Moderaterna har övergett ideologin av opportunism?
Moderaterna slingrar sig skickligt när det kommer till konkreta frågor som berör aktuell politik. Men hur politikomläggningen har motiverats framkom inte av utfrågningen av Schlingmann (m). Är det opporunism, en ideologisk omorientering betingad av omständigheterna eller en djupgående värderingsförändring som ligger bakom förnyelsen?
I Ekots lördagsintervju utfrågades 20/10 moderaternas partisekreterare Per Schlingmann. Han skulle utveckla hur de nya moderaterna skulle bli ännu nyare. Inledningsvis konstaterade Tomas Ramberg att partisekreteraren inte var med i någon a-kassa. Det pågår en utredning om hur a-kassorna skall göras obligatoriska. Men den aspekten togs inte upp. Istället handlade det om politikerförmånerna.
Avknoppningen av Tibbleskolan i Täby var nästa område. Regeringen har tillsatt en utredning, sade Schlingmann och han var nog inte så glad över partikamraternas tilltag i Täby. Men något fördömande av det "klipp" som köparna gjorde framfördes inte. För 9 miljoner kom man över ca 40 miljoner kr. Man måste titta på intäktsströmmarna och ha någon form av kontroll, sade han. Köparen måste ta ansvar och utveckla kvaliteten. Om en vidareförsäljning efter kort tid med en stor realisationsvinst skulle tillåtas fick vi inte veta.
220 000 småhusägare får nästa år höjd fastighetsskatt. Att ingen skulle få högre skatt kringgick Schlingmann med att höjd reavinstskatt hade utlovats redan före valet vilket kunde ge högre skatt för vissa. De som bor i de stora villorna får även nu höjd reavinstskatt vilket uppväger att folk med små hus ute i bygderna får en liten höjning av den löpande skatten. Att det är en enorm skillnad mellan 30 procents höjning och de 22 procenten höjd reavinstskatt som nu genomförs diskuterades inte.
Moderaternas största svaghet är enligt partisekreteraren att partiet inte ser de små människornas problem. Men vi jobbar nu aktivt på att ändra detta, sade han.
Diskussionen om klimatfrågan gjorde miljöpolitiken annorlunda, vilket är orsaken till att Fredrik Reinfeldt får lägre förtroende i opinionsundersökningarna än Maria Wetterstrand (mp). Om detta skulle kunna ändras med fler bensinskattehöjningar eller andra för medborgarna betungande pålagor framkom inte. Inte heller sades något om ärkebiskopens angrepp på statsministern i måndags just i klimatfrågan.
Bruksvärdesprincipen i bostadspolitiken var inte något förkastligt utan en spärr mot "oskäliga hyreshöjningar". Partisekreteraren ställde sig bakom omsvängningen i en av moderaternas tidigare paradfrågor.
Det var inte mycket som hann avhandlas och själva förnyelseaspekten kom enligt min mening egentligen inte fram särskilt mycket. Det intressanta med förnyelsen är ju att Reinfeldt tidigare förklarat att man inte övergett ideologin utan gör någon form av ny och annorlunda bedömning av hur den skall tillämpas i dagens samhälle. Där är bostadspolitiken en nyckelfråga. Enligt moderat ideologi kan man knappast ha en sorts priskontroll på bostäderna, som professor Lars Jonung beskrev saken i DN nyligen (19/10). Inte heller kan man ha en skattepolitik som innehåller straffskatt på utbildning, förkovran och framgångsrikt företagande.
Likväl är värnskatt och nej till marknadshyror två moment i den aktuella moderata politiken. Nog framstår detta som att laga efter läglighet. Den fråga Ramberg borde ha ställt skulle ha gått ut på att utröna huruvida det inte är av opportunistiska skäl som politiken ändras. Och hur går denna opportunism ihop med grundideologin - har den också ändrats av opportunistiska skäl? Vilken roll har Schlingmann själv spelat i denna omläggning av politiken? Eller finns det belägg för att moderaternas grundvärderingar har förändrats?
Andra bloggar om: moderaterna, Per Schlingmann, ideologi, politik, förnyelse på intressant.se
Etiketter: partipolitik höger
posted by Danne Nordling @ 14:03
2 comments
2 Comments:
Den nya moderata ideologin verkar inte inbegripa att medborgarnas medel först och främst tillhör medborgarna.
En tolkning är att Reinfeldts moderater nu övergett det liberala synsättet en gång för alla, och återgått till att vara ett för-Bohmanskt rent konservativt högerparti.
Har moderaterna någon ideologi? Det har de nog, någonstans, men de låter den inte störa dem i deras arbete med att bli valda och sedan, med lite tur, omvalda. Det hela förklaras av två samverkande faktorer.
Först den nya post-ideologiska politik som vi nu går in i, den i vilken staten har kapitulerat inför marknadskrafterna mm. och mest ägnar sig år att administrera de lösningar som kapitalet, handeln och investeringarna kräver. I en sådan stat finns inget utrymme för ideologi då det inte är staten som längre är den relevanta politiska aktören eller arenan. Jag förstår att det här är den liberala drömmen, en abstrakt politik enligt ekonomiska lagar som förs helt utan personlig inblandning. Dock så har den knappast framtiden för sig då saker som handelsbalansen och BNP sällan motiverar människor att offra sina liv.
Därefter har vi professionaliseringen av politiken, den som gör att politik idag inte handlar om engagemang för lokalsamhället eller ideal utan har reducerats till en fråga om en stabil månadslön och regelbundna amorteringar på familjens villa i Täby. En person som agerar under sådana förutsättningar kommer aldrig att våga göra något som kan göra någon upprörd. Att Reinfeldt skulle göra något så kontroversiellt som att avskaffa värnskatten och statsskatten faller därför på sin egen orimlighet. Inget radikalt kommer någonsin att ske så länge som vi fortsätter att placera yrkespolitiker i riksdagen som är beroende av riksdagslönen för sitt levene. Bohman bröt det mönstret i och med att han hade sitt på det torra när han blev val till ordförande och därför kunde kosta på sig – både mentalt och realt – att ha obekväma åsikter och att göra människor upprörda. Det är därför som vi idag nostalgiskt ser tillbaka på hans tid och frågar oss varför inte dagens politiker kan göra och säga samma saker.
Skicka en kommentar
<< Home