fredag, januari 19, 2007

Sahlin: Varför ska en apskötare ha mer betalt än en barnskötare?

Löneskillnaderna kommer att bli en stridsfråga i avtalsrörelsen. Man kunde tro att LO skulle ge stöd för att människovärdet är större än värdet på apor. Men i en ny rapport kommer LO-ekonomerna med en betydligt mer nyanserad syn på löneskillnader. Inget stöd ges åt Mona Sahlin och hennes apsyn.

Den nyutnämnda partiledarkandidaten för socialdemokraterna Mona Sahlin har gjort sig känd för en del märgfulla påståenden enligt DN idag. Ett är förespeglingen att löneskillnader är orättfärdiga, vilket hon formulerade i frågan: "Varför ska en apskötare ha mer betalt än en barnskötare?" Det är just nu en brännande fråga eftersom en omfattande lönerörelse står för dörren där löntagarorganisationerna gått ut med osedvanliga krav på låglönesatsningar.

Inför avtalsrörelsen har arbetsmarknadens organisationer laddat upp med utredningsrapporter om löneskillnaderna. Det är känt att LO inte gillar löneskillnader vidare värst. I en nyutkommen rapport 16/1-07 "Vem vinner på låga löner?" varnar dock LO framförallt för låga löner relativt sett.

En motsatt syn ges av tjänsteföretagens arbetsgivarorganisation ALMEGA i en rapport också publicerad 16/1-07. Den är mer empirisk och går ut på att lönespridning gör företagen lönsammare.

I en rapport från i höstas menar Handelns Utredningsinstitut (HUI) att låglönesatsningar som höjer lägstlönerna medför ännu större svårigheter för dessa grupper att få jobb (färsk sammanfattning från SN).

LO:s ekonomer med Dan Andersson i spetsen måste ha ett ur saklig synvinkel tungt arbete, eftersom deras resonemang i rapporten inte helt överensstämmer med LO:s mera politiska budskap. Och något stöd för Mona Sahlins barnskötare kan inte uppbådas med hjälp av de redovisade teoretiska resonemangen. Tvärtom erkänner LO-ekonomerna att arbetskraften har olika produktivitet och att lönerna därför har betydelse för sysselsättningen. I nedanstående principdiagram visar LO-ekonomerna att en minimilön driver fram arbetslöshet:


LO skriver: "Den lägsta tillåtna lönen på arbetsmarknaden avgör hur många som kan få ett arbete. Ju högre minimilöner desto fler kommer att ha en produktivitet som är lägre än denna lön. I figuren [ovan] visas detta av att den rådande minimilönen ligger ovanför en del av individernas produktivitet. De har en produktivitet som ligger under arbetsgivarens anställningskostnad."

Om nu en apskötare har en produktivitet som ligger till vänster i diagrammet kommer lönen att bli högre än för barnskötare som ligger till höger i diagrammet. Hur kan då detta komma sig? Är det inte mera värdefullt att vårda männskobarn än apor? Människor är ju värda mer än djur såsom apor. Då skall de som vårdar väl också ha mera betalt om det gäller människor än djur? Skulle man inte kunna klassificera lönesättningen som en kränkning av människovärdet, ovärdigt ett humant och socialt samhälle? Det är sådant orerande som Sahlins hållning inbjuder till.

Vi kan hoppas att Mona Sahlin övergett sitt okunniga och populistiska förstörande av seriös debatt. Vem som helst kan inte bli apskötare. Det krävs speciell utbildning och erfarenhet. Men för att sköta barn behövs bara några års utbildning (om det inte gäller egna barn) som många personer kan tänka sig. Om inte apskötare får mer betalt än barnskötare skulle inga barnskötare (eller andra) gå vidare till att skaffa sig kompetens som apskötare. Att apor har mindre värde än människor har inget att göra med vilka löner som måste betalas i ett fritt samhälle.

Fortsättning: Varför blir det löneskillnader?

Andra bloggar om: , , , , , , intressant.se

6 Comments:

At 19 januari, 2007 17:51, Anonymous Anonym said...

Ursäkta en okunnig inom ekonomisk teori - men hur definierar man produktivitet när det gäller barnskötare eller apskötare?

 
At 19 januari, 2007 18:09, Blogger Danne Nordling said...

Ett sätt är att se vilka löner som blir resultatet vid en någorlunda fri lönebildning. Den bygger på att man kan förevisa apor mot pengar om man har kunniga skötare. Får dessa inte tillräckligt betalt blir de barnskötare.

Om barnskötare får lika hög lön som apskötare blir för det första barnomsorgen så dyr att en del kunder skulle sköta sina barn själva (om skatten inte kan höjas). För det andra skulle en rad andra yrken behöva få högre löner eftersom folk annars hellre skulle bli barnskötare.

Lönen skall vara så avpasad så att det varken uppstår brist eller överskott - då motsvarar den ungefär arbetskraftens marginalproduktivitet.
/DNg

 
At 19 januari, 2007 18:17, Anonymous Anonym said...

