måndag, februari 20, 2006

Producera inte för profit, sa Nina Björk


Har vi moralisk rätt att tvinga alla att bete sig som om de handlade moraliskt när det t ex gäller att producera för u-länderna? Får vi göra revolution för att pröva kommunismens utopi i ny tappning? Nina Björk antyder frågorna men ger inga svar. Är hon medveten om problemet?


I söndagskolumnen i DN igår 19/2-06 (u l) skriver författaren Nina Björk om relationerna mellan u-länder och västländer. Människor dör av umbäranden i u-länderna. Det borde vi kunna göra något åt. Vi kan inte falla tillbaka på att det nuvarande systemet fungerar, menar Björk. Det bevisas av henne av att Tanzania hade en ganska låg levnadsstandard 1990. Då var amerikanen 38 gånger rikare. Idag är amerikanen däremot 61 gånger rikare.

Min invändning: Tanzania satsade redan på 1960-talet på socialism och inte på marknadsekonomi för att snabbt bli rikt. Det lyckades inte utan krisen blev allt värre på 1980-talet. När liberaliseringen började på 1990-talet var den levande kraften i socialismen betydande. Försämringen fortsatte och förvärrades av aids-epidemin. Det är knappast nuvarande system som borde lastas för Tanzanias dåliga välståndsutveckling. Vietnam är ett parallellexempel som visar att det nya systemet fungerar.

Men i princip ställer Nina Björk upp ett moraliskt problem som borde vara synnerligen intressant. Sålunda: Det krävs en revolution för att nå dithän att u-länderna har "tillräckligt att äta, friskt vatten att dricka, rätt till frihet och ett värdigt liv". Vi kan alltså varken hoppas att mer globaliserad handel eller frivilliga hjälpinsatser räcker för att garantera detta värdiga liv.

Nina Björk ser framför sig en stor utopi som följd av revolutionen - den kommunistiska. Men, erkänner hon, den kommunistiska utopin "har provats i en tappning som visade sig vara förödande, fruktansvärd". Därför ställer hon frågan: "Är utopins alltför höga pris verkligen den lärdom vi skall dra av Sovjet?" Vi måste komma till insikt och dra slutsatsen att "det nuvarande systemet är sinnessjukt orättvist". Hon vill uppenbarligen pröva kommunismen i en ny och snällare tappning. "Vi måste börja producera för behov, inte för profit" skriver Nina Björk.

Därmed ställs vi inför ett universellt moraliskt problem av följande slag: Vi tror oss övertygade om vad som är moraliskt rätt handlande i hela samhället. Men vi inser att folk i allmänhet inte beter sig på det "moraliskt rätta sättet". Är vi då förpliktade att till stora uppoffringar upplysa dem om detta med kanske ringa framgång? Eller är det vår moraliska skyldighet att hitta en genväg som effektivare leder till målet genom att vi får makt att tvinga alla att bete sig som om de vore moraliska?

Socialismen på 1800-talet ställdes inför detta problem så länge som den byggde på löst grundade moraliska intentioner för det utopiska samhället. Men när socialismen blev marxistisk blev detta en icke-fråga. Samhället slulle enligt de objektiva förändringslagar, som Marx och Engels upptäckt, komma att övergå till socialism. Om detta var det moraliskt rätta eller inte blev oväsentligt. Historiens gång befinner sig bortom gott och ont.

För utilitarismen var det ovan nämnda moraliska problemet länge en fråga utanför lärans domäner. Men en av de sista stora utilitariterna, Henry Sidgwick (1838-1900), var inne på hur frågan skulle lösas genom sin s k kanslihusutilitarism. Han menade att den bästa utilitaristiska styrningen av samhället var att besluten i hemlighet utarbetades av de styrande inom kanslihuset enligt "de rätta" principerna och därefter omsattes i samhället utan att man nödvändigtvis skulle behöva hänvisa till utilitaristiska nyttokalkyler för att motivera sin politik.

Den moderna utilitarismen är inte lika oförblommerad vad beträffar frågan hur den politiska styrningen skall gå till. Men dess starka intresse för hur en tredje part skall offra någras lycka för att öka andras pekar onekligen på att staten är denna tredje delatagare. I annat fall skulle ju uppmärksamheten mera kunna läggas vid den enskildes "plikt" att offra sig själv för att gynna andra. Men detta behandlar dagens utilitarister inte särskilt utförligt. Om alla blev utilitarister skulle däremot "offrandet av andra" bli ett begränsat problem.

För Lenin var moraliska problem bara borgerligt nonsens. Han stod i förbund med historien. För utilitaristerna upphörde det etiska resonerandet i början av 1900-talet när värdenihilismen bredde ut sig. Frågan fick då ingen lösning. När sovjetkommunismen brutit ihop och den politiska filosofin övervunnit nihilismen kan frågan ställas igen: har vi moralisk rätt att begränsa andra människors frihet att själva handla enligt sina egna moraliska principer, som vi dock anser vara fel? Det är en stor fråga som handlar om möjligheterna till objektiva moraliska avgöranden. Har Nina Björk tänkt en tanke åt det hållet?

4 Comments:

At 20 februari, 2006 13:58, Blogger Per-Olof Persson said...

Om de själva är orsaken till problemen

Om de afrikanska länderna själva är orsaken till sina problem, så är knappast andra länder moraliskt skyldiga att hjälpa dem. Svälten i Afrika beror bl a på att äganderätten till jordbruksmarken inte är skyddad av staten.

