Så tippar jag valet i Grekland

Det blir inte Grexit nästa vecka. Mitt grundtips är att Ny Demokrati blir litet större än Syriza. Då kan det bli en koalitionsregering med Pasok som ännu en tid kan styra över ett långsamt sönderfallande Grekland, som är beroende av Merkels välvilja.

Här ska jag göra en spekulativ bedömning av hur dagens nyval i Grekland kan tänkas utfalla. Med utgångspunkt från detta tänkta utfall kan vi lättare bedöma hur det verkligen blev. Min spekulation bygger bl a på tio dagar gamla opinionsundersökningar. I nedanstående tabell visas de viktigaste partiernas röstandelar enligt mitt grundtips:

Ny Demokrati . . . 29 %
Syriiza (vänster) . . 28
Pasok (soc dem) . 13
Dimos (dem v) . . . 7
Gyllene Gryning . . 4
Övriga . . . . . . . . .19

Det konservativa Ny Demokrati skulle få 73 mandat av 250 samt 50 extramandat. Då skulle Antonis Samaras (61 år) kontrollera 41 procent av parlamentets röster. För att kunna bilda regering måste han skaffa sig en eller flera koalitionspartners.

Närmast till hands borde ligga Pasok med Evangelos Venizelos (55) som förfogar över ca 32 mandat. Då skulle regeringen ha 155 mandat eller 52 procent av rösterna. Eventuellt kan Samaras försöka få med Dimos med ca 18 mandat. Då stiger röstandelen till 58 procent.

Teoretiskt kan det finnas en taktisk fördel att ta in Syriza i koalitionen. Då kan man delvis neutralisera de verklighetsfrämmande men populistiska krav som partiledaren Alexis Tsipras (38) brukar framföra. Med 70 mandat från Syriza skulle ND och Pasok ingå i en regering med 75 procent av rösterna. Men en sådan regering är inte lätt att bilda och dess politik skulle bli svårförutsägbar.

Mitt grundtips att det blir en höger-mitten-regering som bedriver en mild revideringspolitik grundar sig på att alternativet framstår som ytterst riskfyllt i grekernas ögon. Om Alexis Tsipras blir premiärminister, vilket bara fordrar en liten förskjutning i valutfallet, kommer med avsevärd sannolikhet Grekland att överge euron. För grekerna, som de ser det, innebär det återinförda drachmer som leder till devalvering och inflation. Bensinen blir orimligt dyr, viktiga mediciner går inte att importera, exportföretagen kan inte köpa in halvfabrikat och arbetslösheten stiger. Dessutom blir sparkapitalet, för dem som har sådant, kraftigt reducerat medan de som har lån får orimliga krav på räntor och amorteringar över sig. Därtill befarar man att bankerna går i konkurs och måste socialiseras.

Vi kan leka med siffrorna och kasta om utfallet för Ny Demokrati och Syriza. Då är det Tsipras som måste skaffa sig en partner med ca 13 mandat för att få majoritet. Ska Pasok ställa upp på det? Eller kan Tsipras hitta stöd hos kommunisterna och de mer obestämda vänsterpartierna? Det kan jag inte bedöma. En sådan regering blir i varje fall svag. Kanske den inte ens går att bilda och vi får ett tredje nyval?

Kanske Grekland ändå klarar sig även den här gången. Men det innebär bara att grekerna hankar sig fram med hjälp av stödpaket som är beroende av Angela Merkels välvilja.  Någon långsiktig förbättring kan de inte hoppas på. Var finns kalkylen som i februari sades visa att det skulle gå att förbättra läget till 2020?

Andra bloggar om: Grekland, nyval, Ny Demokrati, Pasok, Syriza, Grexit, euron, bankrutt, politik på intressant.se