Katrine Kielos bevisar 'economic man' med sitt dagisexempel
Föräldrarna började hämta barnen allt senare när de måste betala för överdragen. De maximerade sin egen nytta och inte dagispersonalens.
Recensenterna av Karerine Kielos' bok Det enda könet. Varför du är förförd av den ekonomiske mannen och hur det förstör ditt liv och världsekonomin har framhållit det förtjänstfulla med de många exemplen. Men de har inte gett plats för att referera några. Ett undantag är Herik Berggren som i DN nämner hur Chicago-skolan försöker byta ut "tillit, plikt och solidaritetskänslor" mot ekonomiska incitament. Ett exempel på hur fel detta ekonomistiska tänkande slår i verkligheten är effekterna för det israeliska daghemmet.
Dagiset hade haft problem med att föräldrarna i allt högre utsträckning hämtade sina barn efter utsatt tid. Därför införde man en straffavgift om man hämtade för sent. Men effekten blev inte den väntade. Nu hämtade föräldrarna barnen ännu senare eftersom det nu betraktades som legitimt att köpa sig extra tid.
Tänk så fel ekonomernas tänkande visade sig vara, kan man läsa mellan raderna. Eftersom jag är på resa kan jag inte nu läsa originaltexten, men det skulle förvåna mig om inte detta var syftet med exemplet. Stämmer detta visar sig Kielos vara så enögt uppfylld av sitt syfte att diskreditera nationalekonomerna att hon inte inser att hon med detta exempel motbevisar en av sina centrala teser. I själva verket bevisar exemplet att föräldrarna i Israel utgör ett utmärkt åskådningsexempel på att de är utrustade med de egenskaper som postuleras av nationalekonomernas economic man.
Föräldrarna resonerade inte på det moraliskt-juridiska sätt som dagispersonalen hade väntat sig. De såg för sena hämtningar som ett ekonomiskt problem. Ibland har man behov av att jobba över, göra uppköp eller man kan hamna i oväntade bilköer innan man hinner hämta barnen. Om man dessa gånger får kompensera personalen med en högre tilläggsavgift kan ens egen nytta öka högst avsevärt. Någon beredskap till självuppoffring för att personalen skulle få gå hem tidigt visade inte dessa föräldrar.
Kanske var det en större del kvinnor som hämtade på dagis. Med Katerine Kielos' feministiska teori om den uppoffrande kvinnan kunde man ha väntat sig ett strikt iakttagande av tidsgränserna. Men istället verkar kvinnorna varit väl så egenintresserade som männen. Teorin om economic man verkar gälla både män och kvinnor. Den feministiska teorin förefaller däremot vara oanvändbar för Kielos' eget exempel.
En randanmärkning: professor Tore Ellingsen vid Handelshögskolan i Stockholm var förvånansvärt undfallande i sitt försvar av economic man i sin recension i AB 22/5 och nämnde inte ens anomalin med dagisexemplet.
Föregående artikel om egenintresset och Kielos 29/5
intressant.se: Läs även andra bloggares åsikter om Katrine Kielos
Etiketter: altruism, nationalekonomi
9 Comments:
Precis så funkar det med nyttigheter som inte kostar den enskilde något men som belastar kollektivet.
Ett typexempel som jag tycker är bra där är energiförbrukningen i olika boendeformer. Den ser ut såhär:
Hyreslägenheter ca 150 KWh per kvm och år , borätter ca 120 och villor ca 100 vill jag minnas.
En definition på vad du menar med "Economic Man" kunde vara bra.
Mikael, 'economic man' är en abstrakt individ i nationalekonomiska modeller inom mikroteorin. Dess egenskaper är rationalitet, nyttomaximering och egenintresse.
/DNg
Jag hoppades kanske på en mera specifik definition (vad menas med "rationalitet", "egenintresse" etc.). Detta med tanke på att begreppet kan definieras så att det är analytiskt sant (d.v.s. ingen mänsklig handling kan motbevisa tesen). I den mån som man inte definierar det på det sättet så är det uppenbart att Economic Man måste anses vara en fiktion (om än en inte helt onyttig fiktion när det gäller att förutse beteende med viss grad av säkerhet, i stil med M. Friedmans metodologi).
Mikael, jag skulle tro att nationalekonomerna inte normalt reflekterar över innebörden i egenintresse etc utan menar att de använder orden i enlighet med "vanligt språkbruk". Filosofins spekulationer om "psykologisk egoism" där allt handlande är egoistiskt är nog främmande för ekonomerna.
Men om man inte ser upp med definitionen av nytta kan teorin bli tautologisk: man strävar efter det man strävar efter. Därför handlar det man vill maximera om ekonomisk eller materiell nytta i första hand. Då räcker grundpostulatets ganska långt.
Ekonomerna kanske ändå borde diskutera Rawls' "grundläggande resurser".
Det framstår som litet futtigt att kritikerna försöker hitta undantag från strävan efter egennytta. Kielos' tar tydligen upp budgivningen vid bostadsköp som exempel. Istället för att konstatera att köpare och säljare strävar efter sin respektive egennytta pekar hon på att stundens eufori kan göra köparna till synes irrationella med objektivt sett för höga bud.
Då är Fehrs diskussion om ekonomisk hämnd ("altruistisk bestraffning") intressantare. Kan vi hitta sådant beteende som experimentellt indikeras av t ex ultimatumspelet även i verkligheten? Det skulle kunna bidra till en förfinad ekonomisk teori som skulle ha relevans i särskilda situationer.
/DNg
Det Israeliska dagiset satte ett för lågt pris.
// Carl
Det israeliska dagiset har tidigare tagits upp i boken "Freakonomics".
Denna bok behandlar olika företeelser i det amerikanska samhället på ett ganska okonventionellt sätt med utgångspunkt från olika ekonomiska teorier
http://en.wikipedia.org/wiki/Freakonomics
Denna bok blev känd för att författarna hävdade att nedgång i New Yorks brottslighet på 90-talet först och främst berodde på att fria abort infördes på 70-talet.
Mycket läsvärd bok, fast just exemplet med dagiset är i denna svagast underbyggt med statistik och/eller teori
I denna artikel nämner en av författarna materialet till detta exempel och påpekar att straffavgiften var låg (3$)
http://www.freakonomics.com/2010/06/10/does-atts-new-data-plan-make-you-think-of-an-israeli-daycare-center/
Både en låg och en hög straffavgift visar att föräldrarna försökte maximera sin egen nytta och inte dagispersonalens. Kielos borde ha visat att de sovjetiska moraliska förmaningarna att arbeta hårdare och spara material varit effektiva. Det var de inte. Sovjet tillämpade ett mycket utbrett ackordssystem i industriproduktionen - mycket mera konsekvent än det av extremvänstern kritiserade svenska ackordssystemet.
/DNg
"Kielos borde ha visat att de sovjetiska moraliska förmaningarna att arbeta hårdare och spara material varit effektiva. Det var de inte. Sovjet tillämpade ett mycket utbrett ackordssystem i industriproduktionen - mycket mera konsekvent än det av extremvänstern kritiserade svenska ackordssystemet."
Men Danne,
Då måste hon ju känna till något annat än Södermalm och det gör hon inte. HOn är helt irellevant.
// C
Skicka en kommentar
<< Home