EU:s dimridå att "bankerna" ska rädda bankerna
Banker kan inte sätta in pengar i bankerna för att ha pengar i framtiden för att rädda sig. Det är centralbanken ECB som måste skapa nya pengar för att rädda bankerna. Men det förstår inte EU eller så vill man lägga ut dimridåer.
Idag lade EU-kommissionären Michel Barnier fram ett lagförslag som ska bryta länken mellan banker i kris och ländernas statsbudgetar som likställs med skattebetalarna (Ekot). På tio år ska EU:s banker tvingas betala ca 65 mdr euro som ska finnas i beredskap för att bekämpa framtida bankkriser. Detta verkar vara mest ett blufförslag.
För det första är beloppet 65 mdr € löjligt litet. Enbart de spanska bankerna behöver idag ca 100 mdr €. Jämfört med att ECB sedan december lånat ut 1 000 mdr € till en procents ränta är 600 mdr SEK ca 6,5 procent av det beloppet. Och snart måste ECB rycka ut med mera pengar.
För det andra kan bankerna själva inte avsätta pengar för framtida användning. De kan ju inte "sätta in pengarna på banken". Deras räddningsfond måste placeras utanför banksystemet. Ska fonden köpa aktier? Hur går det i så fall om en framtida kris innebär att det också går dåligt för företagen? Ska aktiemarknaden då pressas ytterligare för att frigöra kapital som ska ges åt bankerna? Och inte är det bättre att köpa statsobligationer. När bankerna krisar i framtiden är lösningen knappast att sälja ut statsobligationer. De måste ju köpas av placerare som har lånat ut sina pengar till just bankerna.
Det enda rimliga är att räddningsfonden placeras på ett konto hos ECB. Där blir det ingen ränta eftersom inte heller ECB kan köpa aktier eller obligationer för dessa pengar. De steriliseras helt enkelt och upphör att existera. Under tiden måste bankerna höja utlåningsräntorna för bolånetagare och företag. De måste också sänka räntorna för småspararna och pensionsfonderna. Möjligheten att sänka vinstutdelningen till aktieägarna är begränsad eftersom bankerna måste kunna attrahera aktiekapital för att hålla uppe primärkapitalet, särskilt när lönsamheten pressas av den nya EU-avgiften.
Det blir alltså inte bankerna som betalar de eventuella framtida räddningsoperationerna. Frågan är om det egentligen är någon som betalar i meningen att de får dra ner på sin konsumtion för att bygga upp räddningsfonden. Bankernas höjda räntor borde kompenseras med en sänkning av styrräntan för att makroekonomin inte ska påverkas negativt.
Så för det tredje kommer en ev bankkris i framtiden att mötas av utbetalningar från ECB motsvarande de pengar som "satts in". Dessa pengar finns inte placerade utan måste skapas av ECB när de behövs. ECB "trycker pengar" helt enkelt. Allt hokus-pokus som Michel Barnier hittat på är helt onödigt och måste vara till för att lägga en dimridå över det faktum att räddningen av bankerna i framtiden går ut på att trycka pengar.
Eller är det så att Barnier och EU-kommissionen faktiskt tror att Penningen har en självständig metafysisk existens utanför den reala ekonomin? En vanföreställning som kanske är en förklaring till att eurozonens ekonomi håller på att falla sönder?
Barnier föreslår också "bail in" för bankerna från 2018. Det innebär att t ex pensionsspararna ska förlora sina pengar om en storbank hotas av konkurs. Säkrast att köpa tyska statsobligationer med 0-ränta istället?
Läs även andra bloggares åsikter om banker, bankkris, krisfond, räddningsfond, EU, bail in, Penningen, nationalekonomi, eurokrisen, ekonomi, politik på intressant.se
Etiketter: nationalekonomi
posted by Danne Nordling @ 23:13
9 comments
9 Comments:
Tack för att du reder ut begreppen Danne. Har försökt att förstå vad detta förslag innebär men inte lyckats. Undra hur många andra medborgare som inte heller förstått vad det innebär? Förslaget framställs som en lösning som inte skall drabba skattebetalarna och då är väl allt bra kan man tänka, "bail in"? Det luktar rökridå, komplexa lösningar som inte löser problemen.
Eller är det så att Barnier och EU-kommissionen faktiskt tror att Penningen har en självständig metafysisk existens utanför den reala ekonomin?
Varför slänga in detta enbart som ett slags eftertanke i slutet av denna alldeles utmärkta artikel? Det är ju just den tron som numera omfattas av så gott som alla politiker över hela höger-vänsterskalan, liksom av de flesta nutida ekonomer, journalister och opinionsbildare och utformar "politik" och opinion. Om inte den ilusionen krossas lär vi aldrig komma ur den nuvarande situationen.
Berätta för oss hur det föreslagna utgåvorna med "Eurobonds" kommer att fungera. T.ex skall marknaden få bestämma värdet på dessa eller blir obligationsvärdet och ev. avkastning manipulerbar mellan allsköns politiker.
"En vanföreställning som kanske är en förklaring till att eurozonens ekonomi håller på att falla sönder?"
