tisdag, maj 17, 2011

Höjda barnbidrag hjälper föga mot barnfattigdom, Juholt!

De som har socialbidrag får inte behålla högre barnbidrag eller högre bostadsbidrag. Högre bidrag måste därför betyda att hela systemet med socialbidrag görs om för att minska barnfattigdomen. Det har inte hörts i debatten.

Det har kommit en del olika förslag att reducera barnfattigdomen sedan Håkan Juholt (s) tog upp Rädda Barnens rapport i sitt tal som nybliven partiledare (bloggart mars-11). Socialdemokraterna har varit förvånansvärt vaga när det gäller att precisera hur man vill "utrota barnfattigdomen" (bloggart maj-11 om vårmotionen). Idag var Juholt gäst hos "Epstein i P1" (lyssna). Louise Epstein frågade honom rakt ut hur han tänkte sig att avskaffa barnfattigdomen.

Juholt menade att det genom utbildning skulle gå att göra de fattiga anställningsbara. Dessutom skulle han satsa på nattöppna daghem och riktade stöd. Detta är förvånande eftersom de fattiga består av socialbidragstagare eller andra som lever på låg standard utan att formellt vara berättigade till försörjningsstöd. I huvudsak är barnfattigdomen dessutom ett problem för hushåll som är födda utomlands. Detta visste inte Epstein och Juholt sade heller inget om detta.

Men Epstein hade hört att det kommit förslag från ekonomer som menade att höjda barnbidrag skulle kunna få bort barnfattigdomen. Det skulle bestå i att fördubbla barnbidraget från 1 000 kr/m till 2 000 kr, enligt Epstein. Juholt svarade att han skulle tillsätta en grupp som skulle titta på frågan "den här veckan eller nästa". Han ville inte diktera vad som skulle göras men höjda barnbidrag verkade vara en tänkbar väg.

Merparten av de 220 000 fattiga barnen har socialbidrag, enligt Rädda Barnen. Och socialbidrag är konstruerade så att om barnbidragen höjs minskar socialbidraget lika mycket. Höjda barnbidrag skulle bara hjälpa en mindre del av de fattiga som inte har socialbidrag. Det borde Juholt ha talat om för Epstein. Han kan knappast vara okunnig om förutsättningarna för att bekämpa barnfattigdomen eftersom han haft 50 dagar på sig att oientera sig om frågan. Istället gav han sken av att det kunde bli en fördubbling av barnbidragen.

Man kan fråga sig hur okunniga politikerna får vara i frågan om barnfattigdomen. Moderaterna presenterade 12/5 en rapport genom Anna Kinberg Batra. Där sägs samma sak som Juholt sade till Epstein. Det var viktigt att de fattiga fick jobb och dessutom var höjda bidrag en möjlighet:
"Det handlar också om att göra riktade satsningar mot barnfamiljer med små marginaler, där barnbidraget och bostadsbidraget utgör två viktiga delar. På så vis kan fler föräldrar få förbättrad ekonomi och ge sina barn ett tryggare och bättre liv."(pdf, s 6)
Moderaterna nämner ingenstans att barnbidrag och bostadsbidrag inte kan hjälpa dem med socialbidrag. Däremot framhåller man jobbskatteavdragets stimulans till arbete. För de fattiga verkar dock ökad lönsamhet att arbeta vara en ineffektiv metod. Skillnaden mellan ett arbete på låglönenivå jämfört med socialbidrag är redan idag flera tusen kronor per månad. Och de som inte ens har socialbidrag har knappast något skäl alls att inte ta ett arbete även om det är dåligt betalt. Rimligtvis är det för de fattiga helt andra skäl än lönsamheten som gör att de inte kan få ett arbete.

Ett sätt att något förbättra situationen för socialbidragstagarna är att minska den 100-procentiga marginaleffekten vid små extra arbetsinsatser. Man skulle t ex kunna få behålla 30 procent av lönen från arbete en dag i veckan. Det föreslås av Nima Sanandaji som gjort en utredning betitlad Får fattiga lön för mödan? (pdf) för Timbros räkning, som bl a handlar om Camerons reformer i Storbritannien. Jag skrev i februari om behovet av en reformering av socialbidragssystemet.

Ett förslag som inte har preciserats har aviserats av forskaren Tapio Salonen, som ligger bakom statistiken i Rädda Barnens rapporter om barnfattigdomen (Rapport 8/5). Detta skulle kosta 15 mdr kr och ska presenteras i tidskriften Socialpolitik den 21 maj.

Hur skulle 15 mdr kr kunna användas för fattiga barn? Det kan inte vara fråga om ett riktat bidrag till de 220 000 fattiga barnen. Då skulle varje barn få 68 000 kronor var per år. Salonen tänker sig alltså ett stöd till betydligt större grupper som inkluderar de fattiga barnen. Det kan t ex vara fråga om att ge 10 000 kronor extra till alla barn i Sverige varje år och exkludera detta bidrag från socialbidragsnormen. Vi får väl se...

