Stoppa gynnandet av etanolbilar!
Etanol som ersättning för bensin ökar koldioxidutsläppen i flera studier. Och skulle svensk veteodling för etanol ersättas med salix skulle utsläppen minska sju gånger mera. Om man beaktar att hälften av etanolen i Europa kommer från olja är det ännu mer angeläget att stoppa skattesubventionerna av etanolen.
Nu börjar etanolens nackdelar ur klimatsynpunkt tränga ut i massmedia. Idag 10/1 skriver tre experter en debattartikel i Dagens Industri med rubriken "Etanolen minskar inte utsläppen av koldioxid". Det är professor Bengt Kriström, fil dr Per Kågeson (en gång miljödebattör i vänsterpartiet) och professor Marian Radetzki.
Författarna kritiserar dels den samhällsekonomiskt sett dyra satsningen på inhemsk etanol i Sverige och dels den allmänna etanolproduktionens oförmåga att åstadkomma någon väsentlig minskning av utsläppen av koldioxid. "Lobbyisterna har etablerat en myt" skriver de.
1. Skattebefrielsen av etanolbränsle till bilar (utöver koldioxidskatten) utgör en allvarlig snedvridning jämfört med flis (dubbelt så stort gynnande som hela marknadspriset på flis per energienhet). Dessutom tillkommer reducerat bilförmånsvärde, lägre fordonsskatt och ingen trängselskatt i Stockholm. Ovanpå allt detta har regeringen ställt i utsikt en skattesubvention av priset på etanolbilar med 10 000 kronor.
Författarna är på denna punkt tydligen inne på att det svenska gynnandet av etanolbilar leder till att skogsavfall som skulle kunna bli flis i värmepannor istället används till etanolframställning som är mycket dyrare. För att säkra detta finns en etanoltull. Men författarna slår fast: "Svensk etanol saknar helt förutsättning att stå på egna kommersiella ben;" (Författarna tar dock inte upp att skogsråvaran också bränns upp genom denna snedvridning.)
2. Argumentet att övergång till etanol skulle minska koldixidutsläppen borde också analyseras närmare, fordrar författarna. Det finns utländska studier som visar att etanolframställningen i praktiken alstrar i vissa fall mera koldioxid än användningen inbesparar. Jag hörde talas om en sådan studie från OECD redan i slutet av 1990-talet. Nu refererar författarna till en översikt från MIT som innefattar fem livscykelanalyser för etanol från majs i mellanvästern i USA.
Fyra av studierna som MIT anför visar att fossilbehoven för etanolframställningen motsvarar 110 procent av den energi etanolen representerar. Den femte stannar på 95 procent. Att framställa etanol från majs med dieseltraktorer och att destillera etc med kolkraft alstrar alltså mer koldioxid än om man avstått från etanolen och kört bilarna på bensin.
Etanolbilar är i praktiken absoluta miljöbovar om de använder majsproducerad etanol. Men de är också relativa miljöbovar enligt min mening. Etanolsatsningarna undandrar resurser från alternativ användning som skulle ha kunnat minska utsläppen mycket mera. Denna slutsats underbyggs av författarna som refererar till beräkningar från Chalmers rörande svensk etanol från vete. Om man istället för vete odlar salix, som blir flis i kraftvärmeverk istället för kol och olja, blir utsläppsminskningen sju till tio gånger större!
Författarna vill att Riksrevisionen skall granska miljardrullningen. Det är det minsta man kan begära. Regeringen borde genast avisera att man kommer att stoppa gynnandet av etanolbilar vid årsskiftet för att förhindra ytterligare felsatsningar. Samtidigt kan regeringen ge ett anslag till begränsad forskning om alternativa bränslen där etanolframställningen får tävla med andra alternativ.
Att etanol från Europa till hälften kommer från fossila källor tycks författarna inte känna till. Det framstår för mig som ett fusk som drivs fram av skattesubventionerna. De politiska etanolsatsningarna måste också ta hänsyn till detta. Det gör att det framstår som ännu mer motiverat att stoppa gynnandet av etanolbilarna.
Andra bloggar om: miljö, etanol, klimatpolitik, växthuseffekten, etanolbilar, koldioxid, skatter, politik, ekonomi, samhälle på intressant.se
5 Comments:
Koldioxid
En ko släpper ut mer växthusgaser än en bil. Lösningen är att döda alla kor.
