Hur många är egentligen arbetslösa?
Räknat på heltid är den egentliga arbetslösheten 728 000 personer enligt KI:s justerade prognos för 2005. Då har hälften av sjukpenning och förtidspension räknats som arbetslöshet. Inkluderas även extra studerande blir arbetslösheten nästan 17 procent.
Konjunkturinstitutet förutser att 1 065 000 personer omräknat till heltid kommer att vara borta från arbetet i genomsnitt under 2005. Detta begrepp brukar jag kalla 'icke-arbetande' och det består av följande komponenter:
Sjukskrivna (m sjukp) 213 000
Förtidspensionerade 459 000
Öppet arbetslösa 201 000
Arbetsmarknadsåtg 108 000
Tar emot socialbidrag 84 000
S:a icke-arbetande 1 065 000
Nu har Försäkringskassan kommit med en utredning som visar att en stor del av de sjukskrivna egentligen är arbetsföra. Denna institution kallades tidigare Riksförsäkringsverket så utredningen kanske inte är så oserös som den låter. Resultatet pekar i varje fall på att nästa 60 procent anser att de är arbetsföra i någon mån.
Om vi antar att något liknande gäller för de förtidspensionerade skulle vi kanske våga oss på att hävda att siffrorna för helårsekvivalenterna åtminstone till hälften består av arbetslösa. Om vi dessutom anser att socialbidragstagarna skulle kunna arbeta blir den egentliga arbetslösheten fölande:
"Sjukskrivna" (m sjukp) 106 000
"Förtidspensionerade" 229 000
Öppet arbetslösa 201 000
Arbetsmarknadsåtg 108 000
Tar emot socialbidrag 84 000
S:a egentl arbetslösa 728 000
Då är arbetslösheten 14,7 procent
Eftersom sysselsättningen förutses bli 4,341 miljoner personer 2005 och vi till dem lägger de arbetslösa blir arbetskraften 4,969 milj. Om 728 000 av 4 969 000 personer egentligen är arbetslösa motsvarar detta 14,7 procent.
Till denna beräkning borde vi också lägga dem som studerar för att det inte ser ut att gå att få något jobb för närvarande. Det är ca 300 000 som studerar idag mot 150 000 år 1990 (4e kv). Då skulle arbetslösheten komma upp i runt 850 000 personer eller 16,7 procent.
Här har jag lagt upp en tabell som visar alla åren 1990-2006 för de icke-arbetande uppdelat på komponenter >>>
posted by Danne Nordling @ 17:01
10 comments
.
10 Comments:
Intressant tabell. Vore trevligt med en kolumn "totalt antal i arbetskraften". Då hade man kunnat se hur många nya jobb som skapats sedan 1990.
Summan av offentligt försörjda sjunker, vilket kan få en att tro att det skapats jobb, men jag gissar att sänkningen beror på att allt fler går i pension och befinner sig helt utanför arbetskraften.
/Mvh Erik
framtidstanken.com
"Sjunker" kanske är att ta i, men den har minskat något sedan 94-95.
Nya diagram
Jag har lagt in diagram för sysselsättningen 16-64 år som en bakgrundsinformation till tabellen om de icke-arbetande. Det är den utvecklingen som visar om det har tillkommit några nya jobb. Några av dessa är dock inte reguljära.
Jag använde mig av KI:s statistik över sysselsättningen när jag skapade ett utvidgat arbetskraftsmått. Jag ser nu att detta sysselsättningsmått ligger någor högre än SCB:s varför arbetslöshetsprocenten blr något lägre. Det högre måttet förklaras inte av KI men kan ha med åldersgrupperna att göra.
/DNg
Frågor:
1. Vi har ju en slags "positiv" arbetsmarknad, som består av dem som jobbar svart heltid eller deltid, tar ledigt från jobbet för att jobba åt sig själv eller någon fom av arbetsbyten, vilket också kan inkludera företag.
