Calmfors har upptäkt regeringens fint
Professorn i nationalekonomi Lars Calmfors har upptäckt att regeringens löfte om skattesänkningar delvis skulle kunna överges om a-kasseavgifterna inte höjs. Enda vitsen med höjda avgifter är differentieringen, men den blir för liten med max 300 kr/mån.
Regeringens partier gick till val på att sänka skatterna för låg- och medelinkomsttagarna. Det är en klassisk "triangulering" helt i linje med public choiceskolans förutsägelser om hur två oansvariga block utnyttjar det demokratiska systemet för att komma till makten för dess egen skull. De borgerligas försök att ta makten genom att förklara hur det politiska systemet missgynnar förslag som minskar den offentliga sektorn och ökar den ekonomiska tillväxten övergavs för överskådlig tid.
Om man då vill sänka skatterna för motståndarpartiernas röstunderlag är det taktiskt lämpligt att inte utmana de egna grupperna alltför mycket. Därför motiverade man skattesänkningarna också med argumentet att de skulle förbättra sysselsättningen. Därför kom man med förslaget om ett jobbavdrag och inte en generell skattesänkning.
Om man hade varit helt övertygad om dettas jobbskapande effekt hade någon "finansiering" inte behövt föresås. Det hade kanske varit möjligt före 1996 då socialdemokraterna inte räknade följderna av en efterfrågeökning till s k 'dynamiska effekter'. Men i årets valrörelse hade en ofinansierad skattesänkning kunnat udömas av Göran Persson och Pär Nuder som en oansvarig underskottspolitik som leder till statsbankrutt och 500 procents ränta. Därför måste en finansiering presenteras.
Denna finansiering består bl a av höjda avgifter till a-kassorna, skatt på trafikförsäkringar, försämrade avdragsmöjligheter, sänkta förmåner i a-kassan och liknande. Om detta talades det mindre om i valrörelsen. Men Alliansen erkände att nettoresultatet bara skulle bli hälften så stort när alla åtgärder räknades in. Vem som skulle betala andra hälften blev aldrig klarlagt. Det var ett ointressant ämne för de granskande journalisterna och några ekonomer av socialdemokratiskt snitt fanns inte heller som kunde klargöra detta.
Nu har nationalekonomen Lars Calmfors upptäckt att regeringen ganska i onödan både sänker skatten och höjer a-kasseavgifterna (DNdebatt 6/11) och föreslår att skattesänkningen kan göras mindre om man samtidigt avstår från att höja avgifterna till a-kassan. Regeringens fint i valrörelsen är "avslöjad".
Den fråga man borde ställa nu är om huruvida det i ett demokratiskt samhälle är tillåtet att göra denna typ av reduktion av den utlovade politiken. När man lyssnar på de fackliga företrädarnas kritik mot avgiftshöjningarna är det tydligen helt OK att överge utfästelserna i valrörelsen. Ja, det skall t o m demonstreras mot a-kassepolitiken den 15 november. LO:s och TCO:s alla medlemmar är kallade till denna demonstration av det syndikalistiska fackförbundet. Dagen efter skall riksdagen fatta beslut.
En vits med att ändå hålla fast vid höjda a-kasseavgifter skulle dock vara att regeringen skulle kunna differentiera avgifterna efter hur hög arbetslösheten brukar vara olika i olika branscher. Men det blir inte möjligt eftersom höjningarna bara kan bli maximalt 300 kronor, vilket arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin höll fast vid i Dagens Eko 6/11 där Calmfors främst framträdde med ett krav på ökad differentiering.
I sammanhanget är det intressant att notera att Calmfors hänvisar till en OECD-undersökning av effekterna av a-kasseersättningar. Resultatet där är att en minskning av ersättningsnivån med 10 procent i relation till det genomsnittliga löneläget skulle minska arbetslösheten med 1 procent. Att översätta till den svenska minskningen går inte utan vidare. Minskningen från 80 procent av tidigare lön till 70 procent skall ju inträda först efter 200 arbetsdagar. Effekten i Sverige kan inte bli stor, men arbetsmarknadsforskarna är överens om att den finns. Däremot visar alla undersökningar att det tar lång tid innan det blir något resultat.
