Vad vill Reinfeldt?

Reinfeldt fick knappast fram några valvinnande frågor i Ekots intervju. Polisen kan bli en förlustfråga. Massarbetslösheten håller också på att få fäste i debatten istället för utanförskapet.

I Ekots lördagsintervju 9/6-12 intervjuades statsminister Fredrik Reinfeldt av Tomas Ramberg. Programmet skulle handla om hur regeringen skulle återta initiativet inför valet 2014. Men istället diskuterades eurokrisen, polisen och "etniskt födda svenskar".

Reinfeldt gjorde först bedömningen att Spanien måste få ett räddningspaket på minst 40, kanske 80 miljarder euro för att banksystemet ska klara sig säkert. Han nämnde sina erfarenheter från Spaniens förre premiärminister Zapatero, som gång på gång förklarat att det inte fanns någon kris för de spanska bankerna.

När det gäller sådant som har bäring till politik ville Reinfeldt inte ha reformer som, t ex euroobligationer, som skulle innebära att notan för räddningen fördelades på ett annat sätt än det på vilket skulderna byggts upp. En räddning som inte drabbade spanska folket utan sköt över bördan på andra avvisades av Reinfeldt. Han hänvisade till Sverige som byggt upp fonder för insättningsgarantier och stöd till bankerna. "Det är bra." {Som jag skrev om 6/6-12 innebär detta dock bara att Riksbanken får trycka pengar när bankerna krisar. Någon uppoffring för svenskarna blir det knappast.}

I princip var Reinfeldt fortfarande för euron på lång sikt. Men reformen blev inte som det var tänkt. Den krävde " stor skötsel" vilket inte blev fallet. Ramberg frågade om inte reformen borde ha utformats med tanke på att verkligheten skulle kunnat bli kärvare än förväntat. "Ser vi inte nu en kraschlandad utopi?" På den frågan gav Reinfeldt inte något klart svar utan hänvisade till att sista ordet inte är sagt.

Polisen diskuterades nästan halva programtiden. Kontentan var att polisen ökat från ca 16 000 till över 20 000 poliser. Samtidigt har alla mätningar visat att polisen blivit mindre effektiv - uppklarningsprocenten har minskat. Vi fick dock inte veta huruvida man kunde påstå att fler poliser leder till direkt sämre effektivitet, eller om det finns någon bakomliggande faktor som minskar effektiviteten. Reinfeldt antydde att det var koncentrationen på den grova brottsligheten som drog resurser från beivrandes av mängdbrotten (t ex cykelstölder). De tio morden i Malmö kräver 100 poliser var ett exempel.

Att brottsbekämpningen, en klassisk moderat paradfråga, inte kommer att bli någon vinnande fråga i nästa val stod helt klart. Med tanke på "trianguleringens" popularitet kan denna bli en vinnande fråga för de röd-gröna. Är det inte dags att sparka justitieminister Beatrice Ask?

Som tredje huvudfråga diskuterades massarbetslösheten. En uppspelning av vad Reinfeldt sade om etniska svenskar visade sig vara formulerad som att "etniskt födda" svenskar inte var drabbade av massarbetslöshet. Vi som vet hur de statistiska definitionerna ser ut förstår att Reinfeldt försökte skapa ett sammanfattande begrepp för utlandsfödda och inrikesfödda med minst en förälder född utomlands. Men det var inte något som framkom i programmet.

Nu försökte Ramberg snärja Reinfeldt med att denna grupp (i åldern 25-54 år) både fjärde kvartalet 2006 och 2011 hade en arbetslöshet på tre procent. Att det inte blivit en förbättring berodde enligt Reinfeldt {med all rätt} på att vi då hade en högkonjunktur medan vi idag drabbats av både finanskrisen och eurokrisen. Dessutom dolde Göran Persson arbetslösheten med förtidspensioneringar och sjukskrivningar. Här borde Reinfeldt kanske medgett att ett ökat arbetsutbud på kort sikt ökar arbetslösheten tills det kan skapas nya jobb för dem som tidigare gömdes undan med eviga bidrag från skattebetalarna.

Den stora bristen i Reinfeldts argumentation var dock att han sprutade ur sig en mängd siffror och påståenden som inte riktigt verkade vara relevanta. Pratet om "massarbetslöshet" är viktigt för frågan om det behövs mer stimulans i ekonomin idag. Det är knappast fråga om mer än någon procent lägre arbetslöshet. Men nu börjar ordet förskjuta sin betydelse till att avse "hög arbetslöshet" oavsett orsak.

Det är viktigt för regeringen att klargöra att den höga arbetslösheten till mycket stor del beror på strukturella problem som dessutom har blivit svårare. Reinfeldt gjorde ett tafatt försök att peka på att orsaken till att arbetslösheten bland utlandsfödda ökat från 11 procent, när Alliansen kom till makten, till 14 procent idag, var att flyktingarna nu har så mycket sämre utbildning. Då var det välutbildade personer från Iran och Irak som kom till Sverige. Idag är det personer från Afghanistan och Somalia med "ett till ett och ett halvt års utbildning" som nu ska konkurrera om jobben. Det kan ta fem till tio år innan sådana personer får ett jobb, framhöll Reinfeldt. Men vinner man val på ett sådant resonemang?

Avslutningsvis diskuterades ett femte jobbskatteavdrag. Där framkom inget nytt.

Läs även andra bloggares åsikter om Reinfeldt, regeringen, eurokrisen, polisen, etniska svenskar, massarbetslöshet, nya jobb, arbetslöshet, utlandsfödda, ekonomi, politik på intressant.se