Puerto Rico näst lyckligast i världen
Ett fattigt land med en individualistisk kultur kan vara långt lyckligare än ett rikt land med kollektivistisk kultur. Med rätt inställning och viss rikedom kan man bli lyckligast i världen som Danmark.
Dagens Nyheter redovisade den 2 juli hur invånarna i 20 länder svarat på frågorna om hur lycklig man är och hur nöjd man är med sitt liv idag. Undersökningen är gjord av World Values Study Group vid ISR vid universitetetet i Michigan. Den stora dagstidningen påstod att artikeln skulle finnas på nätet men detta stämde inte. Den lista som man kan rekonstruera från papperstidningen (av 97 länder) framgår nedan.
1. Danmark
2. Puerto Rico
3. Colombia
4. Island
5. Nordirland
6. Irland
7. Schweiz
8. Nederländerna
9. Kanada
10.Österrike
11.El Salvador
12.Malta
13.Luxemburg
14.Sverige
15.Nya Zeeland
16.USA
17.Guatemala
18.Mexiko
19.Norge
20.Belgien
Finland kom på 25:e plats och bland de sista av de 97 länderna fanns Zimbabwe, Armenien och Moldavien. Artikelförfattaren Marcus Lillkvist på DN har talat med Bi Puranen som är generalsekreterare för WVS. Hon är mycket nöjd med Sveriges placering på plats 14. Hon förklarar skillnaderna mot Danmark med att svenska kvinnor är mindre jämställda, att ungdomarna upplever mindre inflytande och att den svenska arbetsmarknaden är mer stressig än den danska.
Ronald Ingelhart på UoM är ordförande för WVS och framhåller att det dåliga vädret i de nordiska länderna uppvägs av demokrati, hög levnadsstandard och tolerans. Den fråga man dock ställer sig är varför Puerto Rico, Colombia, El Salvador, Guatemala och Mexiko (som i motsv undersökning 2004 låg på andra plats) hamnar så högt upp och långt före länder som Tyskland, Frankrike, Italien och Grekland. Detta gäller också Chile, Brasilien och Argentina som placerar sig relativt högre än förväntat medan Japan ligger lägre än förväntat. Vad lyckoforskningen har att säga om detta framgår inte av DN-artikeln.
Det finns fem områden som anses ha betydelse för hur hur befolkningen i ett land placerar sig i genomsnittlig lyckonivå. 1) Ekonomiska faktorer, 2) Politisk frihet, rättsäkerhet och rättigheter, 3) Trygghet och stabilitet, 4) Offentliga sektorns serviceområde samt 5) Kulturella normer, värderingar, föreställningar och levnadssätt. Här är det fjärde området omdiskuterat. En skattefinansierad välfärdssektor anses inte vara av betydelse för den genomsnittliga lyckonivån. Inte ens arbetslöshetsförsäkringen har ett säkert samband med lyckonivån. En förklaring kan vara att det finns andra system som fyller samma funktioner. En annan är att statliga bidrag kan ha negativa bieffekter som motverkar de positiva effekterna.
När det gäller de kulturella faktorerna (5) visar forskningen för de rikare länderna att människor som lever i individualistiska kulturer generellt sett är lyckligare än de som lever i kollektivistiska. Medlemmarna betraktar sig där som individer snarare än som tillhörande något kollektiv och man ingår ofta i flera olika grupper samt är fri att välja sitt umgänge. Man är fri från grupptryck och socialt tvång, gifter sig av kärlek, väljer egen livsstil och rör sig efter egen vilja.
I en kollektivistisk kultur är medlemmen underkastad en tongivande grupp, ofta familjen eller stammen. Här görs en skarp åtskillnad mellan denna grupp och utomstående. Ens egen identitet ser man som knuten till gruppen som man har sin lojalitet och förpliktelser till. Gruppkonformism råder och privata åsikter håller man för sig själv (om man har några). Det starka sociala trycket gör människorna mindre lyckligaa. Dock finns en tendens i fattiga samhällen att ett sådant socialt stöd skyddar mot olyckor och svårigheter.