2. Vi har också en högst betydande sektor, som har att göra med de extremt höga kostnader som läggs på enskilda och företag.
Detta kan t ex medföra att alkohol köps i utlandet, likaså bilar och andra nyttovaror eller att man får en svart utländsk marknad, som t ex ägnar sig åt äkeritjänster och som alls inte har motsvarande belastning som den svenska.
3. Slutligen undrar jag i vilken utsträckning skattebelastningens storlek, dess framtida inriktning där låt säga två huvudalternativ ställs mot varandra, skattesänkningar samt skattehöjningar hr på effekt på grundläggande faktorer i vår samhällsekonomi bl a då tillväxt samt arbetslöshet.
Kan man i dessa avseenden bara göra bedömningar av högst varierande kvalitet eller finns det mer seriösa undersökningar.
Hej Danne!
Bra uträkningar.
Du skriver:
"Om vi antar att något liknande gäller för de förtidspensionerade skulle vi kanske våga oss på att hävda att siffrorna för helårsekvivalenterna åtminstone till hälften består av arbetslösa."
Det stämmer! Hälften av de förtidspensionerade vill jobba!
Se denna artikel i Expressen.
MVH
Sifferexersis och verklighetsbeskrivning
Kreichbergs på företagarna räknar arbetade timmar. Då er kapacitetsutnyttjande av arbetstyrkan 50%.
Kanksje vil dom med deltid ha heltid och motsatt. Kanksje vil dom hemarbetande utanför all registrering, ha deltid och kanksje vil småbarnsföräldrar ha mer oregistrerat hemarbete.
Men låt dessa innvändinger mot räknemetoden ligga.
Kreichberg er orolig för att kapacitetsutnyttjande bara er 50% och vill givetvis ha den högre. Det er lett att hålla med.
Men för idealistisk amatör vill gärna ha svar på dessa frågor innan en väljer åtgärder :
- Hur kann en motor gå rundt på bara 50% och sjunkande, och lika glatt generera växt ?
- När en vet at 50% av dessa 50% redan er byråkratisk dödkött ?
- Översatt til heltidstjänster i produktiv verksamhet er altså kapacitetsutnyttjande 25%. Och dessa betalar 70% av inkomsten på anställning i skatt.
- Roboter, kineser, mjukvara och indier lär ta över enda mer. Den knappa ressursen er knappast arbetskraft.
Industriproduksjon och 8timmar Taylor lär inte öka kapaciteten i framtiden. Dom enorma produktivitetsvinsterna rullar inn hos storbolagen. Trickle down i form av återinvesteringar, generella lönehöjningar, lägre priser och högre konsum återspeglar inte produktiviteten og kompetansen hos arbetsstyrkan. Fördi storbolagen vrir seg undan beskatning, plundrar u-länder och kör ett race to the bottom. Finansnäringen er et globalt kasino som stör vettiga och långsiktiga beslut i den rejäla ekonomin.
Vad jag vill komma till : 80% kapacitetsutnyttjande, specielt i från 50% er sannolikt fullständig omöjligt att åstadkomma med dagens definitioner på arbete, sysselsättning och räknemetoder. Om miljardärerna, dom lågavlönade och sysslolösa blir fler, om antal jobb i medelklassen blir mindre samtidig som dessa jobb er lika stressfylda som en sysslolös tillvaro, måste man börja see arbete, hemmarbete och sysselsättning på et nytt sätt.
Sannolikt måste produktivt arbete sees på som et knapp ressurs som på nåt sätt bör fördelas på arbetsstyrkan. Produktiviteten och vinsterna beror på roboter och mjukvara och inte på den enskilda tidsstempling och muskler. Men individens välmående beror på viss tidsstempling och muskelanvändande.
Så vi förväntar oss att jobben organiseras så att alla får sin passande dos av arbetstimmarna och att 40 timmar/vecka er mer enn nok innkomst för en kärnfamilj.
