torsdag, oktober 11, 2007

SvD: Är 158 000 arbetslösa på tok för mycket?

Snart är det arbetskraftsbristen som vi talar om, skriver SvD 10/10 som en kommentar till Ams statistik över den låga arbetslösheten. Samtidigt är man missnöjd med att det alltjämt är 158 000 personer arbetslösa trots en minskning med 39 000 på ett år. Har SvD aldrig hört talas om inflationshotet, överhettning och räntehöjningar?

Arbetslösheten är enligt Ams sätt att mäta 3,3 procent. Enligt det gamla sättet att mäta, som var gällande i valrörelsen, kommer arbetslösheten att underskrida 4 procent, vilket var Göran Perssons mål före valet. Denna nivå råkar också vara den av Konjunkturinstitutet beräknade "jämviktsarbetslösheten" - dvs den lägsta nivå som arbetslösheten kan ligga på utan att inflationen skall accellerera. Att denna nivå på 158 000 personer skulle vara "på tok för många" betyder att det skulle vara bättre med färre arbetslösa även om det betyder högre inflation.

I verkligheten kan detta leda till överhettning som med oundviklig nödvändighet övergår till depression. Redan nu minskar de lediga jobben inom industrin och byggandet. Det beror på rekryteringsproblem enligt Ams, skriver SvD. Men vad blir slutsatsen? Jo, att regeringens jobbpolitik fungerar utmärkt. Olyckskorparna har fått fel. - Tvärtom, skulle jag hellre säga. För vad händer när industriföretagen slutar anställa för att det inte finns folk att få? Man drar ner på investeringarna eftersom det inte finns någon anledning att bygga upp nya anläggningar som inte kan bemannas.

När investeringarna sjunker blir det arbetslöshet på grund av otillräcklig efterfrågan. Då ökar a-kassebetalningarna och skatteintäkterna sjunker. Med en kameral syn på statens budgetsaldo hos regeringen måste skatterna höjas, vilket minskar efterfrågan ännu mera. Ekonomin råkar in i en ond cirkel som kan sluta i depression. Så gick det i skiftet mellan 1980 och 1990-talet fastän då hade arbetslösheten hunnit bli ännu lägre än idag, precis som SvD önskar sig. En annan skillnad är att idag är utrikeshandelns andel större, vilket späder ut effekterna. Dessutom går exporten fortfarande mycket bättre än den stagnation som inträffade för 17 år sedan. Men dollarn kan rasa ytterligare så att vår export får svårigheter både på kostnadssidan och genom minskad efterfrågan via USA.

Det är därför viktigare än någonsin att öka arbetsutbudet på riktigt. Sjukskrivningarnja måste ned så att förtidspensioneringarna också kan minska. Att stimulera de arbetslösa att ta de nya jobb som dyker upp är knappast någon verkningsfull metod om det inte är så att folk i stor utsträckning vill gå arbetslösa även under brinnande högkonjunktur. Är det troligt? Dessvärre pekar prognoserna inte heller på att arbetsutbudet ökar nämnvärt pga minskad ohälsa. Alla konventionella åtgärder riskerar att komma försent. Det kanske bara är ökad arbetskraftsinvandring som är lösningen? Långtidsarbetslösheten har ju ökat något och den särskilda satsningen på arbetslösa 50+ visade att det inte blev några fler som fick jobb trots de kostsamma specialåtgärderna.

Andra bloggar om: , , , , , , , intressant.se

Etiketter: ,

1 Comments:

At 23 juni, 2010 08:59, Blogger iMike said...

Vilka åtgärder var det som kostade så mycket och som sattes in för att motverka arbetslöshet bland de 50+?

 

Skicka en kommentar

<< Home