torsdag, mars 22, 2012

Löfven är en riktig gråsosse

Den nye partiledaren är vad som behövdes enligt eftervalsundersökningen 2010 - en riktig högersosse. Men partiets vänsterfalang lyckades förhindra detta i ett och ett halvt år.

Socialdemokraternas partiledare Stefan Löfven intervjuades av Louise Epstein i P1 (lyssna) på torsdagseftermiddagen 22/3-12. Utgångspunkten var partiprogrammet och ideologiska frågor men i slutet handlade det om vapenexport och Saudiarabien. Att Löfven skulle ha tagit ett steg åt vänster, som Sven-Eric Liedman skrev i DN, verkar helt fel.

Intervjun började med frågan om hur klasskillnaderna skulle angripas. Löfven svarade med det ganska pragmatiska konstaterandet att det gällde att få folk i arbete. De som inte har arbete orsakar tydligen en god del av klasskillnaderna i Sverige.

Det fanns också klasskillnader mellan arbetare med olika arbetssituationer som Löfven exemplifierade med enkla arbeten med några få handgrepp som upprepas hela tiden till skillnad mot dem som kunde få utlopp för hela sina förmåga i arbetet. Epstein ställde dock ej följdfrågan om det var den marxistiska "alienationen" som han avsåg.

Löfven utvecklade vikten av en långsiktig reformpolitik med satsningar på skolutbildning och välfärd. Ända sedan 1800-talet och fram till 90-talskrisen gick det framåt. Men sedan hände något under 90-talet. Nu ser vi med den nya regeringen en direkt försämring av situationen för dem som redan har det sämre.

På något sätt är det dock svårt att med politiska åtgärder komma åt problemen. Löfven pekade på globaliseringen som medför att nationalstaterna inte har fullt inflytande. Företagen kan flytta utomlands. Ideologin får tydligen vika för pragmatismen.

Det gäller att öka efterfrågan på arbetskraft, underströk Löfven. Epstein ställde inte följdfrågan om detta innebär att finanspolitiken är för åtstramande och att större budgetunderskott skulle vara motiverat. Löfven pekat själv på den (alltför) enkla utgången att S skulle satsa på näringspolitik och industripolitik där man skulle lägga in mera kunskap i produktionen för både varor och tjänster. Är det så enkelt? Och är det ökad export han tänker sig?

På frågan om inte återinförda förmögenhets- och arvsskatter skulle kunna användas för att minska klasskillnaderna svarade Löfven att han inte hade något emot dessa skatter i princip. Men vi måste se hur verkligheten ser ut. Förmögenhetsskatten var tidigare ett lotteri och man kunde välja om man ville betala. Löfven ville vara pragmatisk och låta frågan avgöras om s-utredningen kunde komma med användbara förslag.

Epstein ledde in samtalet på kapitalismen. Den var ett maktsystem som i oreglerade former skulle vara skadlig för miljön och arbetskraften. Det verkar inte vara dagens kapitalism han har i åtanke. Marknadsekonomi och privat äganderätt är däremot bra för produktionsutvecklingen, menade Löfven.

Inflytandefrågan för de anställda, som varit så central för Socialdemokraterna tidigare, reducerade Löfven till den ståndpunkt som gråsossarna hade på den tiden (fastän de inte hördes då): inflytande över den egna arbetssituationen. Några löntagarfonder var inte aktuella. Fördelningspolitiken ska drivas med skatter och socialförsäkringar, skola och omsorg.

Epstein försökte få Löfven att ta ställning i frågan om vinster i äldreomsorgen och vården. Han argumenterade för att skattepengarna ska användas för omsorgen och inte gå till utlandet. Men samtidigt hade han förståelse för att den som startar ett vårdföretag med hjälp av en egen slant har intresse för att få tillbaka satsningen. Löfven underströk också att staten måste se till kvalitetskraven. Även meddelarfrihet och valfrihet för konsumenterna var viktigt.

Löfven var försiktig i frågan om ersättningen till företagsledarna. Inget klart framkom om vapenexporten. På sikt ska pensionärer och löntagare betala lika skatt men en sådan reform kunde ta tid. Ingångslönerna för ungdomar var en fråga för arbetsmarknadens parter. I det nya partiprogrammet skulle en offensiv, global, facklig strategi utvecklas.

Någon vänsterman är Löfven uppenbarligen inte. Han lever upp till den partiledare som Socialdemokraternas eftervalsanalys utpekade men som alla aktiva - även inom analysgrupperna - förnekade och undertryckte (bloggart dec-10). Löfven verkar vara en riktig gråsosse och har snabbt ökat opinionssiffrorna för Socialdemokraterna, precis som kunde förväntas av eftervalsundersökningen hösten 2010. Detta är rimligtvis ett svidande nederlag för vänsterfalangen.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , intressant.se

Etiketter:

7 Comments:

At 22 mars, 2012 19:15, Anonymous Ulf L said...

Löfvén är en förlust för vänsterfalangen och populisterna men en vinst Sverige. Pragramtisk och inriktad på ekonomi så kommer han att tvinga alliansen att se över sin politik.

 
At 22 mars, 2012 19:46, Anonymous Anonym said...

Lövet! Vårlövet eller höstlövet. Det handlar inte bara om löv på träden. Det handlar om träden och skogen...

Det handlar om att försvara demokratin helst göra den sann!

http://www.dn.se/kultur-noje/journalister-kan-tvingas-kringga-ny-datalag

I går klubbades datalagringsdirektivet igenom i riksdagen. Den nya lagen väntas snabbinföras den 1 maj.

