onsdag, april 27, 2005

Progressiv skatt är förlegad

Utilitarismen är den morallära som ligger till grund för progressiv beskattning. Denna nyttomoral lanserades av Bentham och Mill. Via Sidgwick och Edgeworth kom den in i nationalekonomin i slutet av 1800-talet. Hundra år senare börjar man inse att den är förlegad.

Jag har tidigare gjort en lista på sex fördelningspolitiska ansatser som kan användas för att motivera olika profiler i skatteskalorna - dvs hur stor procent av inkomsten en given individ skall betala i skatt jämfört med andra. Hur högt det totala skattetrycket skall vara - genomsnittet för alla individer - är däremot en annan fråga.

Dagens svenska skattesystem liksom andra äldre system bygger på att skatten är progressiv. Med det menas att skatteprocenten blir högre och högre ju mer pengar man tjänar. Detta kan jämföras med proportionell skatt där också skattebeloppet blir högre och högre ju mer pengar man tjänar, men där uttagsprocenten är konstant ("platt skatt"). Proportionell skatt är det system som införs överlag i de forna socialist-staterna.

Progressiv skatt missgynnar alltså dem som försöker öka sina inkomster genom att den matematiska konsekvens som heter marginalskatt blir hög. Den innebär att en större del av en inkomstökning går bort i skatt än skatteandelen av inkomsten som man redan tjänat ihop. Marginalskatten är högre än genomsnittsskatten.

Hur kan då en så ojämnt fördelad skatt, som måga anser vara orättvis, motiveras? Eftersom progressiva skatter funnits i Sverige drygt 100 år har de flesta ingen aning om hur sådana skatter ursprungligen rättfärdigades. Många tycks tro att motiveringen är att de som har makten har rätt att ta pengar i skatt varhelst det är möjligt utan att behöva motivera detta intellektuellt. Den principen är den konservativa högerideologins princip och brukar kallas makt är rätt.

Utilitarismen från 1700-talet

Jag skulle tro att ingen är beredd att i dag försvara maktprincipen offentligt. Därför är det viktigt att den ursprungliga motiveringen till progressiva skatter dras fram i ljuset och börjar debatteras. Denna motivering bygger på en morallära som kallas utilitarism och som först lanserades av Jeremy Bentham (1748-1832). Den gick ut på "lyckans maximation" - dvs man skulle sträva efter ett så stort överskott av lust över olust som möjligt. En annan benämning är "nyttomoral".

Det var en radikal lära på sin tid som vände sig mot att den juridiska rätten hade övernaturliga grunder. Vad som var viktigt var att lagstiftarna försökte uppnå goda konsekvenser med sina lagar. En teori för hur människorna är funtade i detta sammanhang är att de drivs av strävan efter lust och försöker undvika olust. Av detta följer att staten bör maximera differensen mellan dessa två storheter, trodde Bentham.

Via James Mill (1773-1836) och hans son John Stuart Mill (1806-1873) utvecklades utilitarismen och den stod på sin höjdpunkt när filosofen och ekonomen Henry Sidgwick (1838-1900) förde in den i nationalekonomin. Där fick den en abstrakt, matematisk utformning av nationalekonomen och matematikern Francis Edgeworth (1845-1926) som var en devot beundrare av Sidgwicks utilitarism. Det var denne excentriske Edgeworth som formulerade teorin att höga marginalskatter och omfördelning av inkomsterna skulle maximera lyckan i samhället (1897). Genom den formidabla matematiska bevisning, som Edgeworth kunde presentera, blev progressiva skatter högsta visdom för samhällsingenjörerna.

Matematisk elegans rättfärdigar inte en orimlig lära

Problemet är bara att grunden för denna matematiska apparat - själva utilitarismen - varken stämmer med verkligheten eller med en rationell analys av syftet med statsmakternas åtgärder. Om utilitarismen visar sig vara en falsk lära faller också den teoretiska grunden för de progressiva skatterna.

Under en stor del av 1900-talet var det "förbjudet" för moralfilosoferna att diskutera moralfrågor om man skulle tas på allvar i den miljö av värdenihilism (Axel Hägerström) och emotivism som etablerades något decennium in på seklet. Det var meta-etik som gällde för de akademiska filosoferna och därför fastnade den praktiska tillämpningen av 1800-talets utilitarism i det progressiva skattesystemet. Det var ju också väldigt tilltalande för spenderhungriga politiker.

Först under mitten av andra hälften av 1900-talet började utilitarismen på allvar ifrågasättas genom John Rawls´ och Robert Nozicks arbeten. Även de mera juridiskt inriktade rättsteoretikerna har i stort sett övergivit utilitarismen som grund för beskattningsprinciperna. Det framgår av Åsa Gunnarssons doktorsavhandling Skatterättvisa (1995) som jag kort recenserade 1997.

