onsdag, februari 23, 2011

Behövs ett nytt socialbidrag?

Socialbidragssystemet behöver reformeras. Incitamenten till arbete borde ökas och någon form av temporärt stöd av mera generell natur är motiverat.

Jag har tidigare talat för att det skulle behövas ett bidragssystem mellan socialbidrag och vanliga socialförsäkringar. Det skulle kunna vara mindre absolut när det gäller marginaleffekterna. Socialbidrag ska ju räknas ner krona för krona med familjens extrainkomster. Igår 22/2 (DN) uppmanade socialborgarrådet Anna König Jerlmyr (M) barn- och äldre-minister Maria Larsson (KD) att se över regelverket för att arbete ska löna sig även för socialbidragstagare.

Vi har två problem. Det första gäller att steget är väldigt stort för den som inte är berättigad till ersättning från t ex a-kassan eller sjukförsäkringen att gå över till socialbidrag. Man måste sälja bilen, sommarstugan eller bostadsrätten. Därför skulle en ersättning liknande socialbidraget kunna utgå temporärt under en tid då man söker arbete eller ny form av försäkringsersättning.

Det andra problemet handlar om incitamenten till arbete. I praktiken befinner sig ca 100 000 personer varje månad i socialbidragssystemet. En hel del av dessa har en viss arbetsförmåga och borde därför stimuleras till arbete. Detta gäller i synnerhet dem med långvarigt beroende. Det var aldrig meningen att det ekonomiska biståndet skulle utgå under lång tid som om det skulle utgöra en sorts socialförsäkring.

I dagens DN 23/2 kommenterar Hanne Kjöller borgarrådets förslag. Hon har förståelse för problemet men menar att det "är inget som bör klubbas igenom i brådrasket". Frågan bör utredas.

Egentligen har vi tre problem. Det första är att det behövs en kompletterande socialförsäkring. Den måste göras temporär för att inte kunna bli en typ av kostsam "medborgarlön" (3 720 kr + hyra). En viss nedsättning av den 100-procentiga marginaleffekten kan vara befogad.

De som blir långsiktigt beroende av försörjningsstöd borde ändå stimuleras att arbeta. Nedsättningen av den 100-procentiga marginaleffekten är synnerligen befogad.

De som mera tillfälligt behöver ekonomiskt bistånd kanske inte på samma sätt som i de två ovanstående fallen behöver stimuleras till arbete. En del av dessa har ett arbete eller väntar på någon försörjning men de står utan ekonomiska resurser i ett akut skede. Ofta försöker de sociala myndigheterna att få till stånd återbetalning.

På något sätt borde dessa tre problem kunna lösas i ett nytt system. Men det kräver uppenbarligen en hel del utredande från regeringens sida. Är det inte Ulf Kristerssons område?

Andra bloggar om: , , , , , , , intressant.se

Etiketter:

6 Comments:

At 23 februari, 2011 23:14, Anonymous Anonym said...

Hur ska vi förstå? Lyssna:
Dress Rehearsal For Debt Peonage — Dr. Michael Hudson _ on Guns & Butter

 
At 24 februari, 2011 12:09, Anonymous Anonym said...

SKATTESÄNKNING FÖRE BIDRAG

Det första som måste ändras är skatten på låga arbetsinkomster. Det måste gå att leva på de löner som måttligt handikappade kan få i fri konkurrens på marknaden.

Med handikapp menar jag förutom fysiska sådana även bristande kompetens, exvis hos ungdomar och nyanlända invandrare.

En sådan låglönemarknad skulle även mjuka upp övergången från full aktivitet till en lugnare pensionärstillvaro, där de äldres tid och erfarenhet kunde tas tillvara inom vård och skola. Där klagar man ju alltid på bristen på "tid" att tala med och umgås med de "intagna".

Ta ut nollskatt på inkomster vid existenminimum och höj den försiktigt med som mest 50 % marginalskatt.

Ett komplement som kan komma ännu tidigare är lägre moms på sevicenäringar. Det är motiverat av att deras produktivitet inte vilar på tillnärmelsevis så stora investeringar som i industrin. De har helt enkelt inte samma "bärkraft".

Tjelvar

 
At 25 februari, 2011 16:03, Anonymous Per Fredö said...

Socilförsäkringsreformen är nödvändig, vilken en del inte begriper.

Det förekommer också artiklar i massmedia och reportage i tv, som tar upp enskilda fall, som har misslyckats.

Det kanske inte beror i första hand på regelverket utan att dessa fall varit svåra få in på en arbtsmarknad.
Jag bor på ett äldreboende och vi har just fått en i personalen, som ska gå vid sidan om.
Hon är söt, men förstår ingenting.


Nu pågår ju en behövlig översyn av reglerna för att få dem så perfekta som bara är möjligt.
Det skulle vara bra om partierna ,kunde enas om detta.

Vad gäller socialbidrag så har det dykt upp ett nytt förslag.
Skulle det inte gå att för en tid behålla detta och samtiigt arbeta och tjäna lite extra.
Vad tycks?

 
At 25 februari, 2011 17:49, Blogger Danne Nordling said...

Tjelvar och Per Fredö, skatten för låginkomsttagarna har redan sänkts kraftigt. Om skatten upp till existensminimum sänktes till noll (upp till ca 85 000 kr/år) och därefter höjdes långsamt till 50 procent skulle detta bli mycket dyrbart för statskassan. Ändå skulle det inte säkert betyda att de mest lågproduktiva kunde få jobb till något lägre lön. Skatten vid 10 000 kr/mån är 16 procent och utan skatt motsvarar detta 11 900 kr/mån.

Det behövs därför någonting mera specialriktat till de lågproduktiva för att de ska kunna få jobb. Men som jag skrev i min artikel 21/2 är det svårt att utforma en politiskt acceptabel konstruktion.
/DNg

 
At 26 februari, 2011 14:04, Anonymous Per Fredö said...

Jag är långt ifrån säkert på effkterna, men förslaget har ändå förts fram.

Kostnaderna ligger ju nu på kommunerna.
De kanske skulle kunna kompenseras via ett något vidgat

 
At 28 februari, 2011 18:08, Anonymous Per Fredö said...

Nuvarande konjunkturläge innebär att antalet socialbidragstagare minskar.

Det krävs dock aktiva insatser även på lokal nivå utöver övriga abetsmarknadspolitika insatser- en slags coaching.

Den typen av projekt diskuteras sällan, men komunernas intima kontakter med det lokala näringslivet kan bidra till en positiv utvecklng.

Därmed sänks även kostnaderna för socialbidragen.

De grupper som fämst behöver denna form av hjälp är långtidarbetslösa och invandrare.

Vi har säkert även ett stort antal missbrukare, som har svårt nå egen försörjning.

De belastar förvisso de kommunala budgetarna i mycket stor omfattning förutom alla sociala konsekvenser.

I min hemkommun Alingsås, som har en befolknng på 38 000 får så mycket som 3 000 som har po blem med missbruk stöd av olika slag.

Kostnaderna för socialbidragen.
per individ och är är dessutom extremt låga.

De ligger i min hemkommun endast på 7 000.

 

Skicka en kommentar

<< Home