Så vill LO höja skatterna
LO vill höja momsen och barnbidragen - alternativt också sänka momsen. Flyttskatt skall införas. Allt detta för att finansiera välfärden om drygt 10 år när man misslyckats med att få fler i arbete. - Uppehåll en vecka.
I en debattartikel i DN 29/4-05 skriver LO:s chefsekonom Dan Andersson och LO-ekonomen Åsa-Pia Järliden-Bergström om LO:s krav på skattehöjningar för att kunna finansiera framtidens välfärd. Detta gör de med anledning av att den socialdemokratiska skattegruppen hade sitt första möte tidigare i veckan. Det var den gruppen som fick direktiv som var felaktiga när det gällde motiveringen av skattehöjningar. Direktivförfattaren hade exempelvis inte uppmärksammat att Långtidsutredningen räknar med ett utrymme för sänkt skatt till år 2020.
Nu instämmer LO-ekonomerna inte i att skatterna behöver höjas för att det blir fler äldre det närmaste decenniet - i själva verket minskar antalet 80-åringar med ca 13 procent. Här slår de SAP:s direktivförfattare på fingrarna och påstår att de offentliga utgifterna ökar med omkring 55 miljarder kronor för att det "om drygt 10 år blir fler gamla". (Ja egentligen säger de att utgifterna ökar med samma belopp som skulle komma in om andelen i arbete skulle öka med 5 procentenheter, vilket genererar minst 11 miljarder per p.e.)
Men inte heller detta är korrekt. LO tror att den demografiska utvecklingen skulle kräva en utgiftsökning på 2 procent av BNP till 2017 ungefär. Det finns en utredning gjord av Johan Gull när han jobbade på Skattebetalarna som visar att ökningen av antalet äldre leder till en utgiftsökning på bara 0,8 procent av BNP fram till 2020.
Det räcker emellertid inte med att konstatera att fler äldre kostar något mer. En ökning av antalet äldre ryms som tur är fortfarande inom ramen för ett oförändrat skattetryck enligt Långtidsutredningen. Läser LO-ekonomerna inte finansdepartementets kalkyler?
Skattehöjningar nära förestående?
Nu skriver LO-ekonomerna helt i onödan om skattehöjningar som om de var nära förestående. Men läser man Dan Anderssons artikel noga framgår det att den framtida ökningen av välfärdstjänsterna i första hand skall finansieras med en ökning av sysselsättningen (här instämmer man med SAP-direktiven).
Att LO får det att låta som om skattehöjningar är nära förestående vilar på ett mycket bräckligt resonemang. Om folk efterfrågar en bättre äldreomsorg och större personaltäthet på dagis, då skall skatterna kunna höjas. Detta förutsätter tydligen att man i samma veva misslyckas med att få fler i arbete och den vägen ökade resurser för bättre äldreomsorg och större personaltäthet på dagis...
Från detta glider Andersson och Järliden till att det skulle vara ett faktum att "Om framtidens välfärd ska kunna finansieras måste inkomsterna öka från de skatter som har breda baser". För detta påstående anför de inget belägg och LU konstaterar att så inte är fallet. Men de fortsätter med att räkna upp nödvändiga skattehöjningar.
Så här vill LO göra: Matmomsen är "oundviklig" att höja. Reavinstskatten på villor och bostadsrätter skall höjas från 20 till 30(?) procent. Flyttskatt skall införas - dvs möjligheten att skjuta upp reabeskattningen till den sista ägarbostadens försäljning skall avskaffas. Pensionsförsäkringar som medger uttag tidigt (vid 55 år) skall inte omfattas av skattelindringar (lägre avkastningsskatt och avdragsätt?). Skattefusket skall stävjas men förmögenhetsskatten skall vara kvar. Att den ger problem med skatteflykt och kapitalflykt till utlandet nämner inte LO-ekonomerna.
Förvirrande ändringar av LO
I ett uttalande för TT återgivet i tidningarna dagen därpå (30/4) ändrar Dan Andersson på hela konceptet. Nu säger han att syftet med matmomsen är att införa en enhetlig moms. Det betyder att den generella momsen kan sänkas från 25 till ca 22-23 procent. Borta är formuleringen att det är "närmast oundvikligt" att återta nedsättningen av momsen på olika områden för att finansiera framtidens välfärd.