Storbolagen kommer aldri att vilja bidra til en sådan arbetslivsorganisering. Dom kommer utnyttja sista kines 25-8. Derfor måste nån typ av lagstiftning om timmbank, medborgarlön och övertidstak inn i bilden. Fransmännens 35 timmarsvecka och EUs förslag om max 48 timmar per vecka er retta steg mot en hållbar framtid. Detta kan föra til något högre priser och kostnader enn Kina och Vietnam men det vil vara fallet om vi jobbar 200 timmar i veckan med.
Bra sammanställning. Ställer mig dock frågande till att du räknar nästan hela ökningen i antal studerande sedan 1990 som någon slags gömd arbetslöshet. Andelen människor som skaffar sig eftergymnasial utbildning ökar (vilket också är nödvändigt om jobben blir allt mer kvalificerade). Då bör även antalet studenter öka. Måste vara svårt att få fram någon bra statistik på av vilken anledning folk studerar, vilket är nödvändigt om din statistik ska bli korrekt.
Det finns hanturligtvis olika sätt att definera vad som neas med arbetslöshet.
I mina yngre år var det tex normalt att man hemmavid, i varierande former, tog hand om barnen och allt hushåll i övrigt. Även äldrevården sköttes i betydande omfattning inom familjens ram; i mitt föräldrahem t ex bodde min mormor hemma hos oss i cirka trettio år.
Denna typ av sysslor, och åtskilliga därutöver, ingick då inte i någon arbetslöshetsstatistik och det bidrog därutöver även till att skattetrycket kunde hållas på en låg nivå.
Men viktigast av allt är kanske ändå att tillväxten kan hållas uppe, att nya jobb skapas som ersätter dom som försvinner av olika skäl samt att det grundläggande skyddet hålls på en sådan nivå att det inte inbjuder till fusk, överutnyttande , men också att bidragens utforming bidrar till att skaffa nya jobb.
Vi har i dag en offentlig sektor där mått helt saknas över produktiviteten. Den sätts till noll, vilket naturligtvis kan innebära både det ena och det andra.
Men även den offentliga sektorn likt det privata näringslivet måste genomgå grundläggande strukturförändringar produktivitetskrav .Detta innebär att jobb försvinner, att nya jobb tillkommer, att den mjuka sektorn kan finanseras till sannolikt även lägre skattetryck.
Dannes arbetslöshetsbedömningar beror naturligtvis på vad som huvudsakligen sker inom näringslivet. Där minskar antalet företag kontinuerligt. Expansiva företag förlägger alltmer av sin produktion utomlands, vilket de gör för att komma in på nya marknader, men också för att ha sån konkurrenskraft att de kan överleva.
Vi får från vår regering höra att läget är under kontroll, att vi inte har något att oroa oss över, att utrymme finns för nya reformer, att energiförsörjningen radikal kan omgestaltas och att välfärdsstaten därutöver ska finnas kvar i nuvarande former även vissa skattehöjningar finns dolda bakom hörnet.
Vi skryter gärna med att Sverige ligger i världstopp vad gäller välstånd. Samtidigt visar nypublicerade studier att vårt land rankas bland de allra sämsta vad gäller konkurrenskraft.
Det är svårt komma till någon annan slutsats än att det i allt högre grad kommer att minska sysselsättning samt öka arbetslösheten vilka definitioner man än använder sig av.
Tjena Danne!
Jag har på min blogg påpekat endel fel som jag anser att du gjort i dina beräkningar här.
Läs här
Hoppas nu bara att jag tänkt rätt, har jag inte gjort det så blir detta lite pinsamt... =)
Ha det gott!
Arbetslösheten 17,7 %
Jag har gjort en kompletterande beräkning som kommer fram till 931 000 arbetslösa eller 17,7 procent. Då har jag räknat in latent arbetssökande mfl.
DNg
Skicka en kommentar
<< Home