Katrine Kielos bevisar 'economic man' med sitt dagisexempel

Föräldrarna började hämta barnen allt senare när de måste betala för överdragen. De maximerade sin egen nytta och inte dagispersonalens.

Recensenterna av Karerine Kielos' bok Det enda könet. Varför du är förförd av den ekonomiske mannen och hur det förstör ditt liv och världsekonomin har framhållit det förtjänstfulla med de många exemplen. Men de har inte gett plats för att referera några. Ett undantag är Herik Berggren som i DN nämner hur Chicago-skolan försöker byta ut "tillit, plikt och solidaritetskänslor" mot ekonomiska incitament. Ett exempel på hur fel detta ekonomistiska tänkande slår i verkligheten är effekterna för det israeliska daghemmet.

Dagiset hade haft problem med att föräldrarna i allt högre utsträckning hämtade sina barn efter utsatt tid. Därför införde man en straffavgift om man hämtade för sent. Men effekten blev inte den väntade. Nu hämtade föräldrarna barnen ännu senare eftersom det nu betraktades som legitimt att köpa sig extra tid.

Tänk så fel ekonomernas tänkande visade sig vara, kan man läsa mellan raderna. Eftersom jag är på resa kan jag inte nu läsa originaltexten, men det skulle förvåna mig om inte detta var syftet med exemplet. Stämmer detta visar sig Kielos vara så enögt uppfylld av sitt syfte att diskreditera nationalekonomerna att hon inte inser att hon med detta exempel motbevisar en av sina centrala teser. I själva verket bevisar exemplet att föräldrarna i Israel utgör ett utmärkt åskådningsexempel på att de är utrustade med de egenskaper som postuleras av nationalekonomernas economic man.

Föräldrarna resonerade inte på det moraliskt-juridiska sätt som dagispersonalen hade väntat sig. De såg för sena hämtningar som ett ekonomiskt problem. Ibland har man behov av att jobba över, göra uppköp eller man kan hamna i oväntade bilköer innan man hinner hämta barnen. Om man dessa gånger får kompensera personalen med en högre tilläggsavgift kan ens egen nytta öka högst avsevärt. Någon beredskap till självuppoffring för att personalen skulle få gå hem tidigt visade inte dessa föräldrar.

Kanske var det en större del kvinnor som hämtade på dagis. Med Katerine Kielos' feministiska teori om den uppoffrande kvinnan kunde man ha väntat sig ett strikt iakttagande av tidsgränserna. Men istället verkar kvinnorna varit väl så egenintresserade som männen. Teorin om economic man verkar gälla både män och kvinnor. Den feministiska teorin förefaller däremot vara oanvändbar för Kielos' eget exempel.

En randanmärkning: professor Tore Ellingsen vid Handelshögskolan i Stockholm var förvånansvärt undfallande i sitt försvar av economic man i sin recension i AB 22/5 och nämnde inte ens anomalin med dagisexemplet.

Föregående artikel om egenintresset och Kielos 29/5

intressant.se: Läs även andra bloggares åsikter om Katrine Kielos