Kan vi isolera oss från Greklands undergång?

Sannolikt lämnar Grekland euron och inför en icke-konvertibel valuta i kombination med hårda regleringar. Resten av Europa har nu bättre chanser än för två år sedan att hantera förlusterna på de grekiska fordringarna. SEB förordar en mer expansiv politik både för Sverige och Euroland.


Det har gått litet sämre för världsekonomin under våren. Banken SEB har kommit med en reviderad bedömning i relation till prognosen man kom med i februari. Men trots de något mer dystra tongångarna har man för Sverige en BNP-prognos på 0,7 procent för 2012 och 1,9 procent nästa år. Det är något högre än i februari när man trodde på 0,5 resp 1,7 procent. Detta är också klart bättre än de flesta bedömarna trodde i mars-april för 2012, se tabellen nedan:

SEB höjer prognosen för BNP i majbedömningen

Situationen är naturligtvis svårbedömd genom att det grekiska valet utmynnat i en situation som verkar omöjliggöra en regeringsbildning. Det kan bli nyval i juni. Opinionen är så fientlig att det finns stor risk för att EU:s räddningsfonder håller inne kommande utbetalningar varpå Grekland går i full konkurs.Redan tidigare har nationalekonomen Nouriel Roubini bedömt att parlamentsvalet kommer att förvärra problemen. Han menar nu att sannolikheten ökat för att  Grekland måste lämna euron 2013.

Även SEB tror att det blir väldigt problematiskt för Grekland. Många är dock förberedda på att Grekland lämnar euron och då skulle återverkningarna på reste av Europa kunna begränsas. Det förutsätter att inte andra länder som Spanien och Portugal följer efter i samma riktning. Rimligtvis måste de grekiska myndigheterna nu förbereda hanteringen av det kaos som kommer att utbryta när euron avskaffas. Om inte kraftfulla åtgärder genomförs kommer enligt min mening den bankkris som blir följden att förlama landet genom "credit crunch" (bart mars-12).

Grekerna borde rimligtvis införa en "grekeuro" (inte den komprometterade drachman). Denna kommer att börja gälla med kursen 1:1 men inte vara konvertibel. Det förutsätter att man klarar att sätta upp elektroniska hinder mot valutaflykt och upprätta gränskontroller som hindrar smuggling till viss del. Centralbanken kan då skapa nya pengar som kan hålla bankerna under armarna och möjliggöra att staten kan få låna till budgetunderskottet. Faran är naturligtvis att detta inte görs på ett välavvägt sätt så att skatteindrivningen avstannar och populära utgiftsområden gynnas hejdlöst. Då kommer inflationen att öka till påtagligt skadliga nivåer.

Ett av de akuta problemen för Grekland är att reglera importöverskottet på ca 8 procent av BNP. Med en icke konvertibel valuta kommer en ransoneringsbyråkrati att säga nej till en stor del av importbetalningarna. Importen motsvarar ca 70 procent av BNP. Därför måste importen i ett slag ner med minst 11 procent. I övrigt tar byråkratin hand om exportintäkterna för att ransonera ut dem till prioriterade importändamål. Några lån utomlands kan grekerna inte räkna med på många år. Men genom att sänka valutakursen kan importen göras dyrare och exporten billigare. Därmed kan det underliggande underskottet minskas och ransoneringsregleringarna reduceras.

Jag är inte övertygad om att Grekland helt går under om man lyckas med regleringspolitiken. Men det är ironiskt att det gamla talesättet, att en första reglering som går fel måste leda till ännu mer regleringar, nu visar sig slå in. Att införa en gemensam valuta var en reglering som i sig var vansklig och som för Greklands del för många år framöver kommer att hålla landet i ett järngrepp av nya regleringar - och ingen gemensam valuta...

I övriga Europa verkar man ointresserad av hur det går för grekerna. Det viktiga är att Greklands eventuella finansiella totalkollaps inte sprider sig till andra länder. Eftersom den största delen av de grekiska skulderna redan skrivits av kommer resten av skulderna sannolikt att kunna hanteras även om de blir värdelösa för överskådlig tid. Det fordrar ytterligare QE från ECB och att räddningsfondernas pengar får användas för att rekapitalisera europeiska banker som förlorar sina grekiska fordringar.

SEB ansluter sig idag tydligare till det växande lägret av ekonomiska bedömare som påfordrar en mer expansiv politik: världen borde byta krisstrategi. Man väntar att Spanien inom kort får ett stödlån på ca 150 mdr euro (trots regeringens dementi). Samtidigt får Europeiska investeringsbanken (EIB) ett kapitaltillskott på 50 mdr euro så att utlåningskapaciteten ökar till 300 mdr euro för lån till tillväxtskapande strukturprojekt i olika delar av Europa. Två oklara punkter är dock huruvida ECB kan tillåtas delta i expansionspolitiken och huruvida Angela Merkel är stark nog att gå med på lättnader i besparingskraven för krisländer.

För Sveriges del rekommenderar SEB lättnader i finanspolitiken och viss sänkning av räntan. Man förutser att Riksbanken sänker reporäntan från 1,50 till 1,25 procent i september. Huspriserna kommer att sjunka. Valutakursen mot euron stärks till 8,40 SEK/€ i slutet av 2013. I USA kommer nya kvantitativa lättnader (QE3) att vidtas av Fed. Inflationen i Sverige blir 1,2 procent båda åren och i USA 2,5 resp 2,7 procent. I Euroland -0,6 resp 0,8 procent.

Tidigare art 21/2-12
Läs även andra bloggares åsikter om Grekland, euroexit, euron, konkurs, bankrutt, icke konvertibel valuta, valutareglering, importunderskott, regleringspolitik, Europa, , ekonomi, EU, nationalekonomi, politik på intressant.se