Vem betalar Spaniens bankstöd?

Är det Europas skattebetalare istället för spanjorerna som måste betala det nya bankstödet? Eller är det egentligen enbart fråga om att garantera låga räntor för lån som som på ett eller annat sätt ändå måste kanaliseras till Spanien?

Nu ska Spanien få 40 eller 80 eller rentav 100 miljarder i stöd från EFSF mfl "brandväggar" (DN). Pengarna ska gå till bankakuten Frob. Den allmänna opinionen harmas över denna extra belastning. Alla bedömare förklarar nämligen att det blir skattebetalarna i ett antal länder som får betala för spanjorernas förluster i banksektorn. De borde istället själva uppoffra sig, menar man. Denna syn kan analyseras uppdelat på flera tänkbara fall.

I det första fallet kan vi tänka oss att spanjorerna egentligen borde höja skatterna eller minska de offentliga förmånerna så att man får pengar till bankerna. Spanjoren borde minska sin privata konsumtion och dessutom avstå från en del sjukvård och utbildning mm för att täcka förlusterna för bankerna. Vart dessa reala resurser skulle gå i praktiken är det ingen som tänker på. De utgör tillgångar som måste förintas för att förlusterna ska försvinna.

I det andra fallet skulle man kunna föreställa sig att spanjorerna levt i sus och dus på lånade pengar. Nu kan de inte betala de allt högre räntorna och då rycker EU ut med pengar så att de kan fortsätta att leva på andra länders bekostnad. Spanjorerna borde istället höja skatterna och minska den offentliga konsumtionen, som i första fallet.

Båda dessa synsätt är naturligtvis felaktiga. Vad som hänt är att Spanien blåst upp sitt bostadsbyggande till orimliga proportioner. Det har byggts för både spanjorer och utlänningar. När så finanskrisen kom gick det inte att sälja bostäderna och byggandet sjönk ihop. Dessutom fanns det nu arbetslösa bostadsägare som till varje pris ville bli av med sina nyinköpta och dyra bostäder. Men de var belånade och därför blev det förluster för bankerna.

När bankernas förluster blev tillräckligt stora blev primärkapitalet för litet. Dessutom kräver EU att primärkapitalet ska höjas till ca 7 procent av utlåningen. En del sparare bedömde då att bankerna skulle fallera och att deras sparade pengar var i fara. De började ta ut sina pengar och försvårande ytterligare situationen för bankerna. Nu måste de både rekapitaliseras och få ny inlåning som ersättning för de uttagna pengarna.

Realt sett består Spaniens förluster av en mängd tomma bostäder och en mängd arbetslösa personer som måste leva på andra människors inkomster. Bankägarnas konsumtionsmöjligheter har dessutom minskat. Allt Detta får spanjorerna lida av i många år. Skulle någonting bli bättre om de dessutom sänkte sin standard ännu mera för att få pengar att sätta in i banksystemet? Vad har bankerna för nytta av den köpkraft i form av bilinköp, bostadsköp, läkarvård och skolgång som spanjorerna själva inte får utnyttja?

Det är klart att Spanien på längre sikt måste få bort sitt underskott i handeln med utlandet. Annars måste EU bli en bidragsfederation som permanent förser vissa regioner med resurser från starkare delar av federationen. Men det är en annan fråga än hur banksektorn och statens upplåningsmöjligheter akut måste säkras.

Varifrån kommer då de uppemot 100 miljarder euro som bankerna ska "få"? EFSF lånar ut dessa pengar till spanska akuten Frob, som dels kanske köper preferensaktier och dels lånar ut pengarna mot facila räntor till bankerna (ersätter bankrusningens effekter). EFSF lånar i sin tur pengarna från medlemmarna i EMU plus Sverige. Den svenska centralbanken har t ex antytt att man ställer upp med 100 mdr SEK. Pengarna lånar centralbankerna upp på kapitalmarknaderna. Konkret kan det röra sig om pensionsfonder som ansett att det blivit för riskabelt att köpa spanska bankcertifikat som istället lånar ut sina pengar till det finansiella stabiliseringssystemet. Det har ECB som yttersta garant.

När de spanska bankerna kan överleva och fortsätta att låna ut pengar kommer deras vinster att öka. Då kan de dra åt sig bankrusarnas pengar igen och betala tillbaka lånen till EFSM. De ökade vinsterna möjliggör för bankerna att återköpa preferensaktierna och den vägen för Frob att betala tillbaka lånen. Både Sveriges och USA:s bankstödsinstitutioner kom ut i slutändan utan större förluster.

Det är svårt att se att spanjorerna kommer att kunna leva på andra länders bekostnad genom bankstödet. De undviker en ännu större katastrof men det är väl inte att parasitera på oss andra? Vi andra får temporärt nöja oss med att inte kunna få jättehöga räntor från vår utlåning till Spanien. Men vi är väl inga ockrare som gråter över detta?

DN Läs även andra bloggares åsikter om Spanien, bankstöd, bankkris, EU, EFSF, skuldkrisen, eurokrisen, euron, brandvägg, parasiter, bostadsbubbla, ekonomi, politik på intressant.se