Europakten räddar inte Italien från bankrutt

Medan gräset växer dör kon. Och Merkel har inget att säga. Euro-pakten kan visa sig bli ett fiasko där man fortsätter att hanka sig fram med improviserade räddningspaket.

Det är olycksbådande att höra Angela Merkel uttala sig efter att EU-toppmötet kommit överens om en europakt med mer rigorösa krav på EU17:s skuldsättningspolitik i i framtiden. Det nya fördragets text blir klar i mars. Hon fick frågan: "Vad händer då med Portugal, Spanien och Frankrike fram till dess?" Enligt Ekot svarade Merkel:

"Jag anser att det var bra att vi förhandlade hela natten, konstruktiva planer och jag anser att det var bra, svarar Merkel. Det som krävs har vi inte gjort förrut och därför har europeiska centralbanken, ECB, spelat en viktig roll."

Är Merkel onykter eller har översättaren inte begripit vad hon sade? Trots att den frågande journalisten bjöd på att inte ta upp Italien, som är det mest akut utsatta landet, ville Merkel inte ens låtsas att hon hade en synpunkt på det kortsiktiga problemet med Portugal mfl. Och det långsiktiga perspektivet var lätt obegripligt, men ska väl tolkas som att utsikterna är goda.

"Medan gräset växer dör kon" är ett svenskt talesätt. Merkel hade ingenting att säga om den akuta bristen på gräs. Och det är inte heller något som tas upp i de svenska kommentarerna. Alla fokuserar på att det blivit en splittring inom EU. Bristen på detaljer anförs också som en orsak till att entydiga signaler från finansmarknaderna uteblivit (DN). En viss ökning av räntorna för krisländerna har dock spårats. Men rykten säger att ECB trots allt skulle vilja bli mer villigt att köpa obligationer.

Innehållet i stora drag i europakten anses dock vara känt (DI). I korthet är det följande:

• Hårdare budgetregler med mål om överskott över en konjunkturcykel ska skrivas in i respektive lands lagstiftning. Det liknar Sveriges överskottsmål.
• Den permanenta nödlånfonden ESM tidigareläggs ett år till 2012 och ska få en kapacitet på 500 miljarder euro. ESM ska dock inte göras till bank och kommer därför inte att kunna låna i ECB. Den tillfälliga faciliteten, EFSF, ska troligen läggas ned.
• Internationella valutafonden IMF ska tillföras 200 miljarder euro från EU-länderna. Förhoppningen är det ska öppna för ytterligare medel från andra länder.
• Planerna på skatt på finansiella transaktioner och euroobligationer ska diskuteras vidare.

Om ECB inte börjar köpa obligationer när räntorna för på dessa blir orimligt höga för krisländerna kommer en kumulativ process sannolikt att inledas som blir mycket svårare att motverka i t ex mars när pakten skrivs under. Och inte ens då verkar det finnas några mekanismer som på ett kraftfullt sätt förhindrar en utveckling till det sämre. Vad hjälper budgetrestriktioner i framtiden om Spanien och Italien inte kan refinansiera sina stora förfallande obligationslån i vår? Det blir krasch som jag skrev om redan i september 2011.

Det är inte bara jag som förvånas över Europaledarnas brist på handlingskraft och beslutsamhet. På en SNS-konferens idag menade Erik F Nielson, global chefekonom på italienska storbanken UniCredit enligt DI:

"Han kritiserade ECB för att göra för lite i skuldkrisen. Han liknade ECB-ledamöterna vid brandmän som stod utanför ett hus i ljusan låga och skällde på barnen som lekt med tändstickorna istället för att släcka branden."

Nielson kan visserligen avvisas för att han talar i egen sak. Men liknelsen med den dysfunktionella brandkåren är talande och jag har använt den tidigare. Nu väntar vi på ECB...

Andra bloggar om: europakten, euron, skuldkris, Europa, EU, eurozonen, EU17, Merkel, Italien, ränta, nationalekonomi, statsbankrutt, konkurs, ekonomi, politik på intressant.se