- Eurozonens ekonomi faller inte sönder. Det är vissa länders ekonomi som håller på att falla sönder, som Greklands och Spaniens.
Problemet är att Grekland och Spanien har nyttjat en extrem keynesiansk stimulanspolitik under många år. När denna keynesianska stimulanspolitik ledde till ekonomisk nedgång vill dessa länder nyttja en ännu extremare keynesiansk stimulanspolitik.
Situationen påminner om tiden efter Första Världskriget när länder som Tyskland och Österrike finansierade statsbudgeten över "sedelpressarna". Det ansågs skapa stor social oro om man bröt denna politik.
Den ekonomiska analysen måste bygga på att ta reda på varför ett land som Grekland nu har ekonomiska problem:
1) När Grekland införde Euron trodde politikerna (och även väljarna) att det för alltid gick att låna till de offentliga utgifterna till en låg ränta.
2) Denna upplåning höjde penningmängden i högre takt inom landet än i ett land som Tyskland.
3) Grekerna kunde öka både den offentliga- och den privata konsumtionen i högre takt än i ett land som Tyskland.
4) Detta ledde till att priserna (och lönerna) steg i högre takt än i länder som Tyskland.
5) Greklands näringsliv klarade inte av priskonkurrensen med andra länder som Tyskland. Importen steg och exporten sjönk. Grekiskt näringsliv blev utslaget och började friställa arbetskraft.
6) Till en början kunde den offentliga sektorn anställa människor som blev friställda. Det gick att skjuta problemen framför sig.
7) Nu började långivarna omvärdera risken med att låna ut till Grekland. Räntorna började att stiga. "Hur kan ett land med ett utslaget näringsliv betala tillbaka lånen?".
Har ekonomiska särintressen spridit felaktigheter om vad pengar är för att dom ska få vara dom enda som skapar pengar?
Vi har fått lära oss att
digitala riksbankspengar är samma sak som hyperinflation, nu kan särintressena bara räddas av digitala riksbankspengar.
Kortsiktigt tänkande och dumhet ligger i människans natur.
Politikerna har fått lära sig av ekonomiska särintressen att sedelpressen skapar hyperinflation,
Nu gör politikerna som dom som dom har fått lära sig, dom går till dom som inga pengar har och frågar om dom kan få låna lite pengar till att rädda dom som inga pengar har.
Att politikerna förfogar över den enda som kan skapa lagliga pengar (riksbanken) tänker dom inte på.
Alla pengar som har skapats dom senaste decennierna är ursprungligen digitala riksbankspengar.
Särintressena vill vara dom enda som för ut riksbankens digitala pengarna i ekonomin, när staten för ut samma summa i ekonomin så påstås det leda till hyperinflation, det är ingen skillnad på pengarna förutom att särintressena gör pengar på att vara dom som för ut pengarna i ekonomin.
M3 har minskat hur kan det bli hyperinflation av att staten ersätter dom pengarna som har försvunnit i krisen?
Danne ett bra inlägg.
Paul Krugman (Nobelpris i ekonomi 2008) kritiserade i NY Times dem som sade att Estland var ett föredöme; att sparsamhet lönar sig! Vet väl han (och Keynes) att enda räddningen är att staten ökar utgifterna!
Då blev president Toomas Hendrik Ilves arg. Han har flera twitter-poster om hur man ser på östeuropeer. Först: ”Let's write about something we know nothing about & be smug, overbearing & patronizing: after all, they're just wogs” (6 juni). ”We're just dumb & silly East Europeans. Unenlightened. Someday we too will understand. Nostra culpa.” ”Let's sh*t on East Europeans: their English is bad, won't respond & actually do what they've agreed to & reelect govts that are responsible.”
CNN: ”Estonia is the only eurozone country with a budget surplus. National debt is just 6% of GDP, compared to 81% in virtuous Germany, or 165% in Greece.”
Ett riktigt toppinlägg!
På min önskelista finns även att någon insatt reder ut NAIRU, jämviktsarbetslöshet som konsekvens av inflationsmål. Om det är såsom det beskrivs på wikipedia verkar det ju rätt meningslöst att politikerna håller på och försöker överträffa varandra i åtgärder mot arbetslösheten.
Grälet Krugman - Ilves tas upp av Investors (IBD): ”Baltic Tiger Takes A Bite Out of Paul Krugman”.
Estland försökte med stimulus efter 2008: Men ekonomin sjönk 18%, värre än Grekland. Då beslöt man att spara, och skar statsbudgeten med 6% o.s.v. Då gick det uppåt: +7,6% 2011, högsta inom EU, och fem gånger EU-genomsnittet.
Den privata sektorn blev den man sökte arbete i. Teknik-sektorn har blomstrat; Skype är väl mest känt.
Regeringen måste tala öppet och ärligt; inte som Sen. Harry Reid. Det lönar sig. Regeringen i Estland valdes om klart, trots (eller på grund av) sin sparsamhet.
Jag: Krugman har aktat sig för att kommentera.
Skicka en kommentar
<< Home