Förstår EU-politikerna inte hur bankerna drabbas av Greklands konkurs?
EU-politikerna verkar tro att man kan rekapitalisera bankerna genom att förmå dem låna mera på marknaden.
Det har nu blivit klart att Grekland åtminstone ska få 5,8 mdr euro av de utlovade 8 miljarderna i stödpaketet på 110 mdr euro som i princip har godkänts. Samtidigt börjar det bli klart att Frankrike får backa i sitt motstånd mot en utökning av Greklands konkurs från 21 procents nedskrivning till 50 procent (TT enligt Ekot). Det kommer att leda till att främst de franska bankerna får svårigheter.
Om en bank har betydande tillgångar i form av grekiska statsobligationer kommer det att uppstå en kreditförlust om det definitivt fastställs att obligationerna nu bara är värda hälften så mycket som tidigare. (Även hälften av räntorna bortfaller.) Rent bokföringsmässigt betyder en förlust att bankens egna kapital blir mindre. Med tillräckligt stor exponering och tillräckligt stor värdenedskrivning kommer banken att ha för litet baskapital enligt de administrativa regler som reglerar bankverksamheten (ca 7 procent riskvägt).
Sådana banker måste "rekapitaliseras". Annars tvingas banken i värsta fall i konkurs eller riskerar åtminstone bryska myndighetsingripanden. Normalt skulle bankernas ägare ombes att tillskjuta nytt kapital via en nyemission av aktier. Men i dåliga tider är det inte så lätt att lyckas med att skrapa fram nytt kapital. Bankerna kan då säga upp en betydande del av sina lån till företag och husägare i hopp om att få ner den utestående lånestocken till rätt relation till det reducerade baskapitalet.
Det är när flera banker säger upp lån samtidigt som en farlig kreditkontraktion blir följden. Företag måste avskeda eller gå i konkurs. Husägare ställs på bar backe när de till reapris måste sälja sina bostäder för att betala tillbaka lånen. Arbetslösheten ökar och fler lån måste sägas upp osv. Vi får en bankkris.
För att undvika en systemkris på det finansiella området har nu EU-politikerna lanserat en underlig utväg:
"Tanken är att banker som behöver mer kapital i första hand ska låna upp pengar på marknaden, och att stater och eventuellt EU kommer in med finansiering först i andra och kanske tredje hand." (Ekot enligt Jens Möller i Bryssel).Bankerna ska alltså låna upp pengar på en marknad som karaktäriseras av kontraktion för att kunna upprätthålla utlåningen? Det verkar helt befängt. Men ännu värre är denna "tanke" när det kommer till rekapitaliseringen. Hur skulle lånekapital, om det går att få tag i, kunna öka baskapitalet? EU-politikerna har tänkt fel och verkar inte förstå hur bankerna och deras eget regelsystem för kapitaltäckning fungerar.
Läs även andra bloggares åsikter om Grekland, skuldkrisen, eurokrisen, bankkris, grekland, konkurs, bankrutt, nedskrivning, EU, euru, ekonomi, nationalekonomi, politik på intressant.se
Etiketter: nationalekonomi
posted by Danne Nordling @ 16:14
10 comments
10 Comments:
Det var fusk Einstein här igen,vad jag inte fattar varför är det så få länder i eu som inte klarar skattegränsen,tänk på att jag är inte värdens smartaste 1,2 i skolan,men så mycke fattar jag att vi får betala för dom andra länder slarv med ekonomin och statsfinansiella problem
Danne, jag är inte ett dugg förvånad att politikerna inte förstår hur bank och finanssystemet fungerar.
Danne
Du behövs i ekonomidebatten du gör så bra analyser, ödmjukheten och sakligheten i din blogg gör den så läsvärd.
"Det är när flera banker säger upp lån samtidigt som en farlig kreditkontraktion blir följden. Företag måste avskeda eller gå i konkurs. Husägare ställs på bar backe när de till reapris måste sälja sina bostäder för att betala tillbaka lånen. Arbetslösheten ökar och fler lån måste sägas upp osv. Vi får en bankkris."
