Orealistiskt EU-krav på förnybar energi
EU kräver att Sverige som är bäst på förnybar energi ändå skall öka produktionen av skogsbränslen drastiskt och 20-dubbla vindkraften på 12 år. Det kommer att bli dyrt och motverka en minskning av de globala utsläppen eftersom pengarna skulle ge större minskningar där inte så mycket gjorts som i Sverige. Men opponenterna vill göra ont värre.
Idag kom EU:s fördelning av kraven på medlemsländerna när det gäller klimatpolitiken (DN). Sverige skall minska utsläppen av växthusgaser med 17 procent till 2020 jämfört med 2005. Dessutom skall Sverige öka andelen förnyelsebar energianvändning från 40 procent till 49. Det är mindre än de 55 procent som tydligen var ett preliminärt krav när saken diskuterades i december (bloggartikel). Målet är att EU skall öka andelen förnyelsebar energi från 8,5 procent till 20 procent till år 2020.
Tanken med EU:s fördelning sägs formellt vara att lägga högre krav på rika länder än på fattiga. Det hjälper inte att ett land redan kommit långt i arbetet med förnybar energi - biobränslen, vindkraft, vattenkraft, solenergi - och därmed har svårt att till rimliga kostnader öka sin andel. Det förefaller dock som om denna princip inte gäller för t ex Lettland. Sverige ligger i topp inom EU med det relativt fattiga lettland på andra plats enligt nedanstående diagram från Eurostat:
Vi ser här att Sverige enligt den inte preciserade definitionen har en andel på 40 procent (Vetenskapsakademien uppger 26 procent). Nu skall denna öka med 9 procentenheter (p e). Lettland ligger på 34 procent och skall öka med 8 p e till 42 procent. Det låter som ett ohemult krav på ett fattigt land.
Men även för Sverige är kravet kostsamt och knappast realistiskt. Det är dock inte vansinmnigt som det tidigare kravet på 15 p e som motsvarade en förnybar konsumtion på 90 TWh. Nu är kravet reducerat till ca 54 TWh. Det måste i praktiken uppnås med bioenergi och vindkraft.
Kungliga Vetenskapsakademien har beräknat potentialen till 2020 för bioenergi till 32 TWh (bloggartikel). Det kräver att vindkraften byggs ut från 1 TWh idag med 22 TWh på 12 år. Dagens lösa planering går ut på 10 TWh till 2015. Energimyndigheten har gått ut med ett debattinlägg att planering med en utbyggnad uppåt 30 TWh borde påbörjas (bloggartikel).
En så kraftig utbyggnad av biobränslen kommer att ställa till med problem beträffande tillgång på skogsråvara. Och är en tjugodubbling av vindkraften på 12 år realistisk? De två frågorna borde miljöministern Andreas Carlgren och ordföranden i miljöutskottet Anders Ygeman (s) ha svarat på i radions Studio Ett alldeles nyss. Carlgren kom med glada tillrop medan Ygeman hänvisade till socialdemokraternas hemsida där det skulle framgå hur deras tidigare politik lätt kom upp i en andel på 47 procent förnyelsebar energi.
Går man till SAP:s webbplats och klickar på miljö får man en hänvisning till ett pdf-dokument från 2006-09-09 betitlat "En grön omställning för framtiden". Men där finns ingen samlad bild för 2020. På sidan 6 säger man litet löst att oljekommissionen bedömt biobränslepotentialen till 35 TWh till 2020. På sidan 8 säger man att vindkraften borde femdubblas (byggas ut med 4 TWh) till 2010. Det är allt.
Inte heller andra opponenter som Svante Axelsson (SNF) fick redogöra hur hans större krav skulle kunna genomföras. Det tycks räcka med att man gapar om mera för att få vara med i radions P1. Detta gäller även TV:s Rapport där Maria Wetterstrand från miljöpartiet fick framföra åsikten att den förnyelsebara andelen borde höjas till 55 procent, utan någon som helst antydan till hur detta skulle uppnås. Inte heller på mp:s webbplats finns någon information om ett 55-procentsmål.
Vi väntar fortfarande på realistiska besked hur utbyggnaden skall gå till. Går det att göra kostnadseffektivt? Skulle inte de satsade pengarna göra större nytta i andra länder (bloggartikel)? Varför vill opponenterna att Sverige skall göra dyra nationella åtgärder som medför större globala utsläpp än nödvändigt?
