Kärnkraften ingen lösning med EU:s mål om förnybar energi
Om EU:s mål om förnybar energi kan uppnås behöver kärnkraften inte byggas ut. Det kan bli elöverskott om biobränslena används till kraftproduktion. Då kan ett par reaktorer stängas. Folkpartiet som kräver mer kärnkraft måste ägna sig åt planekonomisk kalkylering med elbilar för att kunna motivera en liten utbyggnad av kärnkraften.
En del bedömare tycks anse att det det föregivna klimathotet medför att kärnkraften borde byggas ut. Folkpartiet med Lars Björklund i spetsen föreslog nyligen en utbyggnad av kärnkraften med fyra nya reaktorer. I tidskriften Fokus, som utkom i fredags, presenteras också en analys som gör gällande att redan det ökande elbehovet till 2025 inte kan tillgodoses utan att kärnkraften byggs ut. Sådana uppfattningar bygger på att EU:s krav att Sverige skall öka sin andel förnyelsebara energiproduktion med 9 procentenheter (från 40 till 44 procent) inte alls går att uppnå.
Kärnkraftsförespråkarna måste alltså göra trovärdigt att utbyggnaden av vindkraft, biobaserad kraftvärme, vågkraft och solcellsel helt har felkalkylerats. De måste sedan få Sverige att snabbt deklarera att försöken att uppnå denna ökning enligt EU:s krav nu uppges till förmån för en utbyggnad av kärnