Nästan hälften av arbetslösa ungdomar studerar

Av ungdomsarbetslösheten på 124 000 personer 4e kv-11 var 54 000 heltidsstuderande som ville extraknäcka. Den verkliga ungdomsarbetslösheten är 11,7 procent eller 5,6 procent av befolkningen 15-24 år. De flesta har redan hoppat av skolan.

När konjunkturerna blir bättre kommer arbetslösheten att minska. Det sker främst i gruppen inrikesfödda 25-74 år. De stora problemen finns bland ungdomar 15-24 år samt bland de utrikesfödda. Här har svårigheterna blivit allt allvarligare oberoende av konjunkturutvecklingen. Både oppositionen och regeringen har nu framhållit att det är ökade satsningar på utbildning som utgör den väsentliga lösningen på problemet med den ökande strukturella arbetslösheten.

Men beror den ökande ungdomsarbetslösheten verkligen på otillräcklig utbildning? Fjärde kvartalet 2011 uppgick ungdomsarbetslösheten till 124 000 personer (AKU). Denna siffra kan relateras till befolkningen 15-24 år som uppgår till 1 243 000 personer och då utgör de arbetslösa 10,0 procent. Eftersom många ungdomar studerar utan att söka arbete utgör arbetskraften endast 47,9 procent eller 596 000 personer. Ungdomsarbetslösheten blir då ganska stor i relation till den begränsade arbetskraften. Dessa 124 000 personer blir då 20,8 procent av arbetskraften.

Av de 124 000 arbetslösa är emellertid 54 000 heltidsstuderande. Det är i huvudsak studenter och gymnasieelever som vill arbeta några timmar i veckan för att få litet mer pengar att röra sig med. Denna kanske något aviga definition har införts i Sverige för att underlätta internationella jämförelser, vilket förutsätter att benägenheten att extraknäcka under studietiden är likartad i olika länder.

Om vi drar bort de 54 000 studerande blir den mera allvarliga ungdomsarbetslösheten 70 000 personer eller 11,7 procent av arbetskraften (och 5,6 procent av befolkningen 15-24 år mot 3,8 för 25-74 år). Det är alltså främst dessa 70 000 personer som skulle erbjudas utbildning för att kunna få mera kvalificerade jobb. Övriga "arbetslösa" ungdomar - 43,5 procent av samtliga ungdomar - studerar redan.

I dagens interpellationsdebatt i riksdagen framförde en socialdemokrat (Isak From) uppgiften att "ungdomar som hoppat av skolan" och som har svårt att få jobb uppgår till 130 000 personer. Det är alltså fler än arbetslösa (inkl studerande) i gruppen 15-24 år. Sannolikt ingår här även äldre personer än 25 år. Detta betyder dock att en mycket stor del av de 70 000 icke studerande arbetslösa utgörs av personer som gett upp sina studier och hoppat av skolan.

En del av de 70 000 kan tänkas ha varit "skoltrötta" och därför senare ha blivit mer motiverade för studier. Men det är knappast troligt att den femtedel av gymnasieeleverna som avbryter sina studier enbart är "skoltrötta". De flesta upptäcker sannolikt att den utbildning som gymnasieskolan erbjuder idag inte är anpassad till deras teoretiska förmåga, trots att kunskapskraven under lång tid anses ha anpassats nedåt. Det är alltså inte ytterligare utbildning som är lösningen på merparten av de 70 000 ungdomarnas arbetsmarknadsproblem.

Den fråga som borde ställas till främst oppositionen är vad man tänker sig att satsa på för utbildning (ett nytt "kunskapslyft") för de 70 000 eller ännu flera som avbrutit sina studier. Socialdemokraternas argument är att det är med kvalificerad utbildning Sverige ska konkurrera i framtiden, inte låglönejobb i servicesektorn. Men argumentet verkar vara felaktigt. Att det behövs kvalificerad utbildning för exempelvis spetsteknologisk alzheimerforskning leder inte logiskt till att avhoppade gymnasieelever ska tvingas in på teoretiska fortsättningsutbildningar.

Det kanske inte alls är mera utbildning som är lösningen på problemet med att okvalificerade personer utan utbildningsambition har svårt att få jobb. Lösningen ligger i andra typer av åtgärder som skapar fler enkla jobb som passar denna kategori arbetssökande. Dessa jobb finns knappast inom exportnäringarna utan inom tjänstesektorn. Sänkt krogmoms, lärlingsutbildning med subventioner inom handeln och andra subventionerade arbeten eller subventionerade arbetstagare verkar vara återstående möjligheter.

Tron att det går att få fler att klara skolan med hjälp av mera okonventionella utbildningsåtgärder manifesterades idag i en artikel i SvD på Brännpunkt 20/3-12. Camilo von Greiff vid SNS och två andra forskare redogör för en ESO-rapport betitlad En god start - en ESO-rapport om tidigt stöd i skolan där prov redan i förskolan diskuteras. Gruppen vill också införa skolplikt för sexåringar. Men efter vad jag kan se diskuterar man inte möjligheten att de 13-14 procent av eleverna med svag teoretisk förmåga inte kan klara skolan ens med mera hjälp. Detta var tesen som fem barnneurologer mfl skrev om på Brännpunkt i januari 2011 (bart). Om de har rätt behövs det fler enkla jobb istället för mer utbildning.

Läs även andra bloggares åsikter om arbetslöshet, nya jobb, skola, gymnasium, studerande, ungdomsarbetslöshet, utbildning, enkla jobb, ekonomi, politik på intressant.se