Reinfeldt pressades av det ökande utanförskapet

I en invecklad diskussion i radion om utanförskapets ökning kunde Fredrik Reinfeldt inte klargöra om det var fråga om statistiska konstigheter eller kortsiktig konjunkturpåverkan. Lyssnarna fick intrycket att det kanske är fråga om ett misslyckande.

I Ekots lördagsintervju idag 17/12-11 intervjuades statsminister Fredrik Reinfeldt av Mari Forssblad. Det första ämnet var huruvida Sverige ska gå med i europakten. Reinfeldt är vankelmodig: Om man är med i de 17:s samarbete, måste man då ha exakt samma regler som dessa? Blir det stora förändringar för Sverige? Kan vi anta reglerna för att sätta dem i kraft när vi går med i euron? Men det kan vara viktigt att vara med eftersom de 17 får allt större betydelse. Om Sverige måste implementera reglerna omedelbart blir det svårigheter i riksdagen.

Reinfeldt vill göra åtskillnad mellan euroländer och andra länder som ändå vill vara med. Vi vill värna vårt inflytande. Då kommer konkurrenskraften att öka etc. Vi är fortfarande emot eurobonds och gemensam hantering av statsskulderna. Vi behöver en stark finansiell brandvägg. Den behöver förstärkas pga Italien och Spanien. Räntorna måste hållas nere. Sverige kan tänkas låna ut pengar till IMF och Stefan Ingves har nämnt 100 mdr SEK. Med mycket muskler behöver man kanske inte använda pengarna. Det blir fler toppmöten. Det behövs reformer i krisländerna och brandväggen kanske borde göras ännu starkare (200 mdr € har nämnts). Något belopp för Sverige ville Reinfeldt inte precisera.

Ann-Mari Pålssons bok "Knapptryckarkompaniet" blev nästa fråga. Reinfeldt nämnde förnyelse och arbetsgrupper. Om jag gör en kompromiss måste jag leverera denna även om det inte enbart är moderat politik. Ibland måste jag vara tuff för att försvara kompromisser. När propositionen är skriven kan det bli regeringskris om enskilda ledamöter tycker att de kan göra vad de vill.

Moderaterna har 33,4 procent i SCB:s mätning. Vid valet 2002 var de tre andra partierna dubbelt så stora som moderaterna. Nu är det ännu mer än tvärtom. Moderaterna måste ha gjort något? Något klart svar på den frågan gav Reinfeldt inte. Men han ville ha fyra välmående allianspartier. Arbetslinjen och ordning på statsfinanserna gör att vänsterväljare kan rösta på det nya arbetarpartiet menade Reinfeldt.

Kristdemokraterna diskuterades. Om de inte kan klara sig själva? Reinfeldt trodde att valresultatet kan bli annat än opinionsundersökningarna. Ingen hjälp antyddes. Inte heller ett övertagande av KD-rösterna. Kunde inte Forssblad ha frågat rent ut om huruvida det bästa ändå vore att KD läggs ned på riksplanet till nästa val?

Arbetslösheten diskuterades. Kommer inte de marginaliserade grupperna att slås ut? Arbetsmarknadspolitiken ska inriktas på grupperna längst ifrån, blev svaret. Resultatet av ökade drivkrafter blev tvärtom, hävdade intervjuaren: 100 000 har blivit 175 000. Reinfeldt kontrade med att ohälsotalet sjunkit. Diskussionen blev invecklad. Behövs det inte en särskild arbetsmarknad för de fd långtidssjukskrivna mm? Detta tog sig Reinfeldt runt. Vi är på väg i en gynnsam riktning hävdade han.

-Du har ifrågasatt bankernas vinstkrav på 15 procent i DI i början av november? Reinfeldt menade att det var föranlett av att räntorna sjunkit. Carema Care får mer än 30 procent? Det leder till att man säger upp avtal sade Reinfeldt och avslutade med att man också måste ställa högre kvalitetskrav. Frågan om avkastningskraven kom upp alldeles för sent i programmet för att lyssnarna skulle kunna få någon rätsida på problematiken. Det borde dock gå att klargöra huruvida Reinfeldt har någon underliggande beräkning bakom kritiken mot 15 procent eller om han bara tycker rent känslomässigt att siffran är hög.

Huvudintrycket blev att det är många röriga frågor som är aktuella idag. Någon klarhet gavs egentligen inte. Vilka är argumenten för att gå med i europakten omedelbart? De fördelar som finns att vinna (om några) måste väl uppvägas av att Sverige nu måste införa ny lagstiftning som i första hand är till för olydiga euroländer? Vilket är motivet för Sverige att satsa pengar på lån till IMF? Det är väl att Sverige vill undvika kollaps för Spanien och Italien vilket skulle påverka oss negativt. Och då kunde väl Sverige uppträda som föregångsland och utlova sensationellt starkt stöd?

Den eventuella framgången för arbetslinjen borde väl diskuteras åtskilt från de aktuella effekterna av den nya konjunkturavmattningen. Var det det som siffrorna 100' och 175' syftade till. Men lyssnarna kunde inte hänga med i vad det var för grupper som ingick. Programledaren verkade ta ökningen som ett säkert tecken på misslyckande. Hur Reinfeldts försvar egentligen såg ut framgick inte tydligt. Det kanske beror på att Reinfeldt inte kan försvara politiken. Den håller på att misslyckas. Eller är det fråga om statistiska konstigheter?

Andra bloggar om: Reinfeldt, Fredrik Reinfeldt, regeringen, europakten, euroavtalet, euron, Europa, utanförskapet, arbetslöshet, KD, politik på intressant.se