Ju mer kollektivistisk en kultur är desto mer önskvärt har det visat sig att känna känna skuld och desto mindre önskvärt att känna stolthet. Här verkar finnas en förklaring till att hedonistiskt orienterade latinamerikanska länder ligger så högt trots sin ekonomiska fattigdom och att länder som Japan ligger så lågt trots sin rikedom.
Mer komplicerat att förklara är varför t ex Frankrike ligger så pass lågt medan USA ligger klart högre. Detta kan sammanhänga med att kulturella skillnader betonar vilka känslor som betraktas som värdefulla och att detta i sin tur påverkar hur man kommer ihåg dem för att sedan rapportera dem vid utfrågningar.
Uppenbarligen "kan inte lyckan köpas för pengar". Det finns så många andra faktorer som påverkar hur man svarar på lyckoforskarnas frågor. Tydligen kan man vara ganska olycklig trots högt välstånd. Men med rätt inställning kan man både vara lyckligast i världen med högt välstånd (Danmark) och lika lycklig med betydligt mindre ekonomiskt välstånd (Puerto Rico och Columbia).
Läs även andra bloggares åsikter om Lycka, lyckoforskning, lyckomätning, lyckoranking, individualism,kultur, filosofi, ekonomi på intressant.se
Etiketter: filosofi
posted by Danne Nordling @ 01:01
9 comments
.
9 Comments:
Det är nog inte så lätt att definiera vad lycka är. Gäller den individen, skilda individer, familjer och olika familjer eller andra grupper i ett samhälle?
Listan visar dock att länder med störst lycka är demokratier eller länder med demokratiska inslag.
Samtidigt har eller har vi haft politiska ideologier
som hävdat att de står för frihet,jämlikhet och universiellt brödraskap, men som systematiskt stått för diskriminering av sociala och etniska grupper.massdeportationer,massakrer,detta även av sina egna anhängare,
Känner i dag ryssarna lycka under Putins ledarskap med dess betoning på militär och ekonomisk imperialism,förenat med nationell stolhet och en nymormad,framgångsrik kapitalism?
Och för att ta ännu ett exempel. Kan lyckan mätas bland kineser av i dag, där några hundra miljoner fått del av statskapitalismens välsignelser medan de övriga lever i fattigdom,diskriminering samt övervakning?
Lars Adaktusson menar i sin kolumn i dagens SvD att det bara är "en begränsad del av det offentliga samtalet" som kretsar kring det som människor menar med lycka i djupare mening.
Politiska ideologier,partier,organisationer,företag kan inte ge några svar på det som är betydelsefullt för enskilda individer.
I stället menar han att det äär immateriella faktorer som svarar för grundläggande värderingar om demokrati,alla människors lika värde och solidaritet med den fattiga delen av världen.
Det är detta budskap menar Adaktusson,knappast helt historiskt sakkunnigt, som i
generationer predikats i kyrkor och kapell.
Adoptera en droppe till din blogg som symbol för alla gråtandes barn runt om i världen.
Vissa tycker att den är ful men jag tycker att den är jättesöt och passar på allas bloggar.
mvh
kristina
http://www.myter.blogg.se
Lycka enligt Ayn Rand
Rent existentiellt är en rationell människas belöning livet. Rent känslomässigt är belöningen lycka. Lycka är den rationella människans erfarenhet av livet.
En människa är rationell om han/hon inser och accepterar att logiskt resonemang är människans enda källa till kunskap, värderingar och guide till handling. Logiskt resonemang handlar om att använda Aristotelse kunskapsfilosofi. Källa till kunskap är således inte sådant som känslor, mysticism och religion.
