Vad vill statsminister Reinfeldt?
Vilken idébaserad politik vill Reinfeldt driva? Ska KD finnas kvar? Och menar han allvar med att USA idag borde höja skatterna och minska utgifterna? Är det Mellons likvidationsteorem som kommit åter? Intervju i Fokus.
I senaste numret av Fokus 29/9-11 finns en stor intervju med statsminister Fredrik Reinfeldt gjord av Lars Adaktusson. Frågorna spänner skenbart över vida fält men de handlar väldigt mycket om personliga relationer och tyckanden - inte om politisk-fundamentala frågor. Och Reinfeldt är i stor utsträckning diplomatisk och undviker att ta ställning i även i perifera tyckarfrågor. Ett exempel på detta är att han nu inte har någon explicit åsikt om huruvida han anser att Barack Obama borde väljas om som USA:s president.
Detta något irriterande undvikande av sakfrågorna kanske Reinfeldt delar med Adaktusson, som inte ställer några politiskt fundamentala frågor. Ett exempel är rundsnacket kring samarbetet med Miljöpartiet. Reinfeldt vill i första hand samarbeta med MP och i andra hand med Socialdemokraterna. Men vilka frågor gäller detta? Det hade varit intressant att få veta huruvida Reinfeldt kan tänka sig att försöka få igenom sin skattepolitik - tex större skattesänkningar - i utbyte mot t ex miljöpolitiska reformer som annars inte skulle ha genomförts.
Här är konkreta diskussioner särskilt intressanta. Miljöpartiet har en profil som kommer av namnet: miljöfrågor. Men vilka är de? Vad är det för frågor som MP till äventyrs skulle kunna få igenom med ett samarbete med alliansregeringen? Är det hårdare restriktioner i klimatpolitiken? Intressant är att MP nu idag överger kravet på höjd koldioxidskatt så att bensinpriset stiger med 2 kronor - det räcker tydligen med 60 öre. Bortsett från kärnkraftens nedläggning är det svårt att erinra sig någon riktig profilfråga som MP driver i övrigt.
Ett utökat samarbete med MP får också konsekvenser för Centerpartiet. Och hur ställer sig Reinfeldt till att C ska bli mer miljöprofilerat med Annie Lööf som partiledare? Vilka frågor handlar detta om och kommer Reinfeldt att ha en annan uppfattning än Lööf? När det gäller skatten för pensionärer, höjning av brytpunkten och värnskatten har Reinfeldt andra uppfattningar än Göran Hägglund och Jan Björklund.
Adaktusson ställer visserligen några frågor om behandlingen av Kristdemokraterna men man blir inte klok på vad Reinfeldt egentligen vill med KD: struntar han i hur det går för KD och hoppas att partiet får stödröster i valet 2014, eller vill han hjälpa partiet - dock ej med sänkt skatt för pensionärer. Något omnämnande av denna fråga för 2013 eller 2014 förekommer inte i intervjun och än mindre någon precisering av vad det skulle röra sig om i krontal för enskilda pensionärer. Och hur skulle Reinfeldt ställa sig till en rörelse som försökte rädda alliansen med uppmaningen att rösta på de tre andra partierna för att minska antalet "bortkastade" röster? Sådant har förekommit förr.
En klar viljeinriktning visar Reinfeldt när det gäller den amerikanska ekonomiska politiken. Han menar följande:
"Märkligt nog talar demokraterna om nya stimulanspaket, medan republikanerna talar om nya skattesänkningar, men egentligen borde de göra tvärtom. De borde föreslå utgiftsminskningar och skattehöjningar."Jag frågar mig först vad Reinfeldt syftar på när han nämner "nya skattesänkningar". Men slutsatsen är klar: Reinfeldt tror på åtstramningspolitik i USA och det så vitt jag kan förstå i dagens läge - inte på medellång sikt som Nouriel Roubini (Dr Doom) förordade i SvD nyligen (bart 30/9). Det hade varit intressant att få veta hur han ser på de mekanismer som skulle hjälpa USA i en begynnande lågkonjunktur med risk för dubbeldipp, eller med andra ord: hur skulle svångremspolitik klara USA från en ny recession?
Det förefaller sannolikt att Reinfeldt gör sig till tolk för det moderna likvidationsteoremet, som ursprungligen tillskrivs USA:s finansminister på 30-talet Andrew Mellon (bart mars-09)som sägs ha hävdat:
"Likvidera arbetskraft, likvidera aktiekapital, likvidera bönderna, likvidera fast egendom. Det kommer att rena ut ruttenheten ur systemet."Idag är Teapartyrörelsen och den österrikiska skolan inte lika oförblommerade, men det verkar ändå som om man menar att det viktigaste under en svår ekonomisk kris är att balansera budgeten. Och det är vad Fredrik Reinfeldt antyder i citatet ovan. Ska vi tro att han också menar att detta gäller för Sverige?
