Kan Reinfeldt skapa 300 000 jobb?

Meningen med moderaternas politik är inte att lönenivåerna skall sänkas. Det hade annars varit en möjlighet att åstadkomma fler sysselsatta. Reinfeldts tal i Almedalen gav därför ingen upplysning hur jobbskapandet konkret skulle gå till.

I sitt framträdande i Almedalen 5/7 hävdade moderatledaren Fredrik Reinfeldt att hans politik skulle kunna bidra till att åstadkomma 300 000 nya jobb. Det måste bli mer lönsamt att arbeta. Och det måste skapas bättre förutsättningar för dem som vill anställa.

En fråga som media är mycket intresserade av är huruvida löneskillnaderna skulle öka med den moderata politiken. Tesen är att nedsättningen av bidragsnivåerna i socialförsäkringarna skulle leda till att man måste ta jobb under en lön på 10 000 kr/mån. Det kunde Reinfeldt inte lova skulle bli följden men det framgick att han inte hade detta som syfte (intervju i Ekot, som menar att han lovade 300 000 jobb). Om det inte blir sänkningar av reservationslönerna kan man dock fråga sig hur det skulle kunna bli fler jobb genom nedsättningarna.

De som har de lägsta lönerna idag kan i värsta fall tänka sig att ta ett jobb som ger något mer än 80 procent av denna låga lön. Är lönen ännu lägre reserverar man sig och fortsätter att lyfta bidrag på 80-procentsnivån. Men om bidragen bara är 65 procent blir det naturligtvis en mycket större volym lågavlönade jobb att söka, som kan ge åtminstone 70 procent. Sådana jobb finns det alltid även om det råder en allmän brist på jobb i övrigt.

Om det av någon anledning inte skulle inträffa en sänkning av den lägsta reservationslönen finns det bara kvar en liten möjlighet att fler skall sysselsättas. I detta fall finns jobben redan men ingen lämplig person att anställa eftersom dessa anser det bekvämare att lyfta 80 procent i bidrag (på alla nivåer). En sänkning av bidragsnivåerna skulle då öka lockelsen att ta jobb som ger ca 100 procent. Skillnaden mellan 65 och 100 procent är först då tillräckligt stor för att man inte skall finna det bekvämt att fortsätta med bidrag.

Ett alternativ till detta var förslaget från docent Karolina Ekholm vid Handelshögskolan i Stockholm. Hon menade att ersättningsnivåerna kunde vara ganska höga i början för att sedan sjunka kraftigt så att de som fortfarande är kvar i arbetslöshet verkligen förstår att nu måste de ta vilket jobb som helst (och då med väsentligt lägre lön). Felet med detta förslag är att det inte ger lika stora besparingar som Reinfeldts förslag.

Pengarna från besparingarna använder moderaterna till förvärvsavdrag som är relativt sett mest betydelsefulla för låg- och medelinkomsttagare. Det är en operation som ytterligare ökar skillnaden mellan att arbeta och lyfta bidrag. Någon förändring av efterfrågan och den totala jobbmängden blir det knappast. Möjligen kommer de redan sysselsatta att spara en del av skattesänkningen till skillnad mot bidragstagarna. Det kommer att minska efterfrågan något och sålunda öka arbetslösheten.

Dessvärre har vi inte fått någon ytterligare information om hur det skulle gå till när kanske 300 000 jobb skulle skapas med moderaternas politik.