Höjd bensinskatt hjälper inte

Höjd bensinskatt med några kronor hjälper inte mot utsläppen. Det är istället EU:s regleringar, fordonsskattens ändring för nya bilar och förmånsbeskattningen som kan leda till att folk köper bränslesnålare bilar fram till 2020. Höjd bensinskatt terroriserar mest bara dem som redan skaffat bil.

Nu är miljöminister Andreas Carlgren ute i Almedalen med sitt förslag att höja bensinskatten för att minska koldioxidutsläppen med 30 procent 1990-2020. Det betyder i praktiken en minskning med 23 procent från dagens läge. Vad är detta om inte populistisk "mijöpolitik" som skall tysta miljöaktivisterna i miljöpartiet och Naturskyddsföreningen? Men vanligt folk kommer att förlora förtroendet för icke-bilägaren Carlgren. Kristdemokraterna har redan skjutit en torped som ännu inte detonerat.

Som jag skrev i en tidigare bloggartikel 29/5 utgör en höjning av bensinskatten (koldioxidskatten) mest ett slag mot alla dem som redan köpt sin bil och behöver köra den för nödvändiga transporter. Höjd skatt kan av dem ses som en terrorhandling på den fundamentalistiska miljöpolitikens område som de inte kan undkomma. De blir bara fattigare hur de än gör. Säljer de bilen har den fallit i pris och de får betala den högre skatten i alla fall. Behåller de bilen måste de betala mera.

Det är inte bensinskatten som borde höjas kraftigt utan i så fall är det skatten på nya bilar som skall utformas så att man väljer bensinsnåla bilar eller sådana som går på förnyelsebar energi. Att angripa bilismen är dock ett dyrt sätt att minska koldioxidutsläppen. I SvD 9/7 säger Carlgren att en satsning i Sverige ger en tiondel så mycket som i många utvecklingsländer.

I DN 9/7 refereras en beräkning från Sika (Statens institut för kommunikationsanalys) som gör gällande att en 20-procentig minskning till 2020 (sic) skulle kräva en höjning av bensinpriset från 11:14 (-05) till 20-22 kronor per liter. Det kommenterar Cargren med orden: "Nivån 20-22 kronor ligger inte i min föreställningsvärld". Men enligt Henrik Edwards på Sika leder en höjning med 10 procent till 3 procents mindre körning. Det betyder att en höjning från 12 till 22 kronor per liter borde minska körningen med 24 procent. Regeringens proposition kommer nästa år och då finns det elava år att åstadkomma en minskning. Vi har då att räkna med en effekt på hur folk väljer att köpa nya bilar och en motverkande effekt att högre inkomster leder till mera körning. Hur utfallet blir är då mera osäkert.

Eftersom Carlgren tar avstånd från en höjning till 20-22 kronor per liter kan man fråga sig vad han menar skall bli bensinskattehöjningens funktion. Vi vet att EU:s regleringar redan innebär att de nya bilarnas bränsleförbrukning skall minskas på administrativ väg. Dessutom vill Carlgren se över fordonsskatterna och förmånsbeskattningen. Att därtill höja bensinskatten med t ex 3 kr/l skulle minska körningen med 9 procent vilket fortfarande medför att normalbilistensom som förbrukar 1 500 liter per år betyder en fördyring av den kvarvarande körningen med 4 100 kronor per år.

Det är inte en höjning av bensinskatten med några kronor som hjälper mot utsläppen. Men som ett populistiskt slag i luften kanske det duger. Och det ger stora ökningar av skatteinkomsterna.

Kristdemokraterna (Sven-Gunnar Persson) och i viss mån moderaterna (Lennart Hedqvist) har kommit med kritik mot Carlgren (Ekot). Detta är intressant. Carlgren är inte förankrad i regeringen och har föregripit vad den statliga Klimatberedningen skall komma fram till. Frågan har legat och pyrt i flera månader och Fredrik Reinfeldt har inte sagt något sedan i december (se mina tidigare artiklar). Hur sköter statsministern bilmiljöfrågan? Almedalen blev kanske inledningen till Carlgrens avgång.

Andra bloggar om: bensinskatt, Andreas Carlgren, miljöpolitik, miljö, bilism, politik, koldioxidskatt på intressant.se