onsdag, oktober 03, 2007

Samlar Borg för mycket i ladorna?

Är budgetöverskottet för stort? Skulle det kunna finansiera att skatterna kunde sänkas mera? Det säger den finansteoretiska ortodoxa läran. Men teorin om jämviktsarbetslösheten negligerar budgetsaldot som styrande för inflationen. Det är istället den faktiska arbetslösheten i relation till NAIRU som avgör inflationen. Vilken teori är riktig?

I en krönika med rubriken ovan diskuterade Mattias Mauritzon på DI 24/9 fenomenet att statsbudgeten kommer att gå med stora överskott de närmaste åren. Finansminister Anders Borg räknar med att statsskulden i relation till BNP kommer att krympa till 24,5 procent i slutet av 2010. EU:s krav är att den inte får överstiga 60 procent. Både de goda tiderna och utförsäljningen av tillgångar bidrar till minskningen.

Teoretiskt och kameralt skulle ett överskott kunna användas för att sänka skatterna. Men detta är inte möjligt när nivån för jämviktsarbetslösheten håller på att underskridas. Det skulle främst orsaka större löneökningar och sedan inflation. En minskning av statsskulden leder inte nu till några fördelar för medborgarna. Den räntesänkning som borde uppstå motverkas av att Riksbanken tvärtom höjer styrräntan för att sätta stopp för minskningen av arbetslösheten och inflationen.

Finns det då några fördelar i framtiden? Talesättet att samla i ladorna för sämre tider antyder detta. Och med sämre tider avses inte bara recessioner utan också den demografiska utvecklingen där allt färre aktiva skall försörja alltfler äldre. Tanken är tydligen att Sverige med en liten statsskuld skall kunna låna pengar till offentliga utgifter när dessa ökar pga dåliga tider eller fler äldre.

Detta resonemang motsägs dock av filosofin som förordar offentliga överskott som motmedlet mot kommande utgiftsökningar. Hur liten statsskulden än blir är det inte meningen att Sverige skall låna pengar till utgifter i första taget. Istället skall överskottet minska och kanske möjligen tillfälligt kunna bli ett litet underskott något år. Huvudsaken är att överskottet på längre sikt ligger på 1 procent av BNP (tidigare 2 procent när PPM-sparandet räknades till staten). Så långt kan vi alltså konstatera att den minskande statsskulden inte heller på längre sikt kommer att ge några stora fördelar i normalfallet.

I det långa loppet betyder detta att statsskulden kommer att försvinna och förbytas till en statlig lånefordran - staten blir bank åt andra sektorer. Istället för att Svensson sparar av sin lön och sätter in sina pengar på banken kommer han att betala litet för hög skatt som staten sedan lånar ut till företagen. Privata banker blir alltmer överflödiga. Det innebär ofrihet för medborgarna som själva borde få disponera sitt sparande, men är väl helt följdriktigt för en regering som har blivit "det nya arbetarpartiet". Regeringen Reinfeldt förverkligar till slut socialdemokraternas 90-talsprogram, om någon nu kommer ihåg det.

Det som möjligen kan sätta stopp för denna utveckling är att överskottsmålet överges ordentligt under någon kommande konjunkturnedgång. Vi kan tänka oss en kraftig ökning av arbetslösheten som först utraderar överskottet på 1 procent av BNP och därefter hotar att leda till flera procentenheters underskott. Den kamerala ortodoxin för finanspolitiken säger då att skatterna skall höjas och a-kassan sänkas så att underskottet reduceras. Det är Pär Nuder och Anders Borg rörande överens om - åtminstone i retoriken. Men en sådan politik kommer knappast att minska det hotande undersktottet.

Teorin om jämviktsarbetslösheten (utan accellererande inflation) strider mot den ortodoxa finansteorin. NAIRU-teorin säger att om den faktiska arbetslösheten överstiger nivån för jämviktsarbetslöheten finns det möjligheter att stimulera ekonomin utan att inflation uppstår. Om denna stimulans sedan innebär att ett offentligt överskott minskar eller ett underskott uppstår är oväsentligt. Det är inte budgetsaldot som avgör inflationen. Då kan det bli fråga om stabiliseringsåtgärder som räddar oss från stora produktionsbortfall.

Ödets ironi har medfört att Pär Nuder erkänt att det är teorin om jämviktsarbetslösheten som gäller - inte den kamerala ortodoxin. Det gjorde han i debatten om statsbudgeten den 20 september när han kritiserade Borg för att bedriva en alltför expansiv politik så att Riksbanken måste höja räntan. Frågan är om huruvida Nuder förstod vad han sade? Och förstod Borg vad följderna kommer att bli av Nuders byte av finansteoretiskt betraktelsesätt? (Den kamerala teorin säger ju att överhettning och ökad inflation inte kan uppstå om vi som nu har ett offentligt överskott.)