Enligt en TT-artikel, i en amerikansk och internationell forskarrapport om grönalger, har forskare kommit fram till att det varmare klimatet gör det svårare att producera grönalger. Man räknar med att det produceras 20% mindre grönalger nu, jämfört med perioder med svalt klimat. Det här gör att världshaven inte förmår att absorbera koldioxid (klorofyll och fotosyntes) i samma omfattning som normalt. Den minskade absorbationen av koldioxid motsvarar en förbränning av 190.000.000 ton kol.
I en vetenskaplig artikel från 1971, om väderlek och klimat, kan man läsa:
"Vi går mot bistra tider. Med all sannolikhet blir genomsnittstemperaturen omkring mitten på 1980-talet väsentligt lägre än 70-talets. Denna bistra prognos kan man ställa med hjälp av en 1.400 m lång iskärna som amerikanska vetenskapsmän tagit ur inlandsisen på Grönland."
"Genom noggrann analys av iskärnan har man kommit fram till att temperaturen regelbundet stigit och sjunkit. Visserligen är det för Grönland man fått en fullständig temperaturkarta, men variationerna är tillräckligt utpräglade för att man ska kunna dra allmänna slutsatser om klimatet. Vi kan alltså vänta oss att få ett allt kärvare klimat fram till mitten av 80-talet. Sedan borde, om nu inte iskärnans berättelse narras, klimatet långsamt bli mildare igen fram till år 2010. Då kommer en ny period med svalare väder."
"Solen fungerar som jordens klimatklocka. Med hjälp av en speciell teknik, Fourier-syntesen, menar man sig nämligen ha fått bevis för att långsamma förändringar i solens aktivitet ligger bakom de regelbundna temperatursvängningarna. Solaktiviteten växlar med periodicitet. Man har funnit två perioder, en på 78 år och en på 181 år. Klimattemperatursvängningarna ligger på exakt samma periodicitet som solaktiviteten, d v s 78 år och 181 år."
DI artikeln är något missvisande eftersom författarna väljer att hänvisa till amerikanska studier av majsetanol. Majs är en av de råvaror som minst lämpar sig för etanoltillverkning, men amerikansk jordbrukspolitik lika förkastlig som EU:s. Om vi i Sverige använde oss av importerad etanol från Brasilien så skulle etanolen vara ett riktigt bra miljöalternativ.
Vidare har väl regeringen inte föreslagit ett stöd till just etanolbilar, utan till miljöbilar. Om man på något sätt skulle koppla subventioner till ett visst bränsle har man verkligen skjutit sig självt i foten. Men man kan aldrig veta med LRF-lobbyn i regeringen....
Istidsteorin är intressant. Men de temperaturvariationer jag sett från iskärnor har inte visat på någon regelbunden variation under mellanistiderna. De har alla hittills varit mycket korta med en enda temperaturtopp. Vår tid är undantaget med både ned- och uppgångar under de senaste 15 000 åren.
Ja Ernesto, det hade varit bättre om det hade funnits studier av svensk veteodling eller skogsbaserad etanoltillverkning. Det var vad Persson skulle satsa på.
Om Brasilien avverkar regnskogen och odlar sockerrör med etanoldrivna maskiner(?) kanske det kan bli plus i kalkylen. Men hur långt räcker arealerna? Och hur kommer man åt fusket med oljetillverkad etanol?
Stödet går i stor utsträckning till etanolbilar genom skattebefrielsen av ett bränsle som i Europa till hälften är fossilt.
/DNg
Idag 18/1 går producentintressena i svaromål i DI. Det är Bengt Håkansson och Kenneth Werling från Lantmännen Energi som hänvisar till EU-kommissionens rapporter som visar att hela kedjan i etanolproduktionen bara ger 60 procent av bensinens utsläpp av växthusgaser. De hävdar att etanol producerad i Norrköping bara ger 20 procent av bensinens utsläpp.
Se: http://di.se/PDFTidning/2007/01/18/pages/00004/DI-00-004-20070118.pdf
Eftersom kostnaderna ändå är höga undandrar etanolproduktionen resursaer från andra satsningar på utsläppsminskningar som är mycket mer effektiva. Dessutom är användandet av åkermark för bilbränsleproduktion inte ett realistiskt alternativ för t ex Kina och Indien.
/DENg
"Dessutom är användandet av åkermark för bilbränsleproduktion inte ett realistiskt alternativ för t ex Kina och Indien."
Vad har det med svensk etanolproduktion och skattelättnader att göra?
Skicka en kommentar
<< Home