Elsamarbetet straffar svenska elkonsumenter

Min hypotes är att de höga elpriserna beror på att elsamarbetet med andra länder släpper in höga elpriser på en marginell volym via Nordpool. Den svenska oligopolmarknaden behöver en prisledare som ligger långt över de verkliga kostnaderna. Denna funktion har Nordpool med hjälp av myten att den avspeglar de fria marknadspriserna.

Nu kommer larmen om stigande elpriser igen. I DI idag 6/7 går Jonas Almquist, sverigechef för Bergen Energi ut med varningar om fördubbling av elpriset (råpriset). Det ligger idag kring 20 öre perkWh och kommer enligt terminsmarknaden att stiga till drygt 40 öre efter årsskiftet. Samtidigt deklarerar Telge Energi total osäkerhet om priserna på di.se.

Miljövännernas kritik mot EU:s system med utsläppsrätter för koldioxid ser ut att ha tagit skruv. Utdelningen av utsläppsrätter för den första testperioden 2005-2007 blev alltför generös med följd att priset föll till i det närmaste noll. Men från 2008 är tilldelningen mycket mer restriktiv. Redan idag kostar rätten att släppa ut ett ton koldioxid från 2008 över 21 euro.

Hur kan denna prisökning då påverka Sverige som inte gör el av fossila bränslen? Jo, Sverige har önskat samarbeta med andra länder om elförsörjningen. Vi har en liten möjlighet att exportera el till Kontinenten och likaså att importera om vi själva har brist. Eftersom elpriserna där sätts av kolbaserad och ibland även oljebaserad elproduktion kommer med det prissättningssystem som Norden tillämpar (den sk elbörsen Nordpool) denna marginella elmängd att bestämma priset för all el som produceras i Sverige. Just nu verkar det dock som om elledningarna inte har tillräckligt stor kapacitet för att klara en export av all överskottsel som Sverige producerar. Men det tillälligt låga elpriset här beror inte bara på överskott av vattenkraft utan också på de låga priserna på utsläppsrättigheter.

Genom att bygga ut elledningar mellan olika länder kan Sverige hålla sig med en för alla säsonger alltför liten elproduktionskapacitet. Det betyder att vi trots detta kan få el på vintern och exportera med vinst på sommaren. Men detta samarbete leder genom prissättningssystemet också till att Kontinentens höga elpriser sprider sig till Sverige utan att våra kostnader är så höga. Samarbetsviljan straffar sig.

Normalt hade man förväntat sig att elproducenterna skulle ha producerat el med ett påslag över självkostnaden bestående av två delar: en del för normal vinst och en del för att täcka svängningar uppåt i priserna under bristperioder. Detta förutsätter naturligtvis att företagen har rätt och möjlighet att bygga ut produktionskapaciteten. Föreligger inte s k 'fritt inträde' är marknaden inte fri och en "avreglering" kan då inte göras hur som helst.

Det är dock teoretiskt möjligt att fortfarande arbeta med en prissättningsprincip som tar hänsyn till att det tidvis måste produceras eller importeras el till mycket högre kostnader än genomsnittet. Den fråga vi måste få svar på är varför det inte är denna prissättning som tillämpas. Beror det på dålig konkurrens på grund av att tre jättar dominerar produktionen? Eller förekommer det konkurrensbegränsande verksamhet under falsk täckmantel?

En orsak kanke är konsumenternas intresse för spot-priser på el. Några tillfälliga perioder med låga priser tros kunna uppväga högprisperioderna. Det skapar en prissättning av den typ som sker på Nordpool. Men det normala borde vara att konkurrensen driver fram terminskontrakt som är så låga som man som producent kan riskera. Det ger inte utrymme för sådana vinster som elproducenterna haft under ett antal år. Rimligtvis avspeglar prisnivån på Nordpool aldrig den verkliga produktionskostnaden för huvuddelen av produktionen. Det betyder att det måste förekomma någon typ av konkurrensbegränsning.

Elmarknaden lider av dålig konkurrens. Den är en oligopolmarknad. Där finns enligt nationalekonomins pristeori ett starkt incitament att en prisledare framträder - antingen i form av någon prominent producent eller i form av ledande branschprislistor eller liknande. Min hypotes är att det är Nordpool som fungerar som prisledare med hjälp av myten att dess priser avspeglar det "fria marknadspriset". Utan tillgång till elementära kunskaper i pristeori hos politiker och journalister klarar man inte att genomskåda de institutioner som finns i elsektorn. Det är dock mera underligt att inte konkurrensverket ingripit. Man kanske inte heller där förstår vad som pågår?

Det är tydligen för mycket att analysera på en gång när det både förekommer marginella prisinfluenser utifrån, vissa influenser från svensk marginalproduktion och en skenbart fri prissättning på den nordiska elbörsen. Då kan tydligen inte konkurrensbegränsningarna upptäckas.

Andra bloggar om: nationalekonomi, konkurrens, oligopol, el, elproduktion, politik, ekonomi, konkurrensverket på intressant.se