Ett exempel är att en rationell människa anpassar sina medel för att uppnå sina mål. Om en individ har målet att bli läkare är studier ett medel för att uppnå målet. Det går således inte att få en examen av socialtjänsten. Om människor är irrationella (ologiska) kommer de att misslyckas och bli olyckliga. Det som gör människor mest olyckliga är teorin om altruism. Människor uppoffrar sig för andra utan att få något tillbaka.
"Rent existentiellt är en rationell människas belöning livet. Rent känslomässigt är belöningen lycka. Lycka är den rationella människans erfarenhet av livet."
Jag har lite svårt att se vad det egentligen betyder. Vad betyder rationellt i det sammanhanget. En läkare som lämnar sin lönande privatklinik för att arbeta för läkare utan gränser under svåra förhållanden och ibland i direkt livsfara men som känner att hon makes a differens. Är hon altruistisk eller lever hon enligt Rands principer.
Föräldrar som snålar och sparar in på läkarsbesök för att deras barns ska kunna gå i en bra skola. Altruism?
Livet är ett nödvändigt villkor för att känna lycka. Så långt är jag med. Men livet i sig är inte ett tillräckligt villkor för att känna lycka. Jag har har inte förstått vad hon anser vara tillräckliga villkor.
Jag har inte hunnit så långt i boken "Objectivism: The Philosophy of Ayn Rand" av Leonard Peikoff. Men Rand omarbetar först Aristoteles kunskapsfilosofi. Utgångspunkten är begreppen existens, människans medvetenhet och identitet (identitetslagen= A är A).
Därefter utvecklas Rands filosofi utifrån livet och att alla biologiska varelser vill upprätthålla sitt liv (alternativet är döden). I människans fall är upprätthållande av livet beroende av det mänskliga resonerandet (logiskt tänkande). Grunden till skaffandet av kunskap är observation. Ett bord är ett bord, inte ett människoätande monster.
Det som inte är automatiskt och som kräver logiskt resonemang, är att kunskap byggs upp hierarkiskt genom skapandet av koncept (begreppsbildning). Detta kräver träning. En människa som är logisk tänker själv och får således inte kunskap genom det som är bevisat vara irrationellt enligt Aristoles kunskapsfilosofi. Det går således inte att tro på Gud eller på Mona Sahlin.
Det som är irrationellt är motsägelsefullt och våra mål kommer därför inte att uppfyllas. Vi kommer därför att bli besvikna och olyckliga. Det är rationellt att vara realist. Om man drömmer om att bli läkare men vet att man inte har förutsättningarna, blir man inte besviken och olycklig om det inte blir så. Logiskt tänkande således.
Människan upprätthåller sitt liv genom det mänskliga resonerandet (logiskt tänkande). Alternativet är ett sämre liv (eller döden) och detta gör oss olyckliga. Altruism är i sin värsta form offrandet av sitt liv för staten. Altruism har inneburit miljontals döda i kommunistiska samhällen.
Altruism är inte att hjälpa sina barn och vänner. Detta är en egoistisk handling som ger en känslomässig belöning. En läkare som vi hjälpa barn i fattiga länder får också en känslomässig belöning. Altruism är däremot att tvinga en läkare mot dennes vilja att resa till ett fattigt land och hjälpa människor.
"Det som är irrationellt är motsägelsefullt och våra mål kommer därför inte att uppfyllas."
Vad är det som är irrationellt, att våra åtgärder inte medför att vi når våra mål eller kan åtgärderna vara irrrationella trots att vi når våra mål.
T.ex om mitt mål är att leva det lugna livet i ett kloster så är det väl rationellt att tro på Gud. Men att tro på Gud var väl irrationellt i sig.
Jag är ingen expert på Rand. Men jag tror att Rand såg saken mer i allmänna termer för att skydda individen mot irrationella läror (som bygger på felaktiga antaganden) som kommunism och religion.
Den vetenskapliga metodiken går ut på att ta reda vad som är sant eller falskt. Vi kan dock inte få kunskap om allting eftersom fakta kan vara ofullständig. Men existensen av Gud måste bygga på observerbara fakta eller bygga på härledning. Sådana fakta finns inte. Ingen har observerat att atomer finns men genom härledning vet man att atomer finns.