Utilitarismens sakliga svagheter, t ex att ändamålet helgar medlen, finns det anledning att återkomma till. Lärans främste företrädare är i Sverige professor Torbjörn Tännsjö.

SvD om platt skatt 18/9

11 Comments:

At 27 april, 2005 13:38, Blogger Daniel said...

Tännsjö filosoferade för övrigt ang Mellanösternkonflikten att alla israeler är legitima mål för palestinska självmordsbombningar.

Tack för en bra text, Danne!

 
At 28 april, 2005 00:06, Anonymous Anonym said...

Utilitarismen var en radikal lära "på sin tid" ja, men den är fortfarande radikal. Eftersom det är den vanligaste moralteorin ("läran") bland moralfilosofer ses den väl inte som särskilt radikal bland filosofer, men om den skulle tillämpas mer i samhället så skulle det leda till konsekvenser som de flesta människor nog skulle se som rätt radikala.

Det ska bli intressant att läsa vad du tänker skriva om utilitarismens påstått sakliga svagheter. Det verkar märkligt att säga att "ändamålet helgar medlen" skulle vara en sådan svaghet. Om ändamålet är "de bästa möjliga konsekvenserna" och helgar är "gör moraliskt rätt" och medlen är "en specifik handling" så säger hävdar du alltså att en av utilitarismens svagheter är att den säger att "en specifik handling som leder till de bästa möjliga konsekvenserna är moraliskt rätt". Men det är ju exakt vad utilitarismen säger.

Det går såklart att förneka detta och säga att ändamålet inte helgar medlen, men att bara säga det är att bara säga "utilitarismen är felaktig" (men med ord, ändamålet helgar medlen, som gör att många nog börjar tänka i banor som att folk ska offras till höger och vänster, och utan att någon samhällskritik alls ska få existera).

 
At 28 april, 2005 00:20, Anonymous Anonym said...

Tännsjö säger själv att han inte lever efter sin egen lära. Det tycker man borde vara första varningstecknet att något är fel med den.

Läs den här artikeln av Tännsjö
http://www.smedjan.com/etta.asp?sida=display&nr=509

"Utopia är möjligt att vinna. Yttrande- och tryckfriheten bör på sikt avskaffas."
- Torbjörn Tännsjö

 
At 28 april, 2005 12:34, Blogger Danne Nordling said...

Utilitarismen är kollektivistisk

Svagheten ligger i "de bästa möjliga konsekvenserna". Frågan blir då: för vem? Jag tror att Bentham aldrig såg att det kunde finnas en motsättning mellan det bästa för en själv och det bästa för hela kollektivet.

När detta uppdagades blev utilitarismen en lära som predikade altruism - ex G E Moore. Man skulle offra sig för andras bästa - vilket implicit ligger bakom den progressiva beskattningen.

Eftersom allt som inte är altruism troddes vara egoism behövde denna kontroversiella tes aldrig bevisas.

Moderna filosofer har emellertid riktat dödlig kritik mot utilitarismen på ett flertal punkter. Därför får den nu betraktas som förlegad och har mest doktrinhistoriskt intresse.
/DNg

 
At 28 april, 2005 16:33, Anonymous Anonym said...

Att Torbjörn Tännsjö inte alltid handlar utilitaristiskt är inte nödvändigtvis oförenligt med att han anser att vi bör handla utilitaristiskt (huruvida det gör Tännsjö irrationell beror på ifall det är irrationellt att handla omoraliskt, och det finns det olika uppfattningar om). Att Tännsjö på 70-talet var en synnerligen auktoritär socialist och ansåg att yttrandefriheten borde kraftigt inskränkas är förstås tråkigt, men det är inte något särskilt tungt argument mot utilitarismen, och de flesta utilitarister har väl sett yttrandefrihet som något viktigt.



Att det ibland finns en motsättning mellan vad som är bra för mig och vad som är moraliskt rätt verkar inte vara något starkt argument mot utilitarismen (vilken för övrigt är universalistisk, och inte altruistisk), det problemet finns väl med alla moralteorier utom "etisk egoism"; Rawls rättviseteori säger ju att ekonomiska ojämlikheter bara är acceptabla om de gynnar de sämst ställda (så en höginkomsttagare kanske bör betala mycket skatt, vilket gynnar de sämst ställda i samhället men inte höginkomsttagaren själv (åtminstone inte ekonomiskt)), enligt de flesta former av libertarianism är det moraliskt fel att bryta mot andras rättigheter även om det skulle gynna mig, och så vidare.

