tisdag, mars 06, 2012

Jobbpolitiken har lyckats men inte konjunkturpolitiken

Även om sysselsättningen sjönk kan jobbpolitiken ha lyckats eftersom en kraftig lågkonjunktur från utlandet kan drabba Sverige. Man blandar ihop strukturella effekter med konjunkturella när 'sysselsättningsgraden' görs till kriterium för en utvärdering.

Debatten om sysselsättning och arbetslöshet har kommit igång efter Magdalena Anderssons påpekande om att regeringens jobbpolitik har misslyckats. Hon grundar sin åsikt på att sysselsättningsgraden har minskat. Regeringens ståndpunkt att sysselsättningen ökat med 300 000 personer perioden 2005-11 har fått mothugg. Tidigare har sittande regering alltid kunnat hänvisa till att jobben blivit fler oavsett hur sysselsättningsgraden (relationen till befolkningen 15-74 år) utvecklats. Ökad sysselsättning har ofta framhållits som en positiv och uppvägande faktor även om arbetslösheten ökat.

Nu har en debatt brutit ut om vilka mått som är mest rättvisande vid en utvärdering av jobbpolitiken. Peter Wolodarski har i DN 4/3-12 påpekat att sysselsättningsgraden påverkas på flera ovidkommande sätt (svar fr Holmlund). Själva övergången till att redovisa kvoten i relation till befolkningen 15-74 år istället för 16-64 år leder till att 40-talisternas övergång till pension registreras som en nedgång i sysselsättningskvoten. Eftersom också alltfler ungdomar utbildar sig och de just nu tillhör 90-talets babyboom kommer också detta att sänka kvoten. Härtill kommer en kraftigt ökad invandring där det tar lång tid för de nytillkomna att få arbete.

Om man skulle hålla sig till en kvot som relaterade till befolkningen 16-64 år skriver Wolodarski att sysselsättningsgraden faktiskt ökat marginellt. Faran är dock att de dystra arbetsmarknadsutsikterna framöver kommer att innebära att denna sysselsättningsgrad faktiskt sjunker. Men betyder detta att jobbpolitiken har misslyckats?

Vad avser begreppet "jobbpolitik"? Jag vill hävda att det är fråga om en politik som riktar sig mot strukturella förhållanden på arbetsmarknaden. Det gäller att få folk att börja söka arbete istället för att lyfta bidrag. Jobbpolitiken är inte någon ny form av konjunkturpolitik eller stabiliseringspolitik. När den lanserades var starka konjunktursvängningar ett okänt fenomen som närmast hörde till historien.

Det är därför inte korrekt att utvärdera jobbpolitiken t ex när Sverige drabbats av finanskrisen då exporten minskade kraftigt. En utifrån kommande konjunkturnedgång är inte regeringens fel. Det som kan kritiseras är hur regeringen skött konjunkturpolitiken för att begränsa den utländska krisens genomslag i Sverige. Men är det någon som tror att det skulle finnas någon konjunkturpolitik som helt skulle kunna eliminera effekterna av en utländsk kris i Sverige?

En utvärdering av konjunkturpolitiken är en ganska komplicerad fråga. I en bloggartikel i april 2010 gjorde jag en analys av hur mycket av krisen 2009 som var regeringens fel. En rimlig slutsats var att uppemot 40 000 jobb då skulle ha kunnat räddas med en bättre konjunkturpolitik. Trots exportkrisen och den inte helt lyckade konjunkturpolitiken ökade ändå sysselsättningen med ca 40 000 personer från toppen 2007 till jan-12 då 4 524' sysselsatta registrerades.

