torsdag, december 07, 2006

Aj, aj, finansministern räknar fel på sänkta arbetsgivaravgifter i förhandlingarna med EU

Ett väsentligt inslag i regeringens politik för nya jobb är sänkningen av arbetsgivaravgifterna inom den tjänstesektor som vänder sig till hushållen. Tanken var att man skulle slopa alla arbetsgivaravgifter utom pensionsavgifter. Men då sjunker inte krogbesöket med 20 procent som Anders Borg tycks tro. Snarare med 8,5 procent.

I Dagens Eko idag 7/12 refererar man finansministerns besök hos EU-kommissionären Nellie Kroes, som sysslar med konkurrensfrågor. Anders Borg skall utverka kommissionens tillstånd för att Sverige skall få sänka arbetsgivaravgifterna för att stimulera fram fler jobb i den tjänstesektor, som LO-ekonomen Dan Andersson för 10 år sedan utredde som kandidat för skattelättnader.

Den gången blev det inget resultat. Gränsdragningsproblemen för "de hushållsnära tjänsterna" var en av svårigheterna. Tidtabellen nu är att en sänkning skall genomföras halvårsskiftet 2008. Detta har gjort många företag besvikna. Det påstås att en del företag undviker att nyanställa i avvaktan på lättnaderna. Men denna besvikelse gäller nog främst sänkningen av arbetsgivaravgifterna för ungdomar som skall införas halvårsskiftet 2007.

I valrörelsen slängde sig Fredrik Reinfeldt med lösa påståenden om hur billigt det skulle bli att anställa folk i restaurangbranschen. Sålunda antydde han i Almedalen en kostnadssänkning på ca 40 procent för en servitör (p2). Någon klarhet fick vi inte. Varken socialdemokraterna eller journalisterna tog tag i frågan. Men nu säger Anders Borg enligt Ekot att:
"han vill sänka arbetsgivaravgifterna från 33 procent till 11 procent för dessa företag. För restaurangbranschen betyder det att ett restaurangbesök skulle bli 20 procent billigare, enligt Borgs beräkningar." (Dagens Eko 7/12)

Detta påstående är felaktigt av två helt olika anledningar. För det första är arbetskostnaderna inte alla kostnader för restaurangerna. Matinköp, lokalkostnader, lyse och uppvärmning sjunker inte. För det andra innehåller resonemanget ett fatalt räknefel. Arbetsgivaravgifterna är bara en del av lönekostnaden - noga räknat 24,4 procent. Här föreligger den triviala förväxlingen mellan påslag och marginal i den elementära räkneläran.

Antag att lönen är 100 kronor. Då är lön plus arbetsgivaravgifter 132,26 kronor i år. Om vi tar bort alla arbetsgivaravgifterna utom pensionsavgifterna på 11,91 procent (10,21 procent i ålderspension och 1,70 i efterlevnadspension) betyder detta att vi sänker påslaget från 32,26 procent till 11,91 procent - alltså med 20,35 procentenheter. Det är så man kan tolka de något avrundade siffrorna 33 och 11 procent.

Felet uppstår när dessa drygt 20 "procent" översätts till en kostnadssänkning. Den blir inte 20 procent utan 20,35/132,26=15,4 procent. Inte ens om vi också tar bort efterlevnadepensionsavgiften och får en sänkning med 22 procentenheter blir kostnadsminskningen större än 16,7 procent.

Skulle vi ta Anders Borgs schablonmässiga exempel som utgångspunkt får vi 22/133=16,5 procent i kostnadssänkning.

Hur mycket skulle då restaurangbesöket minska i kostnad för kunden? Jag vet inte hur mycket lönekostnaderna svarar för exakt så följande beräkning är endast ett räkneexempel. Vi antar att lönekostnaden utgör 75 procent av produktionskostnaden 100. Om vi begränsar oss till mat, eftersom alkoholdrycker har en obetydlig lönekostnad i restaurangen inbakad, får vi följande kostnadssänkningskalkyl:
nuvarande kostnad är: 75 (lk)+25 (övr)+25 (moms)=125.
med sänkta arbetsgivavg: 62+25+22=109
relativ sänkning: 109/125=12,8 procent

Om en tredjedel av notan sedan består av drycker, som inte blir billigare, kommer krogbesökaren att få en kostnadsminskning på ca 8,5 procent. Hur många blir gladare av det?

Andra bloggar om: , , , , , , intressant.se

8 Comments:

At 07 december, 2006 20:56, Blogger Tino_G said...

Bra, med ett undantag. Påkostnaden av drycker är också huvudsakligen en lönekostnad.

 
At 07 december, 2006 23:04, Blogger Danne Nordling said...

Nja, en hel del är alkoholskatt. Och den del som är lönekostnad kommer från en bransch som inte får någon sänkt arbetsgivaravgift.
/DNg

 
At 08 december, 2006 07:38, Anonymous Anonym said...

Måste EU alltid tillfrågas innan man säker en skatt, eller gäller detta endast sociala avgifter?

 
At 08 december, 2006 09:58, Anonymous Anonym said...

Enligt dagens tidning verkar Anders Borg ha fått gehör inom EU för tankarna om en selektiv sänkning av arbetsgivaravgifterna i syfte att inom dessa branscheer öka sysselsättningen.

Det är väl detta som gör att EU vill ha ett ord med i laget,selektivt ibland men generellt alltid.

Den bransch Danne analyserar upplever emellertid nu högkonjunktur har har närmast brist på arbetskraft. Lönerna är dock merparten av kostnaderna.

Vad gäller intäkterna så står öl och alkohol för en betydande del. Få företag skulle klara sig utan att ha betydande inkomster härifrån.

Branschen i sig rymmer sannolikt en betydande sektor av ekobrottslighet.

 
At 08 december, 2006 19:57, Blogger Tino_G said...

Påkostnaden är inte skatt. Om du pratar om en resturangnota så är ju branchen detsamma. De tjänar delvis sina marginaler på dryckerna, men det ändrar inte att det är lönekostnad.

 
At 09 december, 2006 10:48, Blogger Mk said...

Om exakt 0 % av alla leverantörer till resturangnäringen kan dra nytta av säkningen kan det säkert stämma med 8,5 %. Annars bör siffran hamna mellan 8,5 och 20 %, beroende på hur många leverantörer som också levererar tjänster till slutkonsumenter, samt förhållandet mellan konsumtion av arbetskraft och varor för respektive restaurang.

...men jag är ju ingen ekonom.

 
At 09 december, 2006 12:09, Blogger Danne Nordling said...

Om alla leverantörer kan dra nytta av sänkningen blir effekten ändå inte större än drygt 16 procent pga det andra räknefelet (inte 20%).

Eftersom insatsvarorna i krogbranschen utgör en större andel än i tjänstebranschen i övrigt pga alkoholdrycker (med påslag) kommer krogbesöket inte att bli så mycket billigare. Inte kommer en restaurang att minska påslaget på spriten för att de anställdas kostnader sjunker något.
/DNg

 
At 09 december, 2006 12:29, Anonymous Anonym said...

Krogarna är en personalintensiv bransch. Det råder också brist på personal där i nuläget.

Visst kommer sänkta arbetsgivaravgifter att innebära att det bli högre vinster och också lättare att därmed anställa personal.

Det hindrar inte att de stora vinsterna,på vissa krogar, kommer från alkoholen där marginalerna är som störst.

 

Skicka en kommentar

<< Home