Marginalskattesänkning bättre än jobbavdrag

Fyra ekonomer har gjort en analys som visar att jobbskatteavdrag är en dyr väg för att skaffa nya jobb. Dessutom minskar höginkomsttagarna sitt arbete. Därför borde marginalskatten sänkas med 20 procent upp till övre brytpunkten och 5 procentenheter däröver.

Studieförbundet Näringsliv och Samhälle (SNS) hade länge ett konjunkturråd som skulle bilda motvikt mot det tidigare alltför regeringsberoende Konjunkturinstitutet. Det ombildades senare till ett "ekonomiskt råd" som analyserar ett bredare spektrum ekonomiska frågor än enbart konjunkturutvecklingen. Varje år i januari utkommer en rapport från detta råd som numera återigen kallas "Konjunkturrådet". Den som kom idag betitlas: Vägar till full sysselsättning - ny analys av regeringens jobbpolitik.

Det kan förefalla vara ett något bedagat ämne när det visat sig att det växt fram fler jobb (oavsett om de varit följden av den specifika jobbpolitiken) utan att opinionen tagit något intryck. Snarare skulle man väl kunna dra slutsatsen att fler jobb till priset av inrättandet av en arrogant och valhänt regering inte är vad opinionen vill ha. En mer inkännande politik utan sysselsättningsframgångar verkar vara vad folk i allmänhet hellre skulle vilja ha.

Men de fyra ekonomerna har gjort en analys av själva jobbpolitiken som visar att det inte bara skulle vara konjunkturförbättringen som bidragit till skapandet av fler jobb. Jobbskatteavdraget (och förändrad a-kassa) är den viktigaste förklaringen till att antalet arbetade timmar ökar med 2 procent. Och i låginkomstgruppen ökar antalet arbetade timmar med hela 16 procent. Om detta inkluderar effekterna av regeringens efterfrågeökande åtgärder framgår inte. Det spelar opinionsmässigt mindre roll eftersom det inte tycks finnas några poäng att hämta med en lyckosam jobbpolitik.

När Konjunkturrådet idag presenterar sina synpunkter på DN-Debatt har också mycket riktigt perspektivet vänts 180 grader. Rubriken är nu "Jobbskatteavdraget gör att många arbetar mindre". Man konstaterar att jobbskatteavdraget är ett dyrt sätt att få folk i arbete. För medel- och höginkomsttagarna sjunker inte marginalskatten. Vi får alltså ingen substitutionseffekt (fritidseffekt). Det blir bara en inkomsteffekt (fattigdomseffekt). Den gör att man får mer pengar utan att arbeta mera. Därför blir ökad fritid visserligen inte mer attraktiv men istället ekonomiskt överkomlig. Höginkomsttagarna arbetar mindre.

Rådet skulle hellre vilja att stimulansen av arbete genom avdrag också kombineras med en marginalskattesänkning. Det kunde ske genom att den statliga inkomstskatten på 20 procent mellan den nedre och övre brytpunkten (intervallet 27 400 - 40 700 kr/m) avskaffas och sänks från 25 till 20 procent däröver. Jobbskatte- och grundavdragen ersätts av ett förvärvsavdrag.

Med denna utformning menar rådet att den disponibla inkomstökningen visserligen skulle bli mindre för höginkomsttagarna men ändå ge större skatteintäkter genom att arbetsutbudet nu blir större i den övre delen. Längre ner skulle effekterna bli desamma. - Man kan dock fråga sig om det inte blir nödvändigt med en konstig tröskel i systemet någonstans ovanför mitten.

SNS´råd anser alltså att det skulle vara bättre att ha litet mindre av jobbavdrag och istället en rejäl marginalskattesänkning. Det är alltså inte bara en fråga om att avskaffa de fem procenten i värnskatt utan också att få bort statsskatten på 20 procent i ett viktigt intervall för de lägre nivåerna av höginkomsttagarna. Nog är ekonomernas analys ett ordentligt slag i ansiktet på Fredrik Reinfeldt som helt lögnaktigt påstod (11/10-07) att alla höginkomsttagare redan jobbar heltid.

Det ekonomiska rådet har bestått av förjande personer: Stefan Lundgren, docent i nationalekonomi, vd för SNS och ordf. i Konjunkturrådet,

Lennart Flood, professor i nationalekonomi vid Handelshögskolan, Göteborgs universitet, Lars Behrenz, docent i nationalekonomi vid Växjö universitet och Harald Edquist, ekonomie doktor i ekonomisk historia och forskningsledare vid SNS.

Andra bloggar om: skatter, jobbavdrag, nya jobb, sysselsättning, regeringen, politik, ekonomi på intressant.se