(S)kolplikt till 25 år erkände Magdalena

Att sitta av några års tvångsutbildning och komma ut med låga eller inga betyg kan väl inte hjälpa dem som hoppar av gymnasiet att få jobb? Socialdemokraterna är inne på en vansklig väg med utbildningskontrakt.

Idag lade Socialdemokraterna fram sin vårmotion. Texten finns här (pdf). Olika bedömare har ganska samstämmigt konstaterat att den utgör en besvikelse på grund av sitt magra innehåll. Några kraftfulla åtgärder för att minska arbetslösheten blev det inte. De som vara välvilliga menar att det är först i höstmotionen efter regeringens budget för 2013 som de verkliga förslagen presenteras. Nu pågår en låtsasdebatt och lurpassande. Jag tycker dock att det innebär ett svek mot väljarna.

Det kan dock finnas mer handfasta skäl till att Socialdemokraterna inte kommer med några konkreta åtgärder. En stor del av förra mandatperioden gick också åt till utlovandet att det skulle komma ett program. Hösten 2009 kulminerade detta i den s k jobbkongressen som visade sig vara så innehållslös när det gällde jobbskapandet att nästan ingen kommer ihåg den längre. Det kan alltså vara saklig oförmåga hos Stefan Löfven och Magdalena Andersson som ligger bakom tomhäntheten.

Den stora frågan när Magdalena Andersson uppträdde i Aktuellt ikväll var istället utbildningskontraktet för personer upp till 25 år. Detta påannonserades med frågan om vem som kunde tänkas vilja genomgå gymnasieutbildning i början av 20-årsåldern. Någon beskrivning av detta problem verkar inte finnas i vårmotionen. Där skriver man:

"För att nå detta mål föreslår vi att ett utbildningskontrakt införs för alla unga arbetslösa under 25 år som inte fullgjort sina gymnasiestudier. Utbildningskontraktet innebär att man erbjuds en individuellt utformad utbildningsplan och garanteras insatser som ska leda fram till gymnasieexamen. För unga som är under 25 år ska det inte längre vara möjligt att få stöd från det offentliga utan att man följer en handlingsplan som leder till gymnasieexamen."

Magdalena Andersson medgav ganska snabbt i studiosamtalet (Borg var kvar i Bryssel) att förslaget kunde ses som skolplikt upp till 25 år. Hon framhöll också att det ställs som villkor för socialbidrag och a-kassa redan idag att den sökande är beredd att undergå arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Därför kom en intressant debatt av sig. En sak är att delta i arbetspraktik eller enklare praktisk utbildning. Men det måste vara någonting helt annat att läsa in en hel gymnasieutbildning som innehåller ganska svåra teoretiska delar.

Genom att gymnasieskolan blivit alltmer teoretisk är det fler som hoppar av eller går ut med ofullständiga betyg (ca 25 %). Arbetslösheten bland dem är extremt stor, mer än 40 procent. Men är lösningen att ganska snart efter avhoppet ska den studieovillige tvingas in i utbildningen igen? Annars blir det ingen försörjning med bidrag från staten eller kommunen. Vad gör Andersson med dem som anmäler sig men skolkar? Eller om bidragskontrollen görs mer rigorös, bara sitter av undervisningstiden? Det kommer att finnas många som går ut med lägsta betyd eller utan betyg. Vilka chanser har de på arbetsmarknaden?

Är det inte bättre att försöka skapa nya jobb för dessa personer. Även om det blir låglönejobb är det väl bättre än att de som suttit av några års tvångsutbildning blir långtidsarbetslösa eller kriminella?

Läs även andra bloggares åsikter om Magdalena Andersson, socialdemokraterna, tvångsutbildning, vårmotionen, ungdomsarbetslöshet, utbildning, sysselsättning, nya jobb, politik på intressant.se