I övrigt saknar man i intervjun vad Reinfeldt vill utanför dagspolitiken och krisbekämpningen. Hur kommer t ex moderaternas arbete med ett nytt idéprogram att påverka politiken de tre åren fram till nästa val? Finns det några nya idéer förutom könskvoterade bolagsstyrelser?
Läs även andra bloggares åsikter om Reinfeldt, regeringen, alliansen, Kristdemokraterna, Miljöpartiet, bensinskatt, pensionärsskatt, klimatpolitik, miljö, skuldkris, USA, budgetbalans, likvidationsteorin, nationalekonomi, skatt, ekonomi, politik på intressant.se
Etiketter: partipolitik höger
posted by Danne Nordling @ 01:03
23 comments
23 Comments:
Varför ska staten låna pengar när centralbanken kan stimulera ekonomin gratis? Bernanke hävdar hela tiden att Fed inte är out of ammo.
Det har ju inte gått så bra för Grekland när de levt över sina tillgångar, så varför skulle det vara ett framgångsrecept för andra nationer som USA?
Peter-WB(Warrent Buffet) sade det: Lämna aldrig ifrån dig tryckpressen.
Pengar kan tryckas och borde inte vara en resursbrist.
Reinfeldt skall förhoppningsvis regera även med USAs nästa president, därav försiktigheten kanske?
Nu har alla budgetar presenterats och det framgår att Alliansen måste försvara sin ställning-vilket kan vara ett lämpligt mål.
"likvidationsteorem"
Lika dumt som att starta ett 3 världskrig för att sen få fred i 50 år.
Staten kan inte låna hur mycket pengar som helst, men lite nya pengar kan skapas utan att vi får inflation och det kostar inte staten något.
Utan löneökningar så är sedelpressen inte inflationsdrivande.
"Sänk räntan och ös ut mer pengar"
http://www.e24.se/makro/varlden/sank-rantan-och-os-ut-mer-pengar_3101824.e24
Peter 91:27, du ställer den verkligt centrala frågan. Varför ska staten ta på sig ökade räntekostnader genom upplåning på marknaden, som dessutom kan tänkas minska utlåningen till produktiva investeringar? Alternativet är att låna i centralbanken som ju levererar tillbaka ränteintäkterna till staten.
Svaret på frågan är ganska outforskat men sammanhänger troligtvis med psykologiska reaktioner inför ett föreställt kategoriskt samband "trycka pengar" och inflation. Den nationalekonomiska forskningen har helt enkelt inte klargjort i vilka situationer penningmängden kan ökas utan inflation utan överlåtit detta till personer som Penser som hänvisar till hyperinflationen i Tyskland "på 30-talet".
Peter 7:07, det går inte att jämföra USA med Grekland. Om Grekland hade haft en egen centralbank hade för det första denna devalverat drachman redan tidigt på 00-talet när löneökningarna skenat iväg den första omgången från omgivningens ökningar. Föreställningen att man kunde ha bättre förmåner och en offentlig sektor utan produktivitet än i andra länder hade stävjats på ett tidigt stadium som genom euron nu aldrig inträffade.
För det andra skulle Grekland när man drabbades av finanskrisen kunnat låna i sin egen centralbank utan att det hade drabbat landet i form av hög räntebörda (orsaken till detta framgår av svaret till den förra Peter.)
Med bibehållen konkurrenskraft och utan en förgörande räntebörda vare sig till utlandet eller till inhemska långivare hade Grekland kunnat hanka sig fram ganska hyggligt men naturligtvis med högre inflation än andra, mer disciplinerade länder. Reinfeldts recept hade däremot varit nästan lika förödande som medlemskapet i euro-zonen.
Jag kan hålla med WB att i varje fall ett notoriskt svagt land inte ska lämna ifrån sig kontrollen över sedelpressen.
Staten kan inte låna hur mycket som helst men i en krissituation är det bättre att låna "gratis" i centralbanken än att störta landet i en fullfjädrad depression. Tids nog kan obalanserna rättas till. Vi lever sedan 1972 i "skuldsamhällets tidevarv" och det går inte att ändra på genom några budgetdogmer vare sig de är inspirerade av Teapartyrörelsen eller Fredrik Reinfeldt.
/DNg
Tack för svaret!
Jag tänkte mig inte att staten skulle låna av centralbanken, utan att centralbanken skulle sänka räntan eller öka mängden baspengar om räntan redan är noll. Jag har svårt att se några bra skäl för fiscal stimulus eller mot austerity när man har en egen centralbank. Det är lite svårare för stackars Grekland.
Tror man på stimulanspaket så tror man att staten kan styra ekonomin bättre än marknaden. Att staten kan hitta och tajma resursreallokeringar som är effektivare än de som skulle uppstå spontant på marknaden.
