Mona Sahlin klarade sig bra mot Reinfeldt

Trots att Fredrik Reinfeldt kom laddad med en ny offensiv anda till Agendas debatt mot oppositionsledaren Mona Sahlin klarade sig hon förvånansvärt bra debattmässigt sett. Att politiken som socialdemokraterna vill föra fortfarande är oklar kanske inte var så farligt. Reinfeldt lyckades inte få initiativet.

Det var verkligen inte väntat att FredrikReinfeldt inte skulle lyckas mosa socialdemokraternas alternativ till regeringens politik. Men på ett debattmässigt skickligt sätt hade Mona Sahlin initiativet under större delen av den timslånga TV-debatten - speciellt i början när de flesta tittarna ännu var kvar. Det betyder kanske att statsministerns rådgivare inte är tillräckligt smarta. Eller har Reinfeldts debattkompetens rostat under hans långa bortovaro från offentligheten? Det kanske är farligt att åka landet runt och bara lyssna?

Väljarna hade själva fått ranka de viktigaste sakfrågorna som de två kombattanterna skulle diskutera. De var: 1 sysselsättning, 2 skolan, 3 sjukvården, 4 äldreomsorgen, 5 skatter och moms, 6 pensionerna, 7 sjukförsäkringen, 8 a-kassan, 9 klimatpolitiken, 10 barnomsorgen. Mest handlade det om sysselsättningen. Frågan som en av tittarna ställt i förväg var varför socialdemokraterna inte lyckades med jobbpolitiken? MS förnekade försiktigt att det var ett misslyckande - 93 000 nya jobb hade skapats.

Detta förnekande anger en ny ton i debatten. Borta är erkännandet att det var den svaga jobbpolitiken som var den förra regeringens stora misslyckande. Möjligen skulle man fortfarande kunna säga (sas inte i programmet) att det var den dåliga utformningen av budskapet som var felet - dvs att partisekreteraren Marita Ulvskog inte klarade sin uppgift.

Kanske förnekandet gjorde Reinfeldt förvirrad. Han kunde inte säga mer än att jobben nu kommer i hela landet. Att det skulle vara regeringens förtjänst är det inte många som tror. Han borde ha gjort en beräkning av hur stor andel som är den nya politikens förtjänst och därmed kunnat lyfta fram en kontrast till den gamla s-politiken - den som prioriterade bidrag istället för jobb.

Sahlins debattskicklighet visades också när Reinfeldt försökte göra gällande att den nu framlagda s-politiken skulle innebära 60 000 färre jobb (jämfört med regeringspolitiken). Detta var "trams" vilket många kanske accepterade eftersom Reinfeldt dels inte förklarade hur beräkningen grovt hade gjorts och dels öpnade för att Shlin kunde få det till att socialdemokraterna enligt FR skulle föreslå en direkt jobbminskande politik. Dessutom kunde Sahlin raljera över att Reinfeldt intresserade sig för vad ett oppositionsparti föreslår i en motion tre år före nästa val.

Styrkan i Sahlins debatteknik var att hon flera gånger kunde definiera regeringens politik och målsättningar på ett enkelt sätt som honsedan lätt kunde ta avstånd ifrån. Att Reinfeldt som svar rabblar siffror och detaljåtgärder kan ingen tittare hänga med på. När debatten inte handlar om några få stora frågor på båda sidor förlorar den som gräver ner sig i detaljer. Detta gällde också den korta skoldebatten även om Reinfeldt något bättre kunde föra fram behovet av kunskaper och att det är fint att arbeta med händerna.

Sjukvården skulle handla om tillgänglighet. Reinfeldt hade några otydliga formuleringar om patienträttighetslagar, sjukvårdslotsar och ombud. Visst , men Sahlin var snabbt inne på privatiseringar, stopplag och utförsäljningar. Hennes konventionella recept att satsa på öppenvården och avlasta akutmottagningarna lämnades okommenterad.

Ännu värre blev det med äldreomsorgen. Under Göran Persson lades det ner platser fastän han lovat flera. Det hade Reifenldt tydligen glömt. Istället slingrade han sig i utbyggnadsfrågan genom att bluddra om att de äldre numera är friskare...

Skattedebatten blev ganska förvirrad. Ville socialdemokraterna höja skatterna för höginkomsttagarna i form av personer som tjänar mer än 19 000 kr/mån eller inte? Sahlin lovade skattehöjningar för sådana som hon själv och Reinfeldt. Det betyder väl att värnskatten skulle höjas? Men det var ingen som krävde besked på den punkten. Borde inte åtminstone programledaren Karin Hübinette ha bett om en precisering?

Nu är alliansregeringen både i opinionsmässigt underläge och på debattmässig defensiv. Det senare visade TV-duellen relativt tydligt enligt min uppfattning. Blir det inte regimskifte 2010?

Andra bloggar om: sahlin, reinfeldt, socialdemokraterna, moderaterna, politik, samhälle på intressant.se