Ett annat skäl till svälten är de pristak som sätts på jordbruksprodukter. Regimerna vill ha stöd från majoriteten, stadsbefolkningen, vilket leder till att låga priser sätts på livsmedel. Sammantaget ger alla regleringar och icke-skydd för lantbrukarna en låg jordbruksproduktion.

Lantbrukarna vågar inte investera och får ingen ekonomisk möjlighet till att investera. Det behövs ägandeskydd och vinster för att investeringar ska kunna ske. Gratismat från I-länderna har lett till att det inhemska jordbruket har slagits ut.

De afrikanska länderna har också sinsemellan höga tullar och omfattande protektionism. Det är svårt för ett afrikanskt land med överskott att få exportera till ett land med underskott.

 
At 20 februari, 2006 18:29, Blogger Disen said...

Nya geopolitiska doktriner

Såg ni Fukuyamas senaste artikel som sågade neokonservatismen etter Irakmissen och stakade ut Condi's transformational diplomacy som tar över när marinsoldaterna inte räcker till längre ? Erixon och Norberg länkar til Fukuyama och Andrew Sullivans självransakan. Jeg tror dessa uppsummerar hur många av oss ser på världsläget.

En kan invända mycket från olika vinklingar mot Björck's tafatta famlande efter et fungerande globalt patos.

Globaliseringen går sin irreversibla gång bla i form av Internettet, energiknappheten och ambitioner om levnadsstandard och demokrati. Detta alene omöjliggör ett tilbakadragande til traditionell isolationism och reduktion av utrikesförbindelser til "fri" handel.

Jeg tror inte det svårhittade globala patos kan analyseras operativt i form av ismer från förra århundrade. Jag tycker det er givet att i-länderna har ett ofrånkommligt globalt moralisk ansvar. "Skyll er själva" er inte et adekvat gensvar när folk svälter ihjäl själv om eländet beror på att dessa folk har röstat fram sina egna odugliga regeringar. Den som ger bistånd och finansiering som aldri kommer frem pga kleptokrati och den som köper seg väg til naturtillgångar över hovuden på fattigt folk, bär givetvis en stor del av ansvaret för händelserna. Penningtvätt, oljakontrakt och vapenhandel kan effektivt stoppas om bara banker och regeringar begärde full genomlysning och inte gömde seg bak abstraktioner som banksekretess och affärshemmeligheter. Se på Gaza. Israel har full koll på pengaflödet inn dit. Plötsig er full genomlysning gångbar der man förr såg mellan fingrarna med Arafats miljarder. Her er kopplingen gord mellan krav på eftergifter från Hamas och fortsatt livsnödvendig stöd. För första gången er klarspråk, pedagogik och pengar framförd till ett folk som valde legitim men fel regering. Väst måste nu se till att detta ställningstagande när fram til den arabiska gatan. Denna modell kan bli ett fråmgångsrik. Om väst bara tiger ihjäl Iran och Gaza, så kan diktaturen fortsätta manipulera massan och det värsta hända.
I samma anda måste kineserna hängas ut för deras dealings i Sudan. Hur långt borta er Lundin i samahanget ? Det behövdes bara en modig kenyan och en modig britisk tidningsredaktion för att Kenyas korrupta regim kan falla.

Det er skillnad på att producera XBox-3 för profit och att forska fram vaxin emot H5N1 för självkost. Dom enorma kapitaltillgångar som kinesiska slavarbetare och dyr olja sammlar ihop, kan inte bara spenderas eller spelas bort med hänvisning til storbolagens diskretion och äganderätt.
Jeffrey Sachs kostnadsöverslag viser att bara en smärre del av kapitalansammlingarna lett kan finansiera et global minimistandard. Det vore ansvarslöst och omoraliskt att spela Scrooge och ignorera dessa möjligheter. Hur en skal politisk och taktisk bete seg gentemot failed states och kleptokratier er givetvis en diplomatisk utmaning men vi kann inte ge upp i nyliberalismens namn. Den nya doktrinen måste vara att opplysa u-ländernars folk om att en bättre vardag er möjlig om dom kan skaka fram legitima och kompetenta ledare. Detta budskap blir bara troverdigt om väst kan eliminera dubble standards og inte bara uppfattas som et imperium som skickar ut soldater varje gång nåt står på spel.

 
At 20 februari, 2006 20:22, Blogger Per-Olof Persson said...

Ett exempel från Kenya

Den fd löparstjärnan, Robert Keter, var med om att starta telebolaget CDR i Kenya med hjälp av amerikanska finansiärer. Bolaget var före Skype att förse människor med billig telefoni över internet. Bolaget var lönsamt och samlade in pengar för att bygga en ny skola i Keters hemby, Kericho.

Robert Keter startar ett te-plantage med 400 anställda vid sin hemby i det kenyianska höglandet. Detta med hjälp av vinsterna från telebolaget. Plötsligt stoppar de kenyianska myndigheterna telebolaget utan att ange någon orsak. Alla positiva satsningar upphör i dessa länder.

 
At 23 maj, 2006 00:30, Anonymous Anonym said...

Are you tired of getting nice compliments on your blog, when really you're not makeng the kind of money that you deserve? Now you can join a completely FREE program. No buying and No selling. FREE to join. All you do is refer customers. To get started fast, click here: network marketing site. It pretty much covers network marketing related stuff and it's FREE to join.

 

Skicka en kommentar

<< Home