Detta får bara inte ske.
Varför inte tillfälligt låna ut nytryckta pengar till bankerna så dom inte förstör sunda företag och husägare.
vilket är farligast lite nya pengar eller alternativet som Danne beskrev?
Dom som tror på att penningmängden ger inflation borde då rimligtvis tro på att en ökning av penningmängden när vi får en deflation kan häva deflationen.
Anonym 17:07, orsaken till att t ex Tyskland har en statsskuld på 83 procent av BNP 2010 och Frankrike en på 82 procent (när gränsen är 60 %)är att de började låna för mycket när det var högkonjunktur i början av 00-talet. Sedan kom finanskrisen med arbetslöshet och minskade skatteintäkter som ökade statsskulden ännu mera.
För Grekland med 143 procent blev det för mycket. I år blir det kanske 170 procent. En del av den sista ökningen beror på de höga räntorna, en del på att arbetslösheten stiger pga dålig konkurrenskraft och en del på att de framtvingade sparpaketen ger upphov till en fördjupad depression.
Anonym 17:14, jag trodde nog ändå att politikerna i grova drag förstod hur den finansiella ekonomin ekonomin fungerade. Det finns ju experter som kan förklara. Men det är tydligen så att politikerna kan häva ur sig rena dumheterna utan att förstå hur fel de har. Uppenbarligen är det experterna som styr.
Anonym 18:12, tack för uppskattning. När en finanskris först uppstår får bankerna svårt att låna pengar på marknaden. Sådan upplåning svarar för närmare hälften av utlåningen - många tror kanske att det enbart är bankspararnas pengar som lånas ut. Detta innebär att centralbankerna har kunnat lindra krisen genom att själva låna ut de uteblivna pengarna till bankerna. Och de pengarna kan vara nytryckta men behöver inte vara det.
När bankerna måste notera stora förluster pga att osäkra fordringar måste skrivas ned eller av är det inte lika lätt för centralbankerna att agera. Det måste tillföras ägarkapital och detta kan bara staten göra - naturligtvis i utbyte mot aktier. I USA kallas detta socialisering, vilket man försöker undvika.
Det mest effektiva verkar dock vara att staten lånar pengar i centralbanken som sedan används för köp av aktier i de banker som behöver rekapitaliseras. Då tränger man inte undan kreditgivningen på marknaden i ett känsligt läge.
/DNg
Tanken är väl att EU ska garantera nyemissionerna. Hur många nyemissioner som behövs är svårt att veta.
Neoliberal agenda, vad är EU? Är det respektive stat, något slags finansiellt statsförbund, EFSF eller ECB?
Du nämner en metod som inte har beskrivits i samband med krisåtgärderna. Staten kan skänka pengar till banker som förlorat på Grekland. Det varnar Borg för och framhåller att staten måste kräva aktier i utbyte. Men varifrån kommer pengarna?
Skulle det bli enklare om staten (i resp land) istället garanterade de nyemissioner som man "beordrade" bankerna att göra? Det är möjligt om det finns tillräckligt mycket riskvilligt kapital bland ägarna. Den eventuella bit som fattades skulle staten själv gå in och köpa.
Men betyder inte detta i praktiken nästan samma sak som att staten säger att bankerna måste acceptera statens pengar i utbyte mot nya aktier (någon låneminskning kommer inte på fråga) eftersom ägarna blir obenägna att skjuta till egna pengar? En emissionsgaranti gör ju inte emissionen mera lönsam.
Grekland uppges ha en statsskuld på 350 mdr euro. En del av den är placerad hos inhemska aktörer. Utlandsdelen finns till betydande del i Frankrike. Härav har räddningsåtgärderna hittills inneburit ett övertagande där varje deltagande land skjutit till pengar som nu halveras i värde. Det frestar på Frankrikes kreditvärdighet i en okänd omfattning.