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , intressant.se

Etiketter:

8 Comments:

At 18 maj, 2011 06:56, Anonymous Anonym said...

Hej Danne,
Jag tycker att dina kommentarer i olika ämnen oftast är ytterst relevanta och tänkvärda, men tyvärr verkar de inte nå ut utanför denna blogg. Bloggen behövs, men hur för man synpunkterna vidare och hur får man berörda politiker att reagera på dina argument? Ibland får jag en känsla av att hela blogg-världen lever sitt eget liv men inte når ut och påverkar den politiska världen och kanske inte heller andra världar.

 
At 18 maj, 2011 09:30, Blogger sven said...

Kraftigt höjda barnbidragspengar skulle främst gå till medelklassen.
Det är dom som har flest barn.Lågavlönade män är i stor utsträckning ensamstående män utan barn.

 
At 18 maj, 2011 14:37, Blogger Danne Nordling said...

Anonym, tack för uppskattning. Det behövs kanske att läsarna vidarebefordrar vissa synpunkter till berörda personer. En del toppolitiker som jag träffar säger att de ibland läser min blogg. Dessutom finns det ledarskribenter som också läser den. Men det kanske är via fler läsarreaktioner till media som en spridning kan ske.

sven, visst är en höjning av barnbidragen för alla en dyr åtgärd med dålig träffsäkerhet. Det är därför den sägs kosta 15 miljarder och inte 2,6 miljarder (220'x12'kr). Syftet är dock att gynna familjer med barn och inte ensamstående lågavlönade.
/DNg

 
At 18 maj, 2011 18:40, Blogger sven said...

Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

 
At 18 maj, 2011 18:46, Blogger sven said...

Det finns en schablonföreställning att det är dom lågavlönade som föder flest barn.Att de högavlönade tänker på karriären och föder få barn och dom lågavlönade är hemma och föder många barn .
Men så är det inte i dagens Sverige.

 
At 19 maj, 2011 12:27, Blogger Nils Lindholm said...

Låt varje enhet vara en egen enhet.
Nu försörjs deltidsarbetare av sin sambo då deltid är indirekt förbjudet.
Varför?

Utförsäkrade som om dom vore ensamma skulle få soss, får inte detta då sambon kan försörja!!
Den totala mängden pengar minskar inom familjen.

Barn som sommarjobbar gör att dessa slantar försvinner från deras föräldrars soss.
Det finns kommuner som låter familjen behålla dessa pengar.

Låt varje enhet vara en enskild enhet.
Vi har ju slutat sambeskatta.

På 'min tid' så ökade skilsmässorna vid liknande situationer.
Då tvingades soss att 'slanta upp' till den 'utstötte' inte sambon.
Mer pengar flöt in till familjen, iaf. inte mindre som nu.

Så mitt råd till alla 'utstötta' är, flytta isär, för barnens skull.
Tär inte på den förälder som har.

 
At 19 maj, 2011 12:35, Blogger Nils Lindholm said...

Jag menade:
Alltså låt barnet vara en enskild enhet där varje förälder ska leverera en viss mängd försörjning till barnet.
Kan den ena föräldern inte leverera varför ska den andre göra detta.

Lägg märke till att i den familjen med en 'utstött' o en 'som går till jobbet' så går hela jobbavdraget till kommunens soss genom att jobbavdraget är ju kontant i börsen och soss är ju kontant i börsen beräkning.
Därför ökar heller inte soss lika mycket som 'fattigdomen'.

 
At 20 maj, 2011 02:35, Blogger Danne Nordling said...

Nils Lindholm, det där med deltidsarbete är komplicerat. Förut kunde man vara deltidsarbetslös hur länge som helst. Man jobbade halvtid och fick nästan heltidslön. Incitamentet att hitta heltidsjobb var nästan obefintligt.

Socialbidrag är egentligen ingen långsiktig försörjning. Därför kan en familj med en som blir arbetslös utan försäkringsersättning inte få socialbidrag eftersom båda solidariskt ska bidra till försörjningen. Om kvinnan kunde få socialbidrag trots att mannen arbetade skulle en del utnyttja detta som "hemmafrulön" och något arbetsincitament skulle inte finnas.

Du har en poäng med att jobbskatteavdraget för den arbetande i en socialbidragsfamilj försvinner i form av minskat bidrag. Det betyder alltså att lågavlönade med en arbetslös sambo och socialbidrag för familjen inte har något incitament att arbeta. Båda kan vara arbetslösa utan att inkomsten minskar.

Det är nog nödvändigt att socialbidragstagarna får behålla en del av en mindre arbetsinkomst.
/DNg

 

Skicka en kommentar

<< Home