Sanningen om skattetrycket

En vanlig löntagare betalar inte 32 procent i skatt utan 63 procent av vad hon tjänar. Av denna 'hela lön' går 24 procent bort i inkomstskatt, 25 procent i löneskatt och 14 procent i olika indirekta skatter.

En löntagare som tjänar 25 000 kronor i månaden betalar 48,7 procent i skatt när enbart kommunalskatt och arbetsgivaravgifter (dessa "avgifter" är egentligen löneskatter) beaktas. Då är summan av kommunalskatterna och löneskatterna satta i relation till hela lönen (lön+löneskatt) i enlighet med gårdagens bloggpost. Detta procenttal och båda skatteavdragen borde redovisas av alla arbetsgivare.

Men inte ens denna reform skulle ge hela sanningen om det verkliga skattetrycket. Vi betalar också moms och andra indirekta skatter (s k punktskatter - t ex elskatt) samt en del mera indirekt verkande skatter (t ex fastighetsskatt). För att beakta dessa skatter kan man beräkna hur mycket av den privata konsumtionen som går till dessa skatter och lägga till denna andel till genomsnittet för momsen och punktskatterna.

Det spelar i det enkla fallet ingen roll för den totala skatteprocenten om man anser att momsen skall läggas ovanpå hela lönen för en anställd i näringslivet eller om denne betalar momsen av sin lön efter skatt. Däremot blir det väldigt komplicerat när man skall förklara hur skattetrycket ser ut för den som är anställd i den momsbefriade sektorn (offentligt anställda, finanssektorn, ideella organisationer m fl). I det långa loppet är det huvudsakligen arbetsinkomster som drabbas av konsumtionsskatterna även om en liten del bärs av kapitalinkomster.

Den redovisningsgång som etablerats åtminstone sedan 1970-talet blir därför följande: Av den inkomst som finns kvar efter inkomstskatt (och löneskatt) går i genomsnitt 13,7 procent bort i moms (not 1) och 9 procent i punktskatter. Summa 22,7 procent (2004). Därtill kommer 5,6 procent i indirekt verkande skatter och då blir summan 28,3 procent av privat konsumtion.

Med denna beräkningsgång skall alltså "pengarna i handen" i genomsnitt belastas med ett avdrag på 28,3 procent för att hela skattebelastningen på en genomsnittlig löneinkomst skall beaktas. Vi drar då bort 28,3 procent av de 51,3 procent som 25 000-kronorslöntagaren fick behålla. Det blir ytterligare 14,5 procent i skatt av hela lönen. S:a 63,2.

Totala skattetrycket på en lön om 25 000 kr/mån blir då
i procent av 'hela lönen':

Inkomstskatt 24,2 %
Löneskatt 24,5 %
Ind skatter 14,5 %
Summa: 63,2 %

Skatterna har satts i relation till lön+lönesktter=33 115 kr/mån
Inkomstskatt och löneskatt enligt 2005 års regler

Denna beräkning bygger på flera antaganden. För det första antas att hela lönen efter skatt konsumeras - antingen i år eller senare med de indirekta skatter som råder i år.

För det andra är det ett statistiskt genomsnitt som beräknas. Den som varken röker, dricker, förbrukar el eller olja, inte kör bil men bor i husvagn betalar lägre skatt än andra.

För det tredje har de indirekta skatterna beräknats under antagandet att moms från den offentliga sektorns inköp (som ännu redovisas) är den enda del som skall dras av från totalen för ind sk. Sannolikt betalar den offentliga sektorn även vissa belopp i punktskatter.

För det fjärde har antagits att fastighetsskatt, stämpelskatt, lotteriskatt och 3/4 av bolagsskatten är de huvudsakliga skatterna som skall beaktis i posten 'indirekt verkande skatter'.
______
Not 1: Att momsen inte blir 20% beror för det första på att den sammanvägda momsen på skattebasen är 17,7 % genom olika skattesatser (t ex matmomsen). För det andra är skattebasen avsevärt mindre än den privata konsumtionen genom att boende, finansiella tjänster mm inte ingår i basen.