Ny definition av arbetslöshet mm

Arbetslösheten väntas sjunka från 5 till 3 procent enligt den definition som användes i valrörelsen. Den nya "nya" definitionen säger istället att sänkningen går från 7,5 till 5,5. Det är farligt låga siffror. Utanförskapet i form av ohälsa minskar bara med 3,8 procent. Det behövs fler kraftfulla åtgärder.

Regeringen har nyligen upphävt regeringsbeslutet från 1986 att heltidsstuderande som söker arbete inte skall räknas som arbetslösa. Den internationella arbetsorganisationens (ILO) definition skall följas. Det ökar antalet arbetslösa och arbetskraften. (Den senare ökar 2006 från 4586' till 4671'.) I nedanstående diagram visas arbetslösheten enligt den gamla och den nya definitionen.


Denna definition anses vara bättre eftersom den tar hänsyn till den stora ökningen av studerande som söker jobb. Men alla dessa kan knappast räknas som arbetslösa trots att ökningen skedde i samband med att arbetsmarknaden försämrades under 90-talskrisen. Nedanstående tabell och diagram visar kategorin arbetssökande heltidsstuderande uppdelad på komponenter:


Vi ser här att en tredjedel av de nära 100 000 arbetslösa studerande är 16-19-åringar som främst söker ett extraarbete för att dryga ut inkomsterna under skoltiden. En femtedel ytterligare är äldre studenter i liknande situation. En tredjedel av alla är dock föremål för arbetsmarknadsutbildning och således mera egentligt arbetslösa.

Nedanstående diagram visar att den nya definitionen fördubblar ungdomsarbetslösheten i gruppen 16-19 år. Men om det främst är några timmars extrarbete i veckan som är orsaken blir jämförelsen med de 16 procent av sådana ungdomar som inte studerar och går arbetslösa haltande.
Vi kommer att få problem med jämförbarheten bakåt i tiden. Arbetslösheten 2006 var 5,4 procent och blir med den nya defitionen 7,1 procent (246' resp 330'). I SvD rapporterade man nyligen att arbetslösheten kommer att öka när övergången sker och påverka olika ekonomiska beslutsfattare. Det låter oroväckande. En statistikomläggning kan inte påverka någonting i verkligheten förrän det finns bedömare som börjar handla som om något verkligt har förändrats. Kan vi tro att det är så illa?

Konjunkturinstitutet rapporterar i Konjunkturläget augusti 2007 (pdf) att man gjort en alternativ prognos för arbetslösheten enligt den nya definitionen. Någon ökning av den verkliga arbetslösheten är det inte fråga om, vilkar framgår av nedanstående diagram:

Arbetslösheten kommer att minska från 7,1 procent 2006 till 5,5 procent 2009 (ny def). Det betyder en minskning från 5,4 till 3,6 procent enligt den gamla definitionen. I själva verket ligger denna siffra endast obetydligt över tre procent enligt den definition som gällde under början av valrörelsen förra året. Det var då Göran Persson och Hans Karlsson försäkrade att arbetslösheten skulle sjunka under fyra procent före sommaren. Men vem kommer ihåg sådana siffror eller ens personerna som uttalade sig?

Det stora problemet med en arbetslöshet på 3 procent enligt gamla AKU är den inflationsdrivande effekt som en så låg siffra har. Arbetslösheten borde vara höre och andra komponenter i utanförskapet lägre. KI förutser en nedgång av bidragsförsörjada med ca 150 000 personer mellan 2006 och 2009 enligt nedanstående tabell:

Vi ser här att förtidspensioneringarna nästan inte alls minskar till 2009 och de sjukskrivna med knappt 25 000. Jämför detta med 45 000 personer i Ams-utbildning som bidrar till den öppna arbetslösheten så kan man förstå hur litet regeringens åtgärder för att minska utanförskapet genom att minska ohälsan betyder. Detta kommer att bryta nacken av högkonjunkteren om det inte snart blir stora "oväntade" effekter på arbetsutbudet.

Andra bloggar om: arbetslöshet, sysselsättning, nya jobb, utanförskapet, politik, arbetsmarknadspolitik på intressant.se