Varningarna för skogsdöd en parallell till klimatlarmen?

Under 1980-talet slog forskarna larm om en snar skogsdöd. "En långsam atombomb" sade man. Alla var överens. Massiv kalkning förbereddes. Men till slut visade det sig att miljölarmet var en myt som uppstått inom forskarvärlden. Frågan är nu om detta fenomen upprepas i klimatdebatten. Kanske är klimatalarmismen en ny skogsdödshysteri?

Det är intressant att Sveriges Radio, som brukar vara politiskt korrekt, någon gång emellanåt sänder program som inte går i samma riktning som den underförstått påbjudna. Vetenskapsradion sände i P1 nyss ett program med titeln "Miljölarm - skogen dog inte" (repris i natt 0:30). Det var det andra programmet i serien Miljölarm - Tio program om katastroferna vi minns - hur gick det sedan? Sändningstid söndagar 13:00, repris måndagar 11:03 mfl, programledare Marie-Louise Kristola.

Programmet innehöll en lång utläggning om hur forskarna var helt övertygade om att försurningen och kväveutsläppen skulle ta död på skogen i Sverige. Även i Tyskland var oron stor. Man kunde peka på vissa negativa förändringar av skogen på en del håll. Men sanningen var istället att kväveutsläppen gjorde att skogen växte bättre. Den registrerade skogsdöden berodde enligt senare gjorda experiment mest på torka. Men ifrågasättandet av skogsdödshypotesen sågs länge som att man gick bilindustrins ärenden. Forskning som var ifrågasättande fick först inte några resurser för att den var politiskt inkorrekt.

Men 1987 skrev den pensionerade jägmästaren Svante Fahlgren en artikel på DN-Debatt där han påvisade att skogsdöden var en myt. I programmet återgavs en intervju med Fahlgren där han förklarade mytbildningens mekanismer med att de som inte gick i den påbjudna riktningen inte fick forskningsanslag eller befordran etc. Det lät precis som förklaringarna till att forskarna idag är så eniga om att växthusgasutsläppen är den huvudsakliga förklaringen till den globala uppvärmningen.

Programmet avslutades med att idéhistorikern Anna Tunlid från Lund fick förklara hur man kunde dra paralleller med dagens klimatalarmism. Helt klart finns det stora risker att det är en ny mytbildning som vi nu ser, menade hon. Men för att klara sig från att bli stämplad som helt politiskt inkorrekt avslutade hon sitt resonemang med en utläggning om försiktighetsprincipen. Dock fick hon in en tankeställare genom att hänvisa till att man tillämpade försiktighetsprincipen också mot förslagen om massiv kalkning av skogarna. Det fanns de som menade att vi inte kunde överblicka konsekvenserna av en sådan åtgärd. Finns det en analogi till idag?

Andra bloggar om: skogsdöd, miljölarm, klimatalarmism, växthuseffekten, koldioxid, miljö, klimat, global uppvärmning, mytbildning, politik, samhälle på intressant.se