Ja käre värld, ekonomiska teorier och modeller kan ju och har ju visat en ofantligt massa skojigt under åren - och skojigare och skojigare blir det.
Bohusläningen

 
At 20 januari, 2007 03:25, Blogger Per-Olof Persson said...

Prismekanismen är viktig

Prismekanismen är viktig för att överskott eller underskott inte ska uppkomma på en marknaden. På bostadsmarknaden uppkommer en brist på bostäder eftersom det finns en hyresreglering. Ingen kan bygga bostäder om den ekonomiska kalkylen säger att kostnaderna blir större än intäkterna. Inom jordbruket får producenterna en överbetalning för att producera vilket leder till en för stor produktion. Denna produktion måste dumpas på världsmarknaden vilket leder till att jordbruken i fattiga länder blir olönsamma och får läggas ned.

Prismekanismen är också viktig för att ekonomins knappa resurser (arbetskraft, realkapital, råvaror etc) ska kunna föras över till den produktion av varor och tjänster som efterfrågas av människor. Fungerar inte prismekanismen kan brister uppkomma inom viss produktion. Om exempelvis läkare och barnskötare har samma lön, kommer människor i stor utsträckning att utbilda sig till barnskötare och skippa läkarutbildningen. Det blir brist på läkare och ett överskott på barnskötare. Produktionen av sjukvård minskar samtidigt som överskottet på barnskötare skapar en hög arbetslöshet bland barnskötare.

Prismekanismen är också viktig för att skapa ett incitament (belöningssystem). De som gör större arbetsinsatser än andra vill gärna ha belöning för sina arbetsinsatser. De som skaffar sig lång utbildning eller utför arbeten som är mer avancerade än andra arbeten vill gärna ha belöning för sina arbetsinsatser. Dessa människor kommer att ingå i den arbetskraft där ett fåtal befinner sig. Efterfrågan på denna typ av arbetskraft kommer att bjuda upp priset (lönen) för dessa människors arbetsinsatser (deras produktion av varor och tjänster).

Priset (lönen) för människors arbetsinsatser (deras produktion av varor och tjänster) kan dock inte överskrida det värde som konsumenterna sätter på varor och tjänster. Det är egentligen inte löneavtalen som sätter lönerna, utan det är det värde som konsumenterna sätter på varor och tjänster, som sätter lönerna. Exempelvis påstod fackordföranden för Hotell- och Restaurangförbundet att de låga lönerna inom förbundet berodde på att få arbetsgivare hade tecknat kollektivavtal.

Men lönerna beror dels på produktiviteten (hur mycket som produceras per arbetstimme) och dels på att människor inte vill betala hur mycket som helst för tjänsterna hotell och restaurang. Skulle arbetsgivarna höja priserna vid en kraftig löneförhöjning skulle människor sluta att efterfråga dessa tjänster. Branschen skulle slås ut eller krympa till ett minimum. Visserligen återstår möjligheten att höja produktiviteten men detta kan vara svårt att åstadkomma inom tjänstesektorn.

Lönen för en människa eller lönen mellan olika branscher beror på:

(A) Produktiviteten (hur mycket som produceras per arbetstimme). En produktiv människa har möjligheten att få högre lön än en mindre produktiv människa. Ju mer realkapital som är investerat per arbetstagare ju högre är produktiviteten inom branschen.

(B) Konsumenternas subjektiva värdering av varan eller tjänsten, hur stort värde produkten har jämfört med andra produkter. Människor måste göra val mellan olika produkter och hur stor kvantitet som ska köpas av varje produkt. Människors resurser (intjäningsförmåga och tillgång till pengar, fritid etc) är knappa och därför måste dessa val göras. Ökar produktionen genom investeringar i realkapital, kommer lagen om avtagande marginalnytta att se till att priserna sjunker. Exempelvis har en människa stor nytta av en personbil men en mindre nytta av en andra bil och kanske ingen nytta alls av en tredje bil. Därför kommer en avtagande nytta av produkten att sänka priserna, i annat fall går det inte att sälja produkterna.

(C) Människors subjektiva värdering av pengarna. Människors värdering av pengar ökar när sparandet ökar, vilket leder till att priserna sjunker på varor och tjänster. Pengarnas köpkraft ökar i detta fall (fler varor och tjänster kan köpas för samma mängd pengar). Däremot minskar människors värdering av pengar om penningmängden ökar, vilket leder till att priserna ökar på varor och tjänster. Att priserna ökar på varor och tjänster (företagens intäkter ökar) är en förutsättning för att löneökningar inte ska leda till arbetslöshet.

 
At 26 januari, 2007 13:57, Anonymous Anonym said...

Vad har Mona Sahlin för formell utbildning? Någon som vet?

 
At 16 januari, 2008 12:52, Anonymous Anonym said...

Från Wikipedia:

"På gymnasiet gick hon dåvarande samhällsvetenskaplig linje i Saltsjöbadens samskola och vid Södra Latin i Stockholm.[3]. Hennes slutbetyg var 3,3 (på skalan från och med 1 till och med 5)."

 

Skicka en kommentar

<< Home