Nåväl, någon kanske undrar med Mauritzon på DI om det ändå inte är den minskade statskuldräntan som är målet för överskottspolitiken. Om vi inte drar ner statsskulden istället för att stimulera ekonomin i en lågkonjunktur kommer våra barn att få betala räntor som minskar deras välfärd i framtiden. Detta är en ganska komplicerad fråga att reda ut eftersom man måste beakta hur statsskulden är placerad. Här räcker det dock att vi å ena sidan kan konstatera att en förlust av produktion som kunnat undvikas är en välfärdsförlust. Och vad skulle vinsten vara å den andra sidan? Om jämviktsarbetslösheten hotar att underskridas hjälper det inte att säga att det är de låga statsskuldräntebetalningarnas "förtjänst". Skatterna måste höjas eller förmånerna måste minskas i alla fall - annars blir det inflation.

Hela ansatsen att betrakta budgetöverskottet som "att samla i ladorna för sämre tider" leder tanken fel. Det är inte budgetsaldot som styr inflationen utan hur den faktiska arbetslösheten ligger i förhållande till NAIRU (jämviktsarbetslösheten).

(Bloggat från ett internetcafé i Menton)

Andra bloggar om: , , , , , , , , intressant.se

Etiketter:

11 Comments:

At 03 oktober, 2007 21:52, Blogger Kraxpelax said...

"Det är inte budgetsaldot som styr inflationen utan hur den faktiska arbetslösheten ligger i förhållande till NAIRU (jämviktsarbetslösheten)."

Hur vi nu vet detta.

 
At 04 oktober, 2007 09:41, Blogger Elling said...

Ja ni ekeomner famler i blinda oansett bakenförliggande ideologi.

En hästkur verkar vara en övning ingen vågar ta i då det inte finns någon Sverigespecifik modell. Men andra länder har ju genomgått sådana.

Jämviktsresonemang fram och tillbaks ger jag inte mycket för. Om man tvingar shotgun folk en mass ut i vettig verksamhet, eliminerar flödet med svartjobb och svarta pengar, välkomnar utlandskapitalet tilbaks och sänkar skatterna över hela spektret kommer det säkert gå bra. Några kommer alltid i kläm oansett.

Del ut dom stora statliga bolagen til folket men låt dom inte omsätta denna förmögenheten i konsumption. Innvandringen måste stoppas nu.

Om mna inte vågar nu, när skal det bli av ? Och redovisa va en överhettning i et sådant scenario blir. Sålenge lönanarna hålls nere via shotgun och lägre bidrag, kan vel inte inflationen ta fart såder farligt ? Dom her traditionella nationella sambanden mellan dom offisiella måtten på ränta, inflation och arbetslöshet ger jag inte mycket för i en globaliserad värld.

 
At 04 oktober, 2007 15:45, Blogger Per-Olof Persson said...

Blandningen av keynesiansk teori och neoklassisk teori är svår att förstå. Studerande av nationalekonomi kan enbart lära sig teorierna rent mekaniskt men de kan aldrig förstå hur teorierna rent logiskt är uppbyggda. Detta beror på att teorierna inte är framtagna genom formell logik.

I verkligheten finns det inget samband mellan arbetslöshet och inflation. Länder med låg inflation kan ha låg arbetslöshet och länder med en hög inflation kan ha en hög arbetslöshet, och alla kombinationer finns däremellan. I verkligheten finns varken NAIRU eller någon jämviktsarbetslöshet.

En hög arbetslöshet beror i grunden på att arbetstagarna har bestämt sig för att öka lönekostnaden utöver vad arbetstagarna drar in i intäkter åt arbetsgivaren. En arbetsgivare kan inte producera produkter som ger förlust. En låg men kortvarig arbetslöshet måste alltid finnas även om verkligheten är perfekt eftersom konsumenterna hela tiden ändrar sin efterfrågan.

Problemet med fackföreningar är att de inte kan höja reallönerna för alla sina medlemmar. En höjning av reallönerna kan i detta fall endast åstadkommas om en del medlemmar sänker sina löner ner till noll (de blir arbetslösa). En höjning av reallönerna för alla kan endast åstadkommas om produktionen per arbetstimme ökar. I detta fall kommer de fasta kostnaderna att slås ut på fler producerade enheter. Kostnaden per enhet sjunker och därmed kan konsumentpriserna sjunka. Det går därmed att köpa mer för samma lön.

 
At 05 oktober, 2007 11:25, Blogger Kraxpelax said...

