Ekonomisk kris eller avmattning?

Det blir en kanske inte ens påtaglig konjunkturavmattning om man får tro prognoserna gjorda med beräkningar. Inte ens utebliven tillväxt i USA i år leder till ekonomisk kris. Det är först när man lägger in mera vaga bedömningar av de psykologiska reaktionerna som det finns anledning att befara ekonomisk kris i världen.

Nu kommer konjunkturrapporterna i en strid ström. I måndags kom en rapport från Nordea och i tisdags en från Swedbank. På onsdagen kom Konjunkturinstitutet (KI) med sin rapport enligt den nya publiceringsordningen. Samtidigt rapporteras det om fortsatta kraftiga börsfall österut och den svenska börsen har sjunkit med ca 30 procent sedan toppen från mitten av förra året. Rapporterna talar om avmattning och viss risk för recession i USA (sjunkande BNP). Men ingen pekar på en direkt kris. KI är dock betydligt mera optimistiskt än bankerna.

Enligt KI får vi varken se någon egentlig nedgång av BNP bland industriländerna eller någon ökad inflation. Se diagrammet nedan där den förutsedda BNP-utvecklingen också är representativ för USA:


Detta förutsätter att motåtgärderna i form av räntesänkningar och skattesänkningar i USA får effekt. Ben Bernankes räntesänkning med 75 punkter kom samtidigt som KI offentliggjorde sin rapport. Men sänkningen fanns förutsedd i rapporten och då förlagd till första kvartalet, vilket framgår av nedanstående diagram:


En sammanfattning av KI:s prognoser visas i nedanstående tabell:



Den kritiska punkten för Sverige är arbetsmarknadsgapet som för arbetslösheten visar hur stor avvikelsen är mot NAIRU (punkten för jämviktsarbetslösheten). Vi ser här att det förutses en ytterligare överansträngning jämfört med förra året (0,4 ökar till 0,9) vilket leder till ökat kostnadstryck. Men denna ökning är ändå inte så stor att den underliggande inflationen (KPIX) mer än tillfälligt går över 2 procent. Reporäntan höjs med 50 punkter före årsskiftet.

KI förutser alltså en knappt märkbar avmattning i USA och en nästan betydelselös minskning av tillväxten för hela världen, se tabellen nedan:

På grund av osäkerheten genom finansmarknadernas problem har KI gjort en alternativ kalkyl med en betydligt sämre utveckling i USA med sjunkande huspriser och utebliven BNP-ökning 2008. För världen totalt blir resultatet en reducering av tillväxttakten med 0,8 procentenheter (även för Sverige). Men inte heller i detta fall blir effekterna krisartade. Redan 2009 ligger BNP-ökningen för USA bara en halv procent under prognosen i tabellen ovan. Arbetslösheten i Sverige kommer då att successivt stiga och ligga en procentenhet högre valåret 2010. Reporäntan blir lägre - med 2,4, 3,1 resp 2,7 procentenheter (betyder tex 1,4 procent 2009). Kommer regeringen i så fall att ha ens en teoretisk chans att sitta kvar? Se nedanstående diagram:

Man kan dock fråga sig hur tillförlitliga modellberäkningar är i ett läge där irrationella psykologiska faktorer ser ut att spela stor roll. Subprime-lånens ompaketering tycks ju ha skadat förtroendet mellan olika finansiella institutioner med både verkningar för den ordinarie utlåningen och för aktiemarknaden. Detta kan påverka både investeringar, husköp och privat konsumtion, som i nästa skede driver fram ytterligare kontraktion. För att kunna bedöma sådana effekter räcker det inte med att bara göra alternativa beräkningar med exogent givna, mera pessimistiska, grundvärden.

Nu väntas ytterligare räntesänkningar i USA nästa vecka. Det finanspolitiska stimulanspaketet på ca 145 mdr $ (1,0 procent av BNP) ser ut att sjösättas ganska snart trots att demokraterna först såg ut att vilja förhala processen. Kanske vi nu ser en stabilisering på samma sätt som flera gånger tidigare det senaste året. Då återstår frågan när vi kan tro att den sista frossbrytningen har ebbat ut.

Andra bloggar om: konjunkturer, depression, kris, avmattning, regeringen, nationalekonomi, politik, ekonomi på intressant.se