En skillnad är väl kanske att en del rättighetsbaserade moralteorier bara låter "institutioner" begränsa individers frihet, tvinga dem att betala skatt och så vidare, medan utilitarismen hävdar att det inte bara är institutioner som kan vara (moraliskt) bra eller dåliga, utan att individer i ett samhälle i lika stor utsträckning kan handla både moraliskt och omoraliskt oavsett ifall de kränker andras rättigheter eller inte. Men är det verkligen ett problem med en moralteori om den säger att det är omoraliskt att inte ge mat till en person som håller på att svälta (trots att detta är att "offra sig för andras bästa")? (Och det är väl inte en helt otänkbar situation, oavsett ifall samhället är libertarianskt, bygger på Rawls rättviseteori, är socialistiskt osv, åtminstone inte ifall det är i ett fattigt land.)

Hur kommer det sig att så många moralfilosofer är utilitarister om det finns så starka argument för att den är felaktig? Jag har ingen statistik över vad alla moralfilosofer tycker, men den bild jag har fått är att utilitarismen fortfarande är den moralteori som har flest anhängare bland moralfilosofer, även fast den har färre anhängare än den har haft tidigare; stämmer inte det (och vilken moralteori har i sådana fall fler anhängare)?

 
At 28 april, 2005 17:19, Blogger Danne Nordling said...

När det som var bra för alla också automatiskt var bra för mig själv var utilitarismen mindre kontroversiell än när den kunde användas för krav på väsentliga uppoffringar. Det var fråga om total utjämning av inkomsterna - inte att hjälpa svältande - som föresvävade Edgeworth och Lerner.

Att utilitarismen egentligen är universalistisk är ingen poäng utan ett ytterligare problem. Den föreskriver att om jag vill låna ut min rock till min frysande vän och då kommer att frysa mer än denne, får jag inte utföra denna altruistiska handling eftersom detta leder till mindre "lycka" i samhället.

Jag återkommer till frågan. /DNg

 
At 29 mars, 2009 06:14, Anonymous Niklas said...

Du verkar, som många, ha missuppfattat utilitarismen i grunden och därmed faller hela din argumentation.

 
At 02 september, 2016 03:39, Blogger oakleyses said...

nike air max, tory burch outlet, tiffany and co, polo outlet, longchamp outlet, longchamp pas cher, nike air max, christian louboutin uk, louis vuitton, christian louboutin outlet, oakley sunglasses, ray ban sunglasses, uggs on sale, louis vuitton outlet, replica watches, tiffany jewelry, ray ban sunglasses, oakley sunglasses, ugg boots, ray ban sunglasses, replica watches, kate spade outlet, louboutin pas cher, oakley sunglasses wholesale, jordan shoes, burberry pas cher, nike free run, michael kors pas cher, louis vuitton outlet, polo ralph lauren, nike outlet, nike free, jordan pas cher, louis vuitton outlet, louis vuitton, prada outlet, cheap oakley sunglasses, nike roshe, ugg boots, christian louboutin shoes, prada handbags, longchamp outlet, christian louboutin, oakley sunglasses, chanel handbags, sac longchamp pas cher, longchamp outlet, gucci handbags, air max

 
At 02 september, 2016 03:40, Blogger oakleyses said...

baseball bats, nike huaraches, chi flat iron, ghd hair, mcm handbags, longchamp uk, abercrombie and fitch, north face outlet, valentino shoes, nike trainers uk, lululemon, babyliss, beats by dre, celine handbags, vans outlet, gucci, nfl jerseys, oakley, lancel, wedding dresses, hermes belt, timberland boots, bottega veneta, vans, hollister clothing, jimmy choo outlet, iphone cases, north face outlet, converse outlet, reebok outlet, hollister, asics running shoes, p90x workout, nike air max, ferragamo shoes, insanity workout, louboutin, nike roshe run, hollister, ray ban, nike air max, mont blanc pens, herve leger, instyler, mac cosmetics, soccer jerseys, converse, soccer shoes, new balance shoes, ralph lauren

 
At 02 september, 2016 03:41, Blogger oakleyses said...

links of london, pandora charms, hollister, moncler outlet, marc jacobs, doudoune moncler, ugg,ugg australia,ugg italia, swarovski, louis vuitton, moncler, juicy couture outlet, moncler, louis vuitton, ugg, wedding dresses, canada goose outlet, thomas sabo, montre pas cher, moncler outlet, canada goose uk, ugg,uggs,uggs canada, pandora jewelry, pandora uk, pandora jewelry, ugg uk, moncler uk, moncler, canada goose outlet, toms shoes, ugg pas cher, coach outlet, replica watches, supra shoes, moncler, louis vuitton, canada goose outlet, canada goose jackets, karen millen uk, juicy couture outlet, canada goose, swarovski crystal, canada goose, louis vuitton, louis vuitton, canada goose

 
At 11 mars, 2021 18:04, Blogger ahmed deraz said...

خدمات عجمان – الروضة
معلم سباك في عجمان
كهربائي منازل عجمان

 

Skicka en kommentar

<< Home