Sedan måste man gå vidare. Gud existerar inte. Men har religionen haft negativa konsekvenser för människorna? Vissa har tjänat pengar och levt bra liv på att vara Guds tjänare. Men de flesta har fått leva hårda, korta och fattiga liv eftersom det är livet efter döden som räknas. Pga religionen har det inte skett någon ekonomisk utveckling som har förbättrat människors liv.
Utgår vi från att livet är det högsta moraliska värdet och att människor försöker upprätthålla sitt liv som alla biologiska varelser, kommer vi fram till att religion är ondska. Religionen indoktrinerar den troende att inte förbättra sitt liv eftersom detta är meningslöst.
För individen är det irrationellt att tro på ett liv efter döden. Detta kan leda till det irrationella att stänga in sig i ett kloster. Den troende blir kanske inte olycklig men denna lycka bygger på felaktiga antaganden (att komma till Gud efter döden). Däremot kan de fattiga bli olyckliga om de ska finansiera ett omfattande system av kloster. En individs lycka får inte bygga andra individers olycka.
Jag läser in i ditt svar att rationalitet inte beror på om man uppnår sina mål utan om man har rätt utgångspunkter för sina åtgärder.
Jag tycker inte en sådan ståndpunkt är speciellt givande, eftersom eftersom fokus kommer på metoden och inte på målet. Det blir lite i stil med att om jag är lycklig av fel skäl så är jag inte lycklig. Jag har lite svårt för att någon annan ska bestämma om jag är lycklig på riktigt.
"Den vetenskapliga metodiken går ut på att ta reda vad som är sant eller falskt. Vi kan dock inte få kunskap om allting eftersom fakta kan vara ofullständig."
Så ser inte jag det. Den vetenskapliga metodiken syfte är att ta fram användbara modeller (teorier) av verkligheten. Modellerna är alltid en abstraktion av verkligheten och därför alltid fel i någon bemärkelse. Det är alltså inte fråga om att fakta kan vara ofullständiga utan det är våra modeller som är ofullständiga. Om du i ett experiment mäter något som inte stämmer överens med teorin så har du inte mätt fel. Du har förmodligen mätt något som du inte ville mäta. Det är inte mätningen som ofullständig. Det är din teori bakom försöksuppställningen som är det.
Nästa konstighet.
"Men existensen av Gud måste bygga på observerbara fakta eller bygga på härledning"
Om man i denna mening ersätter ordet Gud med ordet något ser man tydligt konstigheten. Bara för att vi inte kan observera något eller härleda något kan det ju existera. Vad vi observerar beror på våra mätinstrument och våra härledningar på våra grundantaganden. Ska man raljera kan man säga att enligt Rand fanns inte positronen förrän den upptäcktes. Man kan ad hoc rädda hennes argument genom att hävda att bara det som har potentialen att upptäckas eller härledas som existerar men då betyder den ursprungliga satsen att Gud inte kan existera. Den är ett axiom, inte ett argument.
Att det på grund av religionen inte skett någon ekonomisk utveckling är ifrågasättbart. Max Weber hävdade motsatsen. Enligt honom är kapitalismens etik grundad i protestantismen. Ateistiska samhällen som det Sovjet har inte varit kända för sin ekonomiska tillväxt medan det i grunden rätt religiösa USA har.
Jag hävdar inte att det finns livsfientliga drag i religionen men hennes argumentering är hårddragen långt bortom rimlighetens gräns.
Altruism och egoism och om Rand har Danne Nordling har skrivit flera intressanta inlägg om
http://danne-nordling.blogspot.com/2006/05/var-ayn-rand-etisk-egoist.html
Hej,
tack för en intressant & givande diskussion. Kunde inte låta bli göra egna funderingar i min blogg. Kommer följa din blogg framöver/Vänliga hälsningar
Skicka en kommentar
<< Home