företagsledare och privatpersoner som nog har en stor förutfattad åsikt pga okunskap och dom skulle bli livrädda om dom fick höra talas om sedelpressen.

 

Skicka en kommentar

<< Home