Andra bloggar om: förnybar energi, vindkraft, biobränslen, växthuseffekten, klimatpolitik, miljö, klimat, politik, samhälle på intressant.se
Etiketter: växthuseffekten
posted by Danne Nordling @ 20:00
6 comments
6 Comments:
Oj oj oj.. Man förlorar nästa perspektivet när man funderar lite över hur många diskussioner, och dimensioner, som ryms i "klimatdebatten". Här har vi att göra med pliktetik vs. konsekvensetik, allas bästa vs. någras bästa, miljöforskare vs. miljöforskare o.s.v. Dessutom ingår flera underdiskussioner. Jag anar spretiga men nödvändiga debatter framöver. Är det rimligt att sätta upp orealistiska mål? Kan medel användas på bättre sätt? Utse de [femtio] mest förnuftiga och opartiska personerna (ytterligare en diskussion), stäng in dem i en lada och låt dem sitta tills de är eniga. Deras råd blir sedan vår lag / Patrik
Det är naturligtvis ganska enkelt att nå andelen 55%. Ni tänker inte cyniskt nog.
Tom, du menar att vi skulle lägga ner kärnkraften så att nämnaren i kvoten blir mindre? Finns det något som tyder på att miljöpartiet vill anvisa denna kosmetiska metod?
/DNg
Helt riktigt; om än att jag tror att utspelet är munväder och knappast löper risken att förverkligas (om nu Wetterstrand ens tänkte så långt som att formulera en plan) så skulle det nog vara acceptabelt för partiet. Slagorden är rätt, väljarkåren är uppenbarligen ointresserad av detaljerna, och vi är ju vana vid helt opraktiska visionära utspel som kraschlandar i skogsbrynen. Vad finns att förlora?
Låt oss för ett ögonblick anta att vetenskapsmännen vet mer än lekmännen. IPCCs fjärde rapport är tämligen dramatisk, man ger världen 7 år att bryta ökningen av utsläppen. Notera då hur rapporterna kommer till; en massa (flera hundra vill jag minnas) meriterade inom-diciplinära forskare, eliten, tillsammans med toppen av politikerna förhandlar om vad som kan bevisas och vad som kan sägas - är det troligt att det är en överdrift av problemen, har politikerna verkligen intresse av det? Rapporterna är nog tvärtom ganska konservativa, kommande rapporter kommer nog att vara värre, ju mer man kan bevisa.
Förr sa man att 550 ppm var en gräns för vad som var säkert, sedan sa man 450 ppm. Nu börjar det luta åt 350 ppm! I toppen på en klimatologisk värmeperiod var halten koldioxid i atmosfären 280 - den för-industriella nivån. Nu är halten redan 383 ppm - vi är efter kurvan som ekonomerna skulle uttrycka saken. Ingen av de borrkärnor som tagits upp har visat på nivåer på över låga 300 de senaste 730000 åren, vi är utanför den kända kartan.
Förr sa man att vi nog kunde släppa ut 2 ton koldioxid på cap och år. Nu lutar man åt ett ton. Gå in på DNs klimat kalkylator, länk finns på startsidan dn.se, och räkna igenom vad det innebär i era liv. Jag lever ganska miljösnålt men det finns inte rum för någon bilkörning eller flyg i en sådan kalkyl!
OK, man kan säga att detta är en ny överreaktion typ skogsdöden på 90-talet - men är det sannolikt? Det väl har forskats "lite" mer om detta... eller?
De åtgärder EU föreslår torde knappast förslå, man kan tycka att andra borde göra mer. Jag tycker dock att vi alla borde göra mer. Personligen tycker jag att vi borde inrikta oss på att bygga kärnkraft. Det är möjligt att man kan se biobränslen som klimatneutrala, men jag tror inte det gäller fullt ut och moderna kärnkraftreaktorer av verkar vara ett mer effektivt hållbart alternativ, den debatten har nog bara börjat. Även så, så kommer vi nog bli tvungna att hitta på något sätt att kyla jorden och/eller få ut koldioxiden ur atmosfären igen. Vi har nog gjort oss beroende av vetenskapliga och tekniska genombrott för stor del av mänsklighetens överlevnad.
Jag har köpt ett litet vindkraftverk från http://www.windon.se men brottas nu med min kommun för att få byggnadslov. Helt galet tycker jag att dom bråkar om detta - jag bor ju på landet med närmaste granne 1 km från mig! Jag tror man skulle bygga ut vindkraften betydligt mer i Sverige om politikerna gjorde det lättare att få bygglov - jag menar hur många är vi inte i Sverige som bor på landsbygden som mycket väl skulle kunna tillverka vår egen el?
Skicka en kommentar
<< Home