lördag, januari 20, 2007

Anders Borg slapp förklara fastighetsskatten

Finansministern utlovade 200 000 nya jobb under mandatperioden genom regeringens politik. Men hur mycket utanförskapet skulle minska ville han inte precisera. Bludder om miljöpolitiken. Osäkert om nya skattesänkningar. Och hur den slopade fastighetsskatten skulle finansieras slapp Borg förklara närmare.

I Ekots lördagsintervju 20/1 frågade Inger Arenander ut finansminister Anders Borg. Han utlovade inledningsvis en sysselsättningsökning med 200 000 personer under den här mandatperioden och ytterligare 200-3000 000 under nästa mandatperiod. Men hur mycket utanförskapet skulle minska preciserade Borg inte tydligt. Han landade till sist på en minskning med 200 - 300 000 från et mycket obestämt ugångsläge på "en till en och en halv miljon". Det kommer att bli svårt att utvärdera regeringens politik för minskat utanförskap. Inger Arenander gjorde inte heller någon skillnad mellan en naturlig konjunkturgenerad förbättring och en som beror på de nya politiska åtgärderna.

När det gällde miljön kom frågan in på utsläppsrätterna. Är det inte en motsättning mellan att gå före och att vilja få större tilldelning av utsläppsrätterna? Denna fråga undvek Borg gång på gång genom att antingen inte vilja gå in på ett känsligt område eller att han inte ville lägga sig i Andreas Carlgrens arbete.

Nu pågår budgetarbete och den ekonomiska utvecklingen framöver blir avgörande för vilka åtaganden vi kan göra, menade Borg. Och då var han mycket tydlig med att göra en skillnad mellan den konjunkturella utvecklingen och mera strukturella förbättringar. Tillfälliga förbättringar fick inte användas. Nu kan vi inte bedöma vad som är en långsiktigt hållbar förbättring, kanske i höst, framhöll Borg. Tankar på skattesänkningar får anstå ytterligare några månader - dvs inte ens andra steget i inkomstskattesänkningsplanerna kan nu utlovas.

Borg trodde inte att höjningen av a-kassans avgifter skulle leda till att flera går ut. Men han använde argumentet att en sysselsättningsökning på 100-200 000 personer leder till fler medlemmar. Varför a-kassan skulle göras obligatorisk förklarade han med att det skulle kännas om t ex byggnads krävde för stora löneökningar så att det blev arbetslöshet i byggbranschen. Men hur kan det komma sig att denna effekt inte föreligger när a-kassan är frivillig? Varför frågade inte Arenander om detta?

Skall fastighetsskatten avskaffas? En kommunal avgift skall ersätta. Reavinstskatten skulle förhandlas (och höjas?). Fastighetsskatten skall förvisso avskaffas men finansieras i huvudsak inom fastighetsområdet och operationen skall inte ha för kraftiga fördelningsmässiga effekter. Fastighetsskatten är orättvis och orimlig, sade Borg och menade rimligtvis den nyvarande formen av beskttning. Att den måste avskaffas genom en omfördelning ställer hans sturska uttalande i en annan dager. Men den ger inte ökad sysselsättning och därför går en inkomstskattesänkning först, fastslog Borg avslutningsvis.

Inger Arenander kom alltså inte fram en centimeter i den gåtfulla frågan hur den nya regeringen skulle kunna avskaffa fastighetsskatten och samtidigt hitta ny finansiering inom samma område som dessutom inte har alltför kraftigt omfördelande effekter. En kommunal avgift med liten differentiering som tar in större delen av skattebortfallet måste per definition leda till kraftiga skattehöjningar för dem som idag betalar låg fastighetsskatt. Sätter man å andra sidan avgiften lågt, vilket Borg i förbigående förordade, blir det kvarvarande skattebortfallet betydande.

Inte ens om realisationsvinstskatten på ägda bostäder sätts till 30 procent skulle intäkterna räcka för att finansiera detta betydande skattebortfall. Dessutom är det en stor orättvisa att höja till 30 procent eftersom den lägre skatten utgör ett schabloniserat hänsynstagande till att reavinstskatten gjordes nominell. Beskattningen träffar numera rena inflationsvinster och därför är det rimligt att skattesatsen är lägre som kompensation.

Om det ändå skulle bli så att reavinstskatten skulle höjas är min rekommendation att alla som kan gör en försäljning av sin fastighet inom familjen eller liknande för att sedan köpa tillbaka den till ett för högt värde. Sannolikt kommer uppskovsrätten att finnas kvar. Då blir det ingen annan skatt på transaktionen än lagfartsavgiften. Ett för högt ingångsvärde garanterar sedan att det inte blir någon reavinstskatt på flera decennier. Och hur gör man med pengarna som tillfaller närstående? Om de är förstående kommer de säkert att skänka tillbaks dem till den "rätte" ägaren utan att någon gåvoskatt blir följden. Men sådana villkor är förbjudet att ställa.

Det blir alltså inte några större skatteintäkter från reavinstskatten. Detta gäller alldeles särskilt om uppskovsrätten skall fortsätta att gälla. Det har kd tidigare utlovat men Arenander verkade inte vara medveten om att detta är en viktig punkt för besked. Utan uppskovsrätt vid kanske 30 procents skatt blir reavinstskatten en drakonisk flyttskatt och innebär en skattepolitisk tillbakagång som borde vara helt främmande för en borgerlig regering. I det läget hade det varit intressant att höra vad Borg kunde tänka sig för ytterligare finansiering. Minskade ränteavdrag? Höjd stämpelskatt? Lagfartsskatt? De frågorna ställde aldrig Arenander.

Andra bloggar om: , , , , , , , , intressant.se

5 Comments:

At 22 januari, 2007 17:46, Anonymous Per Fredö said...