Sett på kort sikt är frågan likartad. Sverige har visserligen inte drabbats av en exportminskning på samma sätt som 2009. Men BNP minskade ändå med 1,1 procent det fjärde kvartalet 2011 jämfört med tredje. Diagrammet nedan baserat på årsdata och i relation till BNP ger en tankeställare:


Exporten har alltså den här gången stagnerat. Eftersom effektiviteten i exportindustrin ökar kommer denna dåliga utveckling att leda till ett mindre behov av arbetskraft. I löpande priser minskade exporten med 1 procent det fjärde kvartalet (rimligtvis jämfört med 3:e kv -11, SCB:s pressmeddelande är oklart). Eftersom helårets exportökning i löpande priser var 7 procent har Sverige ändå drabbats av en avsevärd minskning som ökar arbetslösheten.

Trots detta ökade sysselsättningen det fjärde kvartalet 2011 med 1,5 procent enligt nationalräkenskaperna (jämfört med 4:e kv -10). Det tyder än så länge på att regeringen hjälpligt har kunnat parera den internationella lågkonjunkturen genom att inge så mycket förtroende att näringslivets investeringar ökade med 4,4 procent fjärde kvartalet. En plump i protokollet är att byggandet av småhus minskade med 16 procent (är inte Stefan Attefall ett svagt kort?).

Ytterst är det regeringens ekonomiska politik som borde utvärderas. Här ingår den jobbskapande politiken som en del. Den ska bedömas utifrån hur många som förtidspensioneras och långtidssjukskrivs samt hur hög den strukturella arbetslösheten är (Nairu). Sysselsättningen påverkas också av konjunkturpolitikens framgångar i förhållande till konjunkturstörningarna. Här borde det utarbetas en ram för hur man enklare ska kunna bedöma utfallet av regeringens politik. Sysselsättningsgraden är inte ett tillräckligt adekvat mått för detta.

Bloggat: Lasse. Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , intressant.se

Etiketter: ,

2 Comments:

At 07 mars, 2012 13:20, Blogger Nils Lindholm said...

Arbetade timmar har ökat så pass så att om 200-tusen nya SYSSELSATTA skulle utföra dessa timmar så jobbar dom 56-timmar i veckan.
ANSTÄLLDA där behövs det 61 timmar!!

BNP har ökat 1000-miljarder, sysselsätt. 200-tusen, ger bnp/sysselsatt capita på 5-miljoner.
Äre det som kallas jobbless growth ?
Just nu ökar väl FAS3 på, BNP med inte fullt 2-miljarder, utan att det ska finns BNP i FAS3

Som att Danne o jag vandrar i skogen o Danne blir skitnödig.
Då säger jag, får jag 1-tusenlapp äter jag upp din skit?
Danne går med på det o jag får 1-tusenlappen.
Danne blir lite stött o då jag blir nödig så säger Danne samma o han får TILLBAKA EXAKT SINA pengar.
Nu är vi lika igen, inget har skett säger jag, som ju inte har nån utbildning.
Enl. historien ska Danne säga, nej, vi har ökat omsättningen, BNP, med 2-tusen?

Ja vi har liksom inte skapat mycket men ökat rotationshastigheten på papperslapparna o det är bra enl. finansen som ökat 20-30% i anställda.
Dom är fler än inom vården o ökar ju då med fler, ja en Reinfeldt:are.

Så en fråga till Danne måste bli:
Räknas nu rotationen inom 'finansen' in i BNP?
Är det egenföretagandet som ökat BNP, dom är väl sysselsatta men inte anställda?
Ja alltså Dannes o min vandring.
Eller har jag läst nuffrorna totalt fel.?

Sen finns inte längre nån plupp att kryss i för att få meddelande när svar.

 
At 08 mars, 2012 22:41, Blogger Danne Nordling said...

Nils Lindholm, det går inte att manipulera med BNP hur som helst.

Om person A säljer sin gamla rock till B har BNP inte ökat. Och naturligtvis inte heller om B säljer tillbaka den till A.

Varken lotterivinster, räntor, aktieutdelning eller realisationsvinster ingår i BNP. Du behöver inte vara orolig...
/DNg

 

Skicka en kommentar

<< Home