Utöver detta ska kvarvarande greklån hos bankerna också halveras i värde. För att undvika att bankerna då går överstyr skulle staten kunna köpa in bankernas greklån för lånade pengar. I bakgrunden skulle kapital från EFSF garantera att Frankrike skulle kunna sköta dessa lån i den mån de tas i utlandet. Eventuellt skulle EFSF direkt kunna köpa en avgörande del av greklånen.
Men så ska det inte bli eftersom Merkel verkar ha vunnit med sin modell att Grekland inte bara ska gå i konkurs utan att också privata aktörer härvid ska drabbas. Därför uppstår ett rekapitaliseringsproblem för att undvika en bankkris.
I detta fall måste Frankrike först låna pengar för att överta en del av ägandet av bankerna. Det riskerar landets kreditvärdighet. Alternativt skulle Frankrike få någon form av direkta garantier från EFSF för dessa lån så att de inte skulle räknas in i statsskulden eller åtminstone inte i Frankrikes utländska skuldsättning. Kanske kan EFSF helt sonika köpa upp de franska statsobligationer som ingår i räddningsåtgärderna för bankerna? Det borde inte sänka den franska kreditvärdigheten eftersom skulder placerade hos EFSF rimligtvis kan betraktas som tillsvidare eviga.
Det finns dock ett återsående problem. Merkelmodellen med konkurs och kapitalförintelse i den privata sektorn medför en internationell likviditetsminskning. I slutändan kommer pengarna för en rekapitalisering från kreditmarknaden. Den kan då inte låna ut samma pengar till de ändamål som det tidigare var tänkt. Är det någon som har analyserat vad det kan få för konsekvenser?
/DNg
Det var fusk Einstein här igen,Mycket bra beskrivning tack.Men tittar man till irland som har lånat av unionens sen 73 hur har dom klarat sej så länge det är en mycke stor gåta för mej.Måste inte länder börja se nyktert på detta vad har vi som vi kan sälja till andra länder förutom statsoblikationer,Och därigenom skapa ett positivt flöda av export och import,för som det är nu med denna falska ekonomiska uppgradering som länder har gjort på sej själva funkar ju ej,har man hundra kronor så har man hundra kronor, man kan inte säja att man har två hundra kronor eller hur?
"f Einstein", ja Irland är något av ett mysterium som borde analyseras närmare. Under lång tid lånade näringslivet utomlands till investeringar som uppenbarligen hade god avkastning eftersom tillväxten av BNP blev hög. Den låga bolagsskatten gjorde också att utlandet direktinvesterade i landet. Därefter drabbades Irland av finanskrisen och fick stora underskott i statsfinanserna. Av någon anledning ansåg den irländska regeringen att insättningsgarantin för bankerna skulle resultera i en utbetalning av pengar från statens sida motsvarande 20 procent av BNP som lånades upp. Betalades detta genom stöd från EU? I så fall betalade Irland ut pengarna igen eftersom bytesbalansen inte visade våldsamt ökat underskott. Nu visar bb överskott. Så vad hände? Vem fick i slutändan 20 procent av Irlands BNP?
---------- ------ ------
Enligt Ekot i morse som citerar AFP skulle EU:s finansministrar ha kommit överens om att bankerna behöver uppemot 108 mdr euro i nytt kapital för att täcka förluster som bankerna förväntas göra på lån till eurozonens krisländer (PIIGS+Belgien?). Nu säger Jens Möller att detta kapital i första hand ska sökas på marknaden. Är det ägarna eller andra som är sugna på att satsa riskkapital i de krisande bankerna som ska hosta upp dessa pengar?
/DNg
fusk Einstein här igen,Irland är en nöt som måste knäckas dom har lyckas med att trolla bort 20% av bnp (måste ha bra revisorer skratt).
Vilka rikskapital investerare skulle vilja satsa nu igentligen. Merkel mörkar om tysklands svaga tillväxt som dom har haft ett bra tag,England så är det inte mycke bättre med två stora nationer som har drabbads signifikanta av denna kris
clip{
"Förstår EU-politikerna inte hur bankerna drabbas av Greklands konkurs?"
}
Lyssna på deras 'bloopers'.
Skicka en kommentar
<< Home