Var "jobb"-kongressen en bluff?

En partikongress som skall handla om jobben behöver inte kallas jobbkongressen om det inte är så att man inte vill presentera ett verkligt program för nya jobb. Men om man vill låtsas att det finns ett jobbprogram kanske några går på bluffen.

När en ordinarie socialdemokratisk partikongress lanseras under beteckningen "jobbkongressen" har man anledning att se upp. Vi vet ju hur viktigt det är för Socialdemokraterna att få ett bättre rykte när det gäller att skapa nya jobb. Om de genom att kalla partikongressen för det de vill visa kan man misstänka att det beror på att de inte har något att visa upp.

Och mycket riktigt: det kom inte fram något konkret program för att öka sysselsättningen - varken på kort eller lång sikt. Men det talades mycket om att "sätta jobben främst" och om att målet var full sysselsättning. Många kan inte omedelbart se skillnaden mellan konkreta idéer om hur jobb skall skapas och idéer om vilka mål socialdemokratisk politik skall inriktas på.

En indikation för hur innehållslös politiken är på jobbområdet var Thomas Östros' tal på kongressens andra dag (bloggartikel). En annan är den vassare jobbpolitiken, som handlar om småföretag. Det slutgiltiga beviset är det dokument (pdf) som finns på Socialdemokraternas hemsida med beslut och riktlinjer. Under rubriken "2.1 En ansvarsfull ekonomisk politik sätter jobben först" räknas den vanliga luftiga politiken upp:

"Det allra viktigaste för att trygga framtidens välfärd är starka offentliga finanser. Friheten som starka statsfinanser ger ska användas till att stärka arbetslinjen och öka sysselsättningen."

Hur detta ger nya jobb från 2011 säger man inte. Det är väl politiken efter ett ev regimskifte som är partikongressens uppgift att staka ut? Däremot säger man samma sak som Anders Borg ständigt upprepade förra året, nämligen att överskottsmålet är viktigt eftersom man skall använda överskottet för att kunna stimulera ekonomin när lågkonjunkturen kommer. Det hindrar inte att enskilda socialdemokrater tror att det finns ett program (exempel Peter Andersson).

När nuvarande lågkonjunktur går över kommer naturligtvis även den borgerliga regeringen (om den är kvar) att försöka återgå till ett överskott som är så stort att det förhoppningsvis blir 1 procent av BNP över en hel (normal) konjunkturcykel. Vad vill då S tillföra?

Väljarna idag och fram till valet är dessutom rimligtvis mer intresserade av vad Socialdemokraterna har att säga om dagens situation för jobben än av vad S skall driva för överskottspolitik inför nästa konjunkturnedgång.

De som kommer ihåg hur turerna gick före valnederlaget (S) 2006 minns kanske att statsminister Göran Persson inte ville driva någon särskild jobbpolitik därför att han väntade en konjunkturuppgång. Inför denna gick politiken ut på att försöka få de arbetslösa registrerade under andra rubriker som långtidssjukskrivning eller förtidspension. Felet var bara att konjunkturuppgången kom ett halvt år för sent. Och under tiden avslöjades att den totala arbetslösheten och frånvaron pga sjuklighet var över en miljon personer. Detta kallades något missvisande "utanförskapet". Men det visade sig vara ett politiskt användbart begrepp eftersom termen i sig pekade på något som framstod som ett kroniskt problem för arbetsmarknaden.

I beslutsdokumentet hänvisar S till Perssons budgetsanering under 90-talet och anger att eventuella besparingar framöver skall ske med "arbete och rättvisa som utgångspunkt". Vad betyder det för jobben? Skall Socialdemokraterna i regeringsställning 2011 driva besparingspolitik för att få balans i budgeten? Och hur skall detta ske utan att fler jobb går förlorade?

Om man får tro Mona Sahlin så är det viktigt att minska underskottet i statsbudgeten med 4 miljarder kronor 2011. Det totala underskottet förutses av KI till 115 mdr kr. Minskningen skall ske genom höjd marginalskatt med 2 procent ("inget jobbavdrag för miljonärer") och ny förmögenhetsskatt. De ger 0,8 rep 3,4 mdr kr. Eftersom förmögenhetsskatten driver ut kapital från Sverige genom kapitalflykt borde jobbkongressen ha diskuterat om det ändå är värt att införa den på nytt. En del av detta kapital hade annars ställts till förfogande för småföretagen och kunnat skapa nya jobb. Men underskottet är tydligen ett värre problem. Samtidigt vill hon subventionera "gröna investeringar" utan att inse att detta också skulle öka underskottet.

Jobbkongressen borde också ha tagit ställning till den principiella frågan om det är lämpligt att aktivt försöka rädda jobb i en lågkonjunktur med åtgärder som medvetet ökar budgetunderskottet. Det är ett annat problem än att i förebyggande syfte ha ett överskott som utgör en buffert när de automatiska stabilisatorerna börjar verka i en lågkonjunktur. Det senare har kongressen ställt sig bakom, vilket kan framstå som att slå in öppna dörrar. Att tillåta låntagning för infrastrukturinvesteringar oavsett konjunkturläge är också en annan fråga.

Slutligen hade man väntat sig en diskussion om några konkreta åtgärder som tagits upp av representanter för rörelsen. Partistyrelseledamoten Hans Tilly, ordf i Byggnads, intervjuades av SR Studio 1 (lyssna) under fredagen (31/10). Han kom med konkreta förslag. Ett var att sätta igång ett "miljardprogram för miljonprogrammet" - dvs att renovera bostäderna från 60-talet. En byggnadsarbetare sätter tre andra i arbete, menade han. Dessutom skulle det finnas jobb inom vård och omsorg samt inom besöksnäringen och tjänstesektorn. Men han hade ingen idé om hur detta skulle finansieras. Även Helene Hellmark Knutsson kommunalråd i Sundbyberg var inne på att tjänstesektorn skulle behöva sänkt skatt. Men istället vill man ta bort skattesänkningen för hushållstjänster.

Om Socialdemokraterna kommer till makten efter nästa val har konjunkturuppgången sannolikt börjat märkas. Oavsett vilken "jobbpolitik" man driver kommer sysselsättningen att öka åren därefter. Vid valet 2014 kommer kanske Socialdemokraterna att kunna hänvisa till vilken framgångsrik jobbpolitik man bedrivit. Men det är inte jobbkongressens förtjänst. Den verkar mest vara bluff när det gäller att själv göra något för att sysselsättningen skall öka.

Läs även andra bloggares åsikter om Socialdemokraterna, jobbkongress, jobbkongressen, partikongressen, skatt, underskott, besparingar, nya jobb, arbetslöshet, sysselsättning, utanförskap, jobbpolitik, jobbävning, Mona Sahlin, regeringen, alliansen, politik, ekonomi på intressant.se