Dessutom tillägger Andersson att en likformig moms skall ingå i en skattereform där "en förändring av inkomstskatterna måste finnas med". Det kunde han inte kläcka ur sig på DN-debatt utan där hette det att de fördelningspolitiska problemen med höjd matmoms skulle rättas till med höjningar av barnbidragen.
En tolkning av LO-ekonomernas agerande skulle kunna vara att de ville framhålla att en ökning av personaltätheten på dagis och liknande kräver höjd moms på mat och kultur.
En annan tolkning är att LO-ekonomerna erfarit att socialdemokraterna sviktar i sina skattehöjningsambitioner och behöver stöd i form av "kärva budskap" från LO. Tyvärr gick de snett och allmän förvirring uppstod.
En tredje tolkning är att LO-ekonomerna är allmänt förvirrade och därför uppstår ännu mer förvirrning när de publicerar sina oklara tankegångar.
* * *
Nu gör jag en veckas uppehåll i bloggandet pga utlandsresa. Läs gärna äldre artiklar med hjälp av listan här.
9 Comments:
Tittar man närmare på skattestatistiken så har skattenivån länge legat på 50-51 procent av BNP/inv.
Samtidigt har skattekvoten ökat kraftigt sedan 1990, från 48 till ungefär 55 procent.
Vi vet också att löntagarna genomsnittligt betalar 60-75 procent sammanlagt av sin inkomst.
Vi har också en stor spridning av skattenivåerna. Det gäller sånt som kommunalskatt, fastighetsskatter, nätavgifter och mycket annat.
Den ekonomiska tillväxten i kombination med låga räntor samt låg inflation tycks också ha gett visst utrymme för ökade disponibla inkomster.
Samtidigt kan detta inte gärna gälla alla: det speglar inte minst den kraftiga ökningen av de människor som står utanför arbetsmarknaden.
Hur reda ut detta? Och vilket konkret politiskt alternativ skulle vara lösningen på en framtida positiv ekonomisk utveckling?
Teoretisk oklarhet
Vi skulle kunna oka BNP med atminstone 10 procent om vi kunde ta i ansprak en del av de lediga resurser som finns - bl a 1,1 miljoner icke-arbetande. Men det finns ingen som teoretiskt kan anvisa en vag for att astadkomma detta. Det enda som en del experter kan peka pa ar en rantesankning som skulle ge en extra okning av BNP med endast drygt en procent. Och nagon rantesankning tycks det inte bli trots att arbetsmarknaden nu narmast gar bakat.
Det politiska alternativer anvisar Say's lag som losningen - mojligtvis i kombination med foretagsvanliga reformer som skulle kunna stimulera nagra foretagare att anstalla fler. Men de ar inte manga darfor att efterfragan inte far okas.
Om efterfragan okar pga en rantesankning skulle man vilja veta om detta i kombination med andra atgarder kan starta en sjalvgaende process som omvandlar konstlad sysselsattning till marknadsmassig (via successiva skattesankningar). Detta borde experterna reda ut!
/DNg
Det måste bli fler jobb genom att sänka skatter av olika slag än att fortsätta och höja dem.
Vi måste också strukturomvandla hela den offentliga sektorn via mer av privatisering och genom att även där öka produktiviteten.
Det kan bidra till lägre skatter och ökad resursutrymme samt ge andra jobb, som bidrar till en växande arbetsmarknad, detta också utanför landets gränser. Ta bara Capio som exempel
Vi kan inte heller leva på bidrag i stället för på vanliga inkomster och på nyföretagande. Det betyder att även lönerna relativt sett måste anpassas till nivåerna i andra länder, Det skapar nya marknader och gör att svenska företag kan växa utomlands, vilket är ett måste för att de ska kunna överleva.
Den så kallade Say´s lag är säkert riktigt i teorin. Men knappast något parti eller något regeringsalternativ har modet att stå för den i sin helhet.
De skulle då inte nå det röstmaximum som krävs för att de ska nå regeringsmakten.
De flesta inser att det nu gått snett. Ingen verkar ha lösningen. Mer av planhushållning tror en del på, mer av arbetsmarknadspolitik andra, mer bidrag enligt modellen låt hela Sverige leva en del och släpp marknadskrafterna lösa andra.