Det har varit en diskussion på denna blog tidigare om vilken sysselsättningsökning som regeringens politik kommer att resultera i.

Med stöd av Klas Eklund och Lars Calmfors kommer Borg fram till en siffra på 200 000 eller drygt det, Därtill kommer förstås en rent konjunkturell tillväxt som vi redan sett exempel på inom en rad bransher.
Allt detta hindrar inte att
Ett produktivitetstal på 80 procent knappasdt kan nås med de uppenbara brister som finns i en dålig skolpolitik md eftersläpande brister och även med en AMS-politik som inte direkt haft rykte om sig att skapa nya jobb.

Vad gäller fastightsskatten så ger den statten intäkter på 28 miljarder och dessa inkomster har stadigt vuxit i takt med stigande taxeringsvärden närmast relaterade prisutvecklingen på bostadsmarknaden.
Denna modell har i rader av fall lett till uppenbara orättvisor vilka nu i ett första steg tas bort.
En motsvaraande orättvisa som nu med ett penndrag tas bort är den dubbelbskattning som gällt för våra bostadsrättsföreningar där schablonskatten tas bort från årssiftet och därtill kommer att ligger kvar på den gamla nivån för flerfamiljshusen samtidigt som fastighetsskatten sänktes med 20 procent.
Var finns dessa tal med i beräkningarna över inkomstutvecklingen för 2007?

Regeringen har sagt att fastighetsskatten ska tas bort. Ett första steg tas 2008 då beloppet totalt kommer att halveras. Det sker sannolikt via en politisk kompromiss där Kd får gehör för sitt krav på att 15 miljarder ska tas in via en kommunal avgift,sannolikt bara en temporär lösning.

Svenskt näringsliv hävdar nu att överskotteni statsfinanserna kommer att bli så stora att förmögenhetsskatten kan tas bort i sin helhet liksom och värnskatten och statsskatten.

Även om detta kan försvaras är det sannolikt att regeringn kommer att prioritera fortsatta skattesänkningar för låg-och medelinkomsttagare kombinerad med att bygga upp en växande kommunal buffert för att finansiera den kotnadsökning som ökningen av de äldre kommer att resulteran i.

För övrigt. När Reinfeldt utfrågades i Agenda gjorde han bedömningen att jobbpolitiken skulle leda till en minskadnibg av utanförskapet med ungefär en halv miljon öm även nästkommande mandatperiod räknas in.

 
At 22 januari, 2007 18:40, Blogger Danne Nordling said...

Mja... Jag minns inte att Borg åberopade något explicit stöd från Eklund och Calmfors. Vad avser du mera konkret?

Det intressanta med fastighetsskatten är det andra steget. Reinfeldt sade i Agenda att den kommunala avgiften skulle utgöra den huvudsakliga finansieringen. Det betyder logiskt att det blir höjningar för många. Tror vi på det?

Om istället det offentliga överskottet används skulle resultatet bli en omvandling av offentligt sparande till privat sparande - endast en liten del skulle troligtvis bli privat konsumtion.

Reinfeldts utlovade minskning av utanförskapet var oklar. Var det verkligen jobbpolitiken som skulle få så stora effekter? Eller var det den totala effekten? Utgångsläget på 1,5 miljon har inte preciserats särskilt väl. Gunnar Örn kom fram till mindre än en miljon med moderaternas definition - här.
/DNg

 
At 22 januari, 2007 21:42, Anonymous Per Fredö said...

Klas Eklund intervjuades i tv om effekterna av den nuvarande jobbpolitiken.
Hans bedömning kan inte tolkas på annat sätt än att han stödde Borgs politik,som för övrigt inte bara är hans.

Calmfors har skrivit åtskilliga inlägg där han hävdat att kombinationen skattesänkningar-lägre a-kassa positivt påverkar sysselsättningen och har stöd i all ekonomisk teori,vilket för övrigt även Borg menar.

Tyvärr menar Calmfors att vanligt folk inge begriper detta medan Borgs linje är ar att de får verkningarna klara för sig när de fått sin januarilön och även på sikt lagt märke till att det blir mer jobb.
Vi får väl se.

Förövrigt. Skulle vårt land i längden kunnat finansiera att alltfler hamnar i ett utanförskap?
Det har åtminstone Feldt och Anna Hedborg förstått att så inte är fallet.


Du tror väl inte Danne att regeringen inte kommeer att sänka fastighetsskatten rejält eller helt ta bort den?

Om så skulle ske kommer det att uppfattas som ett löftesbrott som väljarna helt enkelt inte skulle tolerera!

 
At 23 januari, 2007 17:04, Anonymous Per Fredö said...

Kreditvärderingsinstitutet Standard& Poor´s ger Sverige högsta möjliga kreditbetyg AAA,vilket innehas av 14 andra europeiska länder.

Bland de motov man pekar på är inriktningen på att få fler i jobb, att lägga de skarpaste skattesänkningar på låg-och medelinkomsttagare samt utnytta alla svagheter som vårekonomi har med stöd av åtgärder som har stöd i ekonomisk teori och empori.

Så det så.

 
At 23 januari, 2007 17:04, Anonymous Per Fredö said...

Kreditvärderingsinstitutet Standard& Poor´s ger Sverige högsta möjliga kreditbetyg AAA,vilket innehas av 14 andra europeiska länder.

Bland de motov man pekar på är inriktningen på att få fler i jobb, att lägga de skarpaste skattesänkningar på låg-och medelinkomsttagare samt utnytta alla svagheter som vårekonomi har med stöd av åtgärder som har stöd i ekonomisk teori och empori.

Så det så.

 

Skicka en kommentar

<< Home