Journalister måste lära sig att kringgå datalagringsdirektivet. Det menar Svenska journalistförbundet, starkt kritiskt till den nya lagen som sätter käppar i hjulet för flera yrkeskategorier.

Hur ska vi agera som vill att Sverige ska vara demokratiskt?
Varför inte starta ett nytt parti till riksdagsvalet 2014.Ett parti som kräver Beslutande Folkomröstningar!
BFP - Beslutande FolkomröstningsPartiet

Först när vi 10 miljoner INTE styrs av 349 riksdagsledamoter kan vi tala om demorkati.
Vi kan alla läsa och skriva och prata och känna! Varför får vi då inte besluta?
Dags för BFP - Beslutande FolkomröstningsPartiet.

Tror du att vi hade röstat för en StoreBrors lag? En Big Brother lag!

Dags för oss att skaffa oss Beslutande Folkomröstningar
sluta vara en självgod elits slavar.

 
At 22 mars, 2012 19:59, Anonymous Fufluns said...

Om Löfven sköter sina kort rätt så har han uppenbarligen framtiden för sig.

Kan han dessutom föra bättre sossepolitik än dagens blå sossar så kommer han att vinna stort.

I Svedala är det alltid sossarna som vinner ;-)

 
At 23 mars, 2012 08:05, Anonymous Anonym said...

Lönebildningen skall bestämmas av marknadens parter.
Staten skall svara för fördelningen med skatt på lönen och bidrag till utsatta.
Har vi inte sett socialdemokraterna missbruka dessa system tillräckligt.
Lo förhandlar inte för dem utan jobb-tvärt om de vill försvara de privilegier som deras medlemmar redan har.
Lägre ingångslöner (C) borde vara ett krav i förhandlingarna-är det troligt att LO driver den frågan?
OECD påpekade att vi förlorade 38 000 arbetstillfällen när LO drev upp ingångslönerna 2008!

 
At 23 mars, 2012 14:08, Anonymous Anonym said...

Ja inte är Löfven något att hoppas på för den som vill ha Sverige mer demokratiskt. Fackpampar är väl det värsta som finns.... Alliansen hade verkligen behövt en opposition som hade något annat att komma med än skattebidrag till de med högsta lönerna. Vanliga pensionärer, arbetslösa, sjuka har nu, som tur är V-änsterpartiet och SD- att falla tillbaka på. När ska dessa grupper uppfatta att S under Löfven har blivit ett högerparti

 
At 26 mars, 2012 10:21, Anonymous Johnny said...

Stefan Löfven är det bästa som hänt Sveriges socialdemokrati sedan Tage Erlander. En person från verkligheten som förstår både företagare och arbetstagare i den konkurrensutsatta exportindustrin. Han förstår att företagen måste göra goda vinster för att ge utrymme till goda löneökningar och arbetsvillkor. Det har inte många sossar gjort sedan 1968. Löfven är ingen teoretisk broiler eller floskelmaskin, utan en tänkande och resonerande person som inte gapar och skriker eller hetsar mot olika grupper, ex de rika. Klasskampsretoriken är låg. Ett (S) som respekterar både marknadsekonomi och privat äganderätt är bra för Sverige.

När Mona Sahlin prioriterade, invandrare, homosexuella och feminister och lanserade huvudlösa förslag som butler i T-banan, könsneutrala toaletter och bröstpumpar, så prioriterar Stefan Löfven Sveriges konkurrenskraft i den globala ekonomin, det är bra för både svenskar, invandrare, homosexuella och kvinnor.

Stefan Löfven väcker förhoppningar och det är ju främst (M) han skall vinna röster från, även om han tar en del från (V) och (MP).

 
At 27 mars, 2012 11:02, Anonymous Per Fredö said...

Stefan Löfven har hittills uppträtt ytterst försiktigt och mest strött allmanna fraser omkring sig, som de flesta kan instämma i.
Hans enda konkreta förslag har gällt en blocköverskridane överenskommelse om kärnkraften.

Bakgrunden till detta var förstås hans personliga uppfattning om att svensk basindustri inte skulle kunna överleva utan tillgång till billig kärnkraft.
Löfven kan i denna fråga defintivt räkna med att miljöpartiet och vänsterpartiet stöd.
Vänsterpartiet har till och med hotat med att en kärnkraftspolitik, som den alliansen företräder, skulle resultera i att vänstern
inte skulle medverka i en ny röd-grön allians.
Och hans eget parti har ännu inte visat något tecken på att gå emot den fastlagda röd-gröna enrgipolitiken.
Här får Löfven visa på om han besitter ett ledarskap.
Löfven har vidare sagt att det är för tidigt att ännu ta ställning till en ny röd-grön allians.
Det är nog klokt men samtidigt vill alla dessa partier nu föra en självständig politik.
Miljöpartiet talar redan om att det vill vara en tredje kraft i svensk politik.
Om man nu ändå ska likna Löfven med nån tidigare socialdemokrtisk patiordförande så blir det definitivt inte Tage Erlander.
Per Albin och Göran Persson ligger i så fall närmare till.
Men dit är vägen lång, mycket lång att gå.
Än så länge har Löfven mest ingett ett allmänt förtroende, som har sin bakgrund i ordföandeskapet i Metall och de nära förbindelserna med den svenska kaptalismens toppfigurer.

 

Skicka en kommentar

<< Home