Andra bloggar om: politik, skatter, a-kassa, jobbavdrag, sysselsättning, calmfors på intressant.se
posted by Danne Nordling @ 17:15
4 comments
4 Comments:
Calmfors vill ha en närmare utredning om förslaget att höja a-kassorna, men säger å andra sidan att socialdemokraterna lade fram åtskilliga viktiga förslag direkt dåligt utredda.
Calmfors hävdar också att bristerna i beredningsprocessem och de påstådda administrativa problemen blivit ett slagträ mot regeringen, direkt understödd av nästan alla massmedia.
Calmfors säger också att en lägre a-kassa bara är en av föreslagna åtgärder och att den samlade effekten av regeringens förslag kommer att stimulera sysselsättningen.
Calmfors hävdar vidare att de föreslagna åtgärderna kommer att medföra att de som står utanför arbetsmarknaden och ta nya jobb även om det innebär lägre löner.
Vi har i dag en sjuk-och aktivitetsersättning som ökat med rapidfart och som uppgår till över 700 miljarder. Det säger sig självt att detta inte kan fortsätta, inte minst mot bakgrund av att alltfler unga blir förtidspensionerade.
Calmfors vill mot den bakgrunden ha en ytterligaredifferentiering av avgifterna något som såväl opposition som facken kommer att motsätta sig.
Han menar ocksa att yaanken om överföring av a-kassorna till staten kräver omfattande utredning och säger också att facken alltid bedrivit en betydande lobbying för högre ersättningsnivåer oaktat att forskningen visar att detta har en negativ effekt på sysselsättningen. Det finns säger han en uppenbar risk i att glida in i alltför generösa förmånsnivåer.
Detta är en politik rakt motsatt den som den tidigare regeringen förde.
Så avslöjandet förefaller närmast vara riktat åt det hållet,
Det hade varit enklare om löntagaren själv betalade sin arbetslöshets- och sjukförsäkring. Att införa ett system som är helt skilt från stat och fackföreningar. En del av arbetsgivaravgifterna kunde i så fall överföras som lönehöjning.
Ett stort hot mot sysselsättningen är fackföreningarnas låglönesatsningar. Dessa satsningar kan enbart finansieras genom att facket medvetet ser till att en del medlemmar blir arbetslösa. Detta är i grunden det enda sättet för arbetsgivarna som kollektiv att ha råd med löneökningar (under förutsättning att penningmängden är helt stabil).
Nu är visserligen inte penningmängden stabil. Det förekommer en viss ökningstakt hela tiden. Detta leder till att företagens intäkter och statens skatteintäkter också ökar. Då kan det tyckas att arbetsgivarna har råd med löneökningar. Men som Keynes mycket riktigt konstaterade måste "reallönerna sjunka för att full sysselsättning ska kunna uppnås".
Läs dagens huvudledare i DN.
De som verkligen driver klasspolitik när det gäller att göra a-kassan mer försäkringsmässig är de fackliga organisationerna.
De visste också mycket väl att kombinationen jobb-avdrag.höjd a-kassa hade utformats i enighet inom alliansen och att detta förslag alls inte döljdes under valrörelsen. Fackens egna medlemmar stöde detta förslag.
Vad gäller finansieringen så har regeringen klart deklarerat att den kommer att lägga mett budgetförslag som innebär två procents överskott dvs den högsta målsättning som EU rekommenderat.
Effekterna på sysselsättningen finns enligt all forskning men självklart behövs också andra åtgärder varav den nyss inledda lönerörelsen är en-
Regeringen har påbörjat en mödosam väg att göra a-kassan mer försäkringsmässig. Att Calmfors då påfordrar att detta inte skall ske nu och att löftet om skattesänkningar därför skall svikas genom en reduktion är att kasta jästen efter brödet. Calmfors kunde ha upptäckt regeringens fint långt tidigare.
Jag vill på förekommen anledning citera DN:s ledare idag:
"Det skulle skicka en mycket olycklig signal om man bara efter en dryg månad vek sig för trycket från LO, i en av få frågor där de borgerliga föreslagit ordentliga reformer."
Calmfors har visserligen en rad idéer om hur fler jobb skall skapas. Men det verkar inte som om han kan precisera några effekter alls - inte ens problematisera jämförelsen mellan Sverige och resultaten av OECD-undersökningen. Inte heller nämner han något om att dessa åtgärder förutsätter ökad efterfrågan för att det skall bli någon verklig effekt, vilket han tidigare ändå har sagt
/DNg.
Skicka en kommentar
<< Home