Obama föreslår kraftlös stimulanspolitik

Det nya jobbpaketet kan motverka ytterligare försämring men inte ge expansion. Fortfarande är sparandet högt och kreditgivningen kärvar, vilket förhindrar en "kickstart".

President Barack Obama höll i natt (svensk tid) ett halvtimmeslångt linjetal inför kongressen där han föreslog finanspolitiska stimulanser på 447 miljarder USD. Mer än hälften av detta "jobbpaket" består av skattesänkningar och den andra hälften av infrastruktursatsningar och ökade bidrag.

Den största posten i paketet American Jobs Act gäller löneskatterna (egen- och arbetsgivaravgifter till socialförsäkringssystemet). Normalt är dessa 6,2 procent av lönen (tak vid $106 800), men som följd av en tidigare stimulansåtgärd 2010 tillfälligt nedsatt till 4,2 procent. Obama föreslår nu att det inte ska bli en höjning till 6,2 procent 2012 utan istället en sänkning till 3,1 procent för löntagare (en halvering). För arbetsgivare föreslås att löneskatten halveras på lönesummor upp till 5 miljoner USD, vilket gynnar främst de mindre företagen.

Företagen ska också genom skattelättnader stimuleras till nyanställningar, särskilt av krigsveteraner och personer som varit arbetslösa mer än sex månader.

För att rädda främst lärarjobb i delstaternas ekonomier föreslås 35 miljarder USD i stöd, vilket enligt Vita Huset hindrar 280 000 lärare från att bli arbetslösa.

Obama menar att hans förslag ska kunna kickstarta den avdomnade ekonomin (DN). Det fordrar dock att det först kan genomföras, vilket är högst osäkert med republikanerna och Tea Partyrörelsen som hätska motståndare.

Ren teoretiskt är det emellertid intressant att principiellt analysera intentionerna bakom förslagen. Paketet motsvarar 3 procent av BNP i USA och skulle öka budgetunderskottet från 10 till 13 procent. Andra åtgärder förutses dock sänka dagens underskott till 7,4 procent av BNP, vilket skulle betyda att underskottet återigen blir 10 procent (en del åtgärder belastar budgeten efter 2012).

En hel del bedömare menar att stimulansåtgärder har en liten effekt och mest ökar budgetunderskottet och statsskulden enligt ovan. Ett exempel är Sveriges finansminister Anders Borg. Han säger till DN att tidigare paket gett liten effekt och den utlovade sänkningen av arbetslösheten till under 8 procent istället blev en nivå över 9 procent. Effekten på Europa blir att det uppstår större brist på lånekapital för svagare länder vilket skulle ge Grekland större svårigheter.

Så enkelt borde man inte kunna analysera stabiliseringspolitiken. En av orsakerna till att det går så dåligt för den amerikanska ekonomin är att konsumenternas efterfrågan på de amerikanska företagens produkter hålls tillbaka av det stora och ökande sparandet. I nedanstående diagram framgår att sparandet på några år ökat med ca 5 procentenheter:

Eftersom ca 70 procent av BNP i USA består av privat konsumtion betyder det ökade sparandet att BNP nu varje år är ca 5 procent lägre än den teoretiskt skulle ha kunnat vara. Den i andra sammanhang vällovliga minskningen av skuldsättningen medför alltså på kort sikt att USA:s ekonomi inte kommer igång. Men det ökade sparandet betyder att det finns 750 mdr USD mera att tillgå vilket kan jämföras med AJA-paketet på 450 mdr USD. Borgs oro för kapitalbrist i Grekland verkar överdriven.

Eftersom de amerikanska räntorna är så låga är talet om kapitalbrist egendomligt. Kan det vara ett utflöde av den stabiliseringspolitiska doktrin som säger att stimulanspolitik genom upplåning a priori är omöjlig? Den går ut på att om staten lånar pengar kommer företagen inte att kunna låna dessa vilket minskar sysselsättningen i näringslivet. Detta är i dagens ekonomi med styrräntor och kvantitativa lättnader naturligtvis felaktigt.

Borg borde istället ha funderat på de psykologiska effekterna av en kortsiktig ökning av USA:s budgetunderskott. Är det inte så att Kina redan är missnöjt och därför inte vill satsa lika mycket på amerikanska statspapper som tidigare? Om blickarna vänds mot Europa måste det i slutändan bli lättare för Grekland att få lånekapital.

Men det finns troligen ändå en åtstramande effekt på utbudet av lånekapital i USA som bidrar till att företagen inte vill investera och anställa i tillräcklig omfattning. Den s k penningmängdsmultiplikatorn (se komp s 7) ökar inte i takt med den monetära basen som tidigare. Den är fortfarande "kortsluten" som SEB:s ekonomer uttrycker saken (bart 30/8-11). Det betyder att bankerna inte vill låna ut så mycket pengar som de skulle kunna. En betydande del av det ökande hushållssparandet "äts upp" av det finansiella systemet.

Dessa två faktorer (hushållens konsumtionsrestriktioner och bankernas kreditrestriktioner) kommer att motarbeta Obamas nya paket likaväl som tidigare finanspolitiska stimulanser och det låga ränteläget. Dessutom är stimulansmomentet i paketet delvis uttunnat. Stöd till delstaterna ska förhindra att det blir värre. Infrastruktursatsningarna kompenserar en del av det minskade bostadsbyggandet. Skattesänkningarna för företagen ger knappast någon större effekt så länge efterfrågan är dålig och krediter svåråtkomliga. Och nedsättningen av socialavgifterna för löntagarna består till 2/3 av en utebliven återgång till normal nivå av en tillfälligt redan nedsatt nivå. Den kvarvarande delen kommer sannolikt att sparas i dagens orostider.

Den 19 september kommer Obama dessutom att lägga fram en långsiktig plan för hur besparingar och skattehöjningar ska finansiera AJA-paketet och även peka på hur budgetunderskottet ska kunna bemästras på längre sikt. Det kommer sannolikt att utlösa en ny process av politiskt tjafsande som mest bidrar till att skapa ytterligare pessimism och sparande.

[Komplettering 12/9: halverad löneskatt för löntagare 175 mdr USD, för mindre företag 65 mdr, delstaterna (skolor, brandförsvar och politis) 85 mdr samt 50 mdr till infrastruktur; 72 mdr ospecificerat. ]

Bloggat Progr USA Läs även andra bloggares åsikter om Obama, stimulanspolitik, jobbpaket, nya jobb, finanspolitik, stimulans, budgetunderskott, skuldkris, konjunkturnedgång, recession, Anders Borg, underskott, kredit, stabiliseringspolitik, ekonomi, nationalekonomi, politik på intressant.se