Det senare tror jag mest på i kombination att s k experter har massvis med tips att komma med,
SYSSELSÄTTNINGEN
Det är "lagen om utbud och efterfrågan" som bestämmer sysselsättningens storlek. En arbetsgivare kan inte efterfråga arbetskraft som är för dyr (olönsam) eftersom detta skulle äventyra företagets existens.
Ett problem är att nationalekonomin efter depressionen 1929 utvecklats till en icke-vetenskap. Det som Lord Keynes kallade macro-ekonomi hänger inte ihop med varken micro-ekonomin eller företagsekonomin. Ett exempel på detta är att lönernas nivå inte anses ha något med sysselsättningen att göra. En företagsekonom skulle knappast godkänna en sådan teori.
Det anses att lägre löner skulle sänka efterfrågan. Men det är inte lönerna (pengarna) som skapar efterfrågan. Det är den anställdes produktion som skapar efterfrågan. Pengar är bara ett transaktionsmedel för att slippa ren byteshandel. Byteshandel har vi dock fortfarande indirekt. Exempelvis så använder en dagisfröken sitt barnpassningsarbete för att kunna köpa i ICA-butiken.
Om man vill ha full sysselsättning så måste den genomsnittliga lönen i landet sjunka tills (nästan) alla är sysselsatta. Därefter kommer konkurrensen om arbetskraften hålla lönerna uppe. Fördelen med fler sysselsatta är att den totala produktionen ökar vilket också ökar lönernas köpkraft.
Den enda möjlighten är således att varje anställd får lön i förhållande till sin produktivitet. Detta kräver individuella löneavtal vilket gör att lönespridningen kan bli stor. De människor med lägst produktivitet kommer då inte att klara sig på sin lön. I så fall får socialbidragsnormen falla in.
ARBETSMARKNADSPOLITIK
Skälet till att politikerna inte kan lösa problem med arbetsmarknadspolitik, näringslivspolitik och regionalpolitik, är att denna typ av åtgärder oftast är en kostnad i statens (kommunens) budget. Detta höjer skatterna för företagen och skatterna måste tas från högre priser på produkterna. Efterfrågan minskar då på produkterna och därmed minskar också företagens efterfrågan på arbetskraft.
nike air max, tory burch outlet, tiffany and co, polo outlet, longchamp outlet, longchamp pas cher, nike air max, christian louboutin uk, louis vuitton, christian louboutin outlet, oakley sunglasses, ray ban sunglasses, uggs on sale, louis vuitton outlet, replica watches, tiffany jewelry, ray ban sunglasses, oakley sunglasses, ugg boots, ray ban sunglasses, replica watches, kate spade outlet, louboutin pas cher, oakley sunglasses wholesale, jordan shoes, burberry pas cher, nike free run, michael kors pas cher, louis vuitton outlet, polo ralph lauren, nike outlet, nike free, jordan pas cher, louis vuitton outlet, louis vuitton, prada outlet, cheap oakley sunglasses, nike roshe, ugg boots, christian louboutin shoes, prada handbags, longchamp outlet, christian louboutin, oakley sunglasses, chanel handbags, sac longchamp pas cher, longchamp outlet, gucci handbags, air max
links of london, pandora charms, hollister, moncler outlet, marc jacobs, doudoune moncler, ugg,ugg australia,ugg italia, swarovski, louis vuitton, moncler, juicy couture outlet, moncler, louis vuitton, ugg, wedding dresses, canada goose outlet, thomas sabo, montre pas cher, moncler outlet, canada goose uk, ugg,uggs,uggs canada, pandora jewelry, pandora uk, pandora jewelry, ugg uk, moncler uk, moncler, canada goose outlet, toms shoes, ugg pas cher, coach outlet, replica watches, supra shoes, moncler, louis vuitton, canada goose outlet, canada goose jackets, karen millen uk, juicy couture outlet, canada goose, swarovski crystal, canada goose, louis vuitton, louis vuitton, canada goose
خدمات عجمان – الروضة
سباك في عجمان
فني سباك في عجمان
خدمات تلال
شركات تعقيم الفلل ضد فيروس كورونا فى العين
شركات تعقيم الشقق من الكورونا فى العين
شركات مكافحة الافات أبو ظبي
شركات مكافحة الرمة أبو ظبي
Skicka en kommentar
<< Home