Jag har otroligt svår att tro det. Det är bara titta på öststatsekonomierna där staten hade full kontroll. Det gick otroligt mycket sämre.
Den fråga man bör ställa sig är inte om ett stimulanspaket kommer hålla borta receessionen nästa kvartal, utan om BNP om 5-10 år kommer vara högre eller lägre med eller utan stimulanspaket.
Allstå, att rätta till en felallokering innebär att en del människor blir arbetslösa. Det gör att BNP faller ihop men sen vänder den snabbt upp då resurserna kommer till de sektorer där framtiden finns. Att motarbeta denna process är att hindra de friska delarna att växa till.
SAAB är ett bra exempel. Företaget har med största sannolikhet inte bidraget positivt till svensk tillväxt. Tvärtom så har de låst upp en massa kapital och arbetskraft i ett företag som ändå är dödsdömt.
Ju snabbare SAAB likvideras desto fortare kan dessa resurser frigöras för andra delar av ekonomin. På kort sikt blir det såklart ett produktionsbortfall, men på 5-10 år är det en ren vinst.
Peter, om styrräntan är noll kan centralbanken köpa statsobligationer vilket i praktiken är detsamma som att staten lånar från centralbanken. Då kan räntebördan i slutändan reduceras genom att räntan på statsobligationerna levereras till staten via centralbanken. Argumenten för austerity blir då mindre relevanta.
'Skatt är stöld', det gäller att skilja mellan stimulanspaket och budgetunderskott till följd av de automatiska stabilisatorerna.
Reinfeldt gör inte detta utan ser underskott som något i sig förkastligt som borde mötas med "utgiftsminskningar och skattehöjningar". Om inte annat visar detta att Reinfeldt inte har koll på den elementära stabiliseringspolitiska teorin. Han borde ha en genomgång med Borg om vad som gäller.
En avsevärd del av de amerikanska stimulanspaketen består av skenbart diskretionära åtgärder men som skulle räknas som automatiska stabilisatorer i Europa. Jag har svårt att se att dessa har snedvridande effekter på resursallokeringen.
Värre är det med olika aktiva stödåtgärder. De kan innebära slöseri i meningen att under balanserad tillväxt skulle man inte ha förverkligat sådana projekt. Det gäller att konkretisera vad det handlar om. Om man t ex bygger en bro som man tror skulle behövas om tio år när en föreslagen motorväg har byggts och det visar sig att motorvägen sedan ges en annan sträckning är det naturligtvis slöseri (en oanvänd bro).
Men om man gör vägförbättringar och brorenoveringar eller reparationer av vattenledningar och liknande som skulle ha gjorts om tre, fyra år är det knappast någon snedvridning av resursallokeringen.
Om staten hade satsat på stöd till SAAB hade det också varit fråga om slöseri. Men så blev inte fallet. Finns det mera centrala exempel?
/DNg
Jag är lite osäker på var vi inte är överens.
Mitt argument är att staten inte bör spendera pengar för att stimulera ekonomin. Om realräntan är låg eller ekonomin bedöms vara i en lågkonjunktur så kan det vara värt att låna mer för projekt som man ändå vill genomföra. Men att låna pengar för att stimulera ekonomin är bara rent slöseri.
Peter, låt oss konstruera ett exempel där vi kanske inte är överens.
Antag att det i Sverige uppstår en föreställning att krisen i Grekland och USA:s oförmåga att hantera sina skuldrestriktioner kommer att leda till en världskris. Konsumenterna i Sverige börjar spara i en våldsamt större utsträckning än tidigare och företagen reagerar på detta genom att minska sina investeringar och avskeda anställda.
För resonemangets skull antar vi att denna föreställning är ogrundad. Skulle då en stimulans av konsumtionen innebära "rent slöseri"?
I praktiken kan man invända att det är svårt att tajma en sådan stimulans på rätt sätt eller att det är svårt att göra stimulansen effektiv. Men det är inte detta resonemanget gäller. Om staten lånar i riksbanken för att finansiera en konsumtionsökning som någorlunda överensstämmer med den konsumtionsminskning som olyckligtvis uppstått måste vi visa att detta är en sämre fördelning av den reala resursanvändningen än den som blir fallet när konsumtionen är lägre, investeringarna mindre och arbetslösheten högre.
Kan vi det?
/DNg
Ditt förslag verkar innebära att centralbanken skulle köra med ett nominellt BNP-mål istället för dagens inflation/arbetslöshets-mål, samt att staten skulle öka belåningen lika mycket som centralbanken ökar mängden baspengar. Det kanske skulle vara bättre än vad vi har idag. Men jag ser inte fördelen med statens inblandning i penningpolitiken.