Shotgun, shotgun, hästkur, rab, brööÖÖÖÖöl, fräs. Sicket dravel! Lätt å va tuff när man inte själv är drabbad; och typiskt. Lägg för fan i våld ner den här buskisagitationen och bli rumsren.

Någon anledning att stödja invandringsstoppet ser jag inte, då den fascistoida illviljan är i samma grad riktad mot oss infödda svenskar.

 
At 05 oktober, 2007 13:18, Anonymous Anonym said...

"Studerande av nationalekonomi kan enbart lära sig teorierna rent mekaniskt men de kan aldrig förstå hur teorierna rent logiskt är uppbyggda. Detta beror på att teorierna inte är framtagna genom formell logik."

Inte? Var har du läst nationalekonomi?. Tvärtom är modern ekonomisk teori extremt teoretiskt stringent. Ni österrikare är ute och cyklar, för det mesta.

mvh,
G

 
At 05 oktober, 2007 13:24, Blogger Elling said...

Kraxpelax

Din blogg er et enda långt rant oxå.
Bortsett ifrån vissa originala guldkorn er dina bidrag et slöseri med bytes.

 
At 06 oktober, 2007 19:34, Blogger Danne Nordling said...

NAIRU betyder den arbetslöshetsnivå då inflationen inte accellererar - dvs då ekonomin befinner sig i viss jämvikt vad avser inflationen.

Konjunkturinstitutet kallar denna nivå "jämviktsarbetslöshet" och har gjort kalkyler med hjälp av datamodeller för vilken nivå den kan antas ligga på. Detta har jag berört i bloggartikeln "Ny definition av arbetslöshet mm". Länk: http://danne-nordling.blogspot.com/2007/08/ny-definition-av-arbetslshet-mm.html

Till Elling: Om man får tro KI så håller regeringen Reinfeldt på att misslyckas med att få ut tillräckligt med folk på arbetsmarknaden för att hålla inflationen nere. Det hjälper inte med de pyttesmå "shotguns" som hållits fram. Därför antyder regeringen att man vill ha arbetskraftsinvandring. Det skulle hålla arbetslösheten uppe så att inflationen inte okade.

Till P-O P: Just nu i Sverige anses det f¨religga att påtagligt samband mellan arbetslöshet och inflation enligt KI. De som inte vill klargöra vilken teori de följer talar om detta som att skattes¨nkningar eller reformer måste vara "finansierade". Men i sjalva verket är det inte finansieringen som är styrande utan arbetsmarknadsl¨get.

Detta borde någon fråga ut Nuder om.
/DNg

(Skrivet pa ett franskt tangentbord i Marseille)

 
At 07 oktober, 2007 17:06, Anonymous Anonym said...

Fredde här. "Och de sju magra korna åt upp de sju feta korna"

Faraos dröm som uttolkades av Moses.

 
At 07 oktober, 2007 18:44, Blogger Elling said...

Abetsgivarna skriker hela tiden på inkompetans eller brist på arbetskraft. Då er det vel bara att dimensionera shotguns så att det blir jämviktsarbetslöshet.
Men skattereglerna för pendlande och småföretagande ser inte ut att åndras. Flyttskatten och fastighetspriserna er utterligare hinder för nödvendig mobilitet.

Detgår inte med finjusteringar. Det måste till en hästkur.

 
At 10 oktober, 2007 16:16, Blogger Danne Nordling said...

Man kan fråga sig vilken regering som är beredd att ta fram de riktigt stora "shotguns"? Det är förvisso ett sätt att åstadkomma ökat arbetsutbud så att den faktiska arbetslösheten inte överskrider jämviktsarbetslösheten. Men redan små uppstramningar av regelverken väcker ramaskrin och när regeringen försöker med morötter kritiserar oppositionen det också.

Nuder m fl är kvirrande och maktsugna populister som inte är beredda att ta något ansvar för Sverige. Helst skulle de väl se att arbetslösheten ökade så att de skulle kunna slå sig för bröstet och påstå att regeringens politik är kontraproduktiv.

Av propagandan att döma är sjukskrivningar och förtidspensioneringar enbart sakligt betingade. Borta är insikten att många sjukskriver sig av andra skäl, vilket framgår när man jämför mellan orter i södra Sverige eller mellan Norrland och södra Sverige i sin helhet.
/DNg

 
At 11 oktober, 2007 20:29, Anonymous Anonym said...

Det beror p�.
I bibeln st�r ju att man inte ska samla i ladorna.
Det �r b�ttre att investera etc.
Fr�gan �r ju bara vad man investerar i.
Stora program beh�vs ju fortfarande. Komparativa f�rdelar som man s�ger = bred ansats.

 

Skicka en kommentar

<< Home