Sänkt (s)katt för tjänster är rätt väg

Varuproduktion är idag skattefavoriserad jämfört med tjänsteproduktion. Därför är det ett steg i rätt riktning att införa skattereduktioner. Det kan också ge fler jobb åt svåranställda som inte passar för den avancerade industrin.

Socialdemokraten Luciano Astudillo föreslog sänkt skatt för tjänster på DN-debatt 8/1-12. Artikeln hade rubriken "Inför ett nytt 'timavdrag' vid köp av alla hushållstjänster" och den förordar att RUT- och ROT-avdragen utvidgas till det som tidigare kallades "hushållsnära tjänster". Detta aktualiserar den principiella frågan om beskattningen av tjänster.

Om man som många socialdemokrater och vänsterpartister är känslomässigt emot marknadsekonomi kommer man med alla tänkbara argument mot Astudillos förslag - exempel Vänsterekonomerna där högre skatter istället förordas. Det var också vad Jonas Sjöstedt argumenterade för i Studio Ett i debatten med Annie Lööf (lyssna). Ofta argumenterar vänsterpolitiker också för att ökad sysselsättning inte ska åstadkommas med hjälp av stimulanser till okvalificerad arbetskraft utan de nya jobben ska kräva avancerad utbildning och befrämja den högteknologiska exportindustrin - exempel Martin Moberg.

Vi har två problem som borde lösas: tjänstebeskattningen och de svåranställdas höga arbetslöshet.

Vid den stora skattereformen 1991 lades moms på tjänsteproduktionen med det naivt välmenande syftet att införa likformig beskattning. Detta anser jag vara principiellt fel och jag tror att det mest var en manöver för att kunna finansiera skatteomläggningen totalt. Det är ju så att om man anställer någon ska man betala lön, inkomstskatt och arbetsgivaravgifter (löneskatter) för den anställde. Någon moms på arbetskraftskostnaden ska inte betalas. Men om den anställde formellt är anställd i ett tjänsteföretag ska plötsligt 25 procent högre pris på arbetskraften betalas. Det är fel.

Den felaktiga momsbeskattningen av tjänster innebär att det inte kategoriskt går att hävda att en skattereduktion utgör en "subvention". Man kan istället säga att en straffbeskattning av vissa former av arbete tas bort.

Är det då inte en subventionering att medge större skattereduktion än vad som motsvaras av momsen? Det skulle innebära att man med öppna ögon inför en annan snedvridning som kanske måste motiveras med sysselsättningsargument eller att svartarbetet kan minskas. Så är dock inte alltid fallet. Det är faktiskt så att på marginalen är offentlig tjänsteproduktion favoriserad.

Man kan se den offentliga sektorns tjänsteproduktion som ett sätt att få ner "skattekilen" på tjänster som ska utföras av tidigare arbetslösa. Det offentliga behöver enbart lägga en skatt på medborgarna som motsvarar den nyanställdes nettolön och den lilla förmånsdelen av arbetsgivaravgifterna för att kunna finansiera ytterligare tjänsteproduktion. Det finns därför en skattesubvention av skattefinansiering av ytterligare tjänsteproduktion. Denna snedvridning skulle alltså kunna reduceras med ytterligare skatteavdrag.

Ett annat sätt att se på hur konsumtionen av varor och tjänster beskattas är att jämföra med ett läge utan transaktionsskatter. Ett vanligt nationalekonomiskt tankeexperiment är att hypotetiskt anta att skatterna består av en oföränderlig klumpsumma. Vi ser idag då att på varuvärdet läggs moms. Men på tjänstevärdet läggs inte bara moms utan också inkomstskatt och skattedelen av arbetsgivaravgifterna samt momsen på båda dessa delar. Tjänster är uppenbarligen skattediskriminerade jämfört med varor.

Den stora fördelen med "subventionering" av tjänster är dock effekterna på den långsiktiga avvägningen mellan varu- och tjänstekonsumtion. Det kan inte vara meningen att skatterna ska favorisera ständigt ökad varukonsumtion som onekligen kräver ytterligare uttag av råvaror och annan miljöpåverkan. Det kan inte heller vara meningen att favorisera ökad varuimport som kräver ökad export som enbart kan åstadkommas med hjälp av högkvalificerad arbetskraft där de svåranställda lämnas åt sitt öde. Ökad tjänsteproduktion passar istället mera för de svåranställda än modern, avancerad industriproduktion.

Luciano Astudillo (s) har alltså kommit med ett förslag för tjänstesektorn som ligger i linje med medborgarnas icke snedvridna preferenser. Andra vänsterpolitiker vill istället ha fortsatt snedvridning och högre skatter.

Bloggat: DHE. Läs även andra bloggares åsikter om Luciano Astudillo, skatteavdrag, skattereduktion, hushållstjänster, tjänsteproduktion, varuproduktion, svåranställda, nya jobb, subventioner, skatt, skatter, ekonomi, politik på intressant.se