Mitt förslag är att centralbanken kör med nominal GDP level targeting. Det finns då ingen anledning för staten att stimulera ekonomin eftersom centralbanken klarar det bra själv. Konsumtionen kommer då att hållas kvar på samma nivå, vi slipper onödig arbetslöshet och vi slipper resursslöseriet som statlig stimulans innebär. Är inte det bättre?
Peter, det är möjligt att det under lugna förhållanden räcker med att stabiliseringspolitiken bedrivs med en penningpolitik som försöker hålla jämna steg med den reala produktionens ökning.
Vid kraftigare störningar har penningpolitiken emellertid en nackdel genom att den påverkar efterfrågan via tillgångspriserna. Det kan ge upphov till avarter. Det såg vi i USA i början av 00-talet. Då utvecklades en bostadsbubbla. Man borde analysera i vilken utsträckning det hade varit bättre att möta IT-kraschen och 11 september med finanspolitisk expansion istället.
/DNg
Om vi vill åka tåg i framtiden så kunde Borg göra lite nya pengar och rusta upp järnvägsnätet.
nya pengar skapar inget budgetunderskott.
Vilken privat aktör vill bygga järnväg? Marknaden kan inte lösa alt.
Jag tror inte på bubbelteorin. De nya pengarna (om räntan är noll) kommer in via köp av statsobligationer, eller liknande. Det kanske skulle kunna skapa en bubbla. Men varför är marknaden så lättlurad? Den borde åtminstone lära sig efter ett tag. I annat fall skulle man kunna införa att centralbanken sätter in alla nya pengar på medborgarnas konton. Det har dock nackdelen att det då inte går att minska penningmängden lika mycket.
Peter
Gör nya pengar och ge dom till Borg så han kan betala företag för nödvändiga reparationer i infrastrukturen exempelvis SJ, kommunala VA nät, vägar, ja alt som är eftersatt.
Marknaden kan inte skapa infrastruktur, men marknadens företag kan göra jobbet åt staten.
Så länge det råder depression eller en djup kris så kan man göra så men under en högkonjunktur så får man inte göra så.
Hur vet vi att dagens penningmängd inte är för liten? Om den är för liten så är det NU vi ska öka den.
Att vi nu har inflation kan helt förklaras med att vi nu har orealistiska löneökningar och då kan det faktiskt vara så att penningmängden nu är för liten.
Anonym, i det långa loppet spelar det ingen roll när du skapar nya pengar, de är lika inflationsdrivande ändå.
Peter
Jag tror inte du kan hänvisa till någon forskning som visar att en ökad penningmängd ger inflation förutsatt att lönerna inte ökar.
(en extrem penningmängdsökning skapar dock problem)
Men höjer du lönerna så får du inflation utan att du ens har ökat penningmängden.
Om du så halverar penningmängden över en natt och samtidigt ökar lönerna med 50% så garanterar jag att inflation uppstår.
Anonym, självklart kommer även lönerna att öka. Se quantity theory of money.
Peter
Om vi inte höjer lönerna vad händer då?
Att en penningmängsökning orsakar inflation är ett felaktigt påstående, löneökningarna orsakar inflationen , påståendet att nya pengar orsakar inflation är fel för det förutsätter att lönerna även ökar påståendet har ett logiskt fel.
En penningmängdsökning är inte en löneökning.
Anonym, med en någorlunda fri marknad för löner så påverkas även de. Sverige har tillräckligt fri lönesättning för att det ska gälla.
Peter
Vi får med andra ord inte lösa nuvarande kris för dom ska ha sin frihet att öka sina löner nu i denna kris.
Frys lönerna i 3år och öka penningmängden en aning så slipper vi denna ekonomiska kris.
Jag har sett att det finns stora lönekrav nu, går dom igenom så får vi inflation utan att vi ökar penningmängden, vi kan till och med minska penningmängden och få inflation i denna ekonomiska kris om vi höjer lönerna.
Vi kan väl minska penningmängden till hälften om nu om penningmängden är orsaken till inflation och höja lönerna med 30% för lönerna orsakar inte inflation alt är ju penninmängdens fel.
Att frysa lönerna i 3 år stoppar inte inflationen efteråt.
Manipulation av löner och priser kan göra att penningmängden inte spelar nån roll. Men sån manipulation orsakar andra problem.
Peter
"Att frysa lönerna i 3 år stoppar inte inflationen efteråt."
vilken inflation? För att det ska bli inflation om 3 år så måste dom då höja lönen kraftigt och kompensera för dom 3 åren, men om vi fortsätter med dagens löneökningstakt om 3 år, då blir det inte någon extra inflation.
Fördubbla penningmängden och företagens kostnader är oförändrade, fördubbla lönerna så går dom flesta företagen i konkurs om dom inte höjer sina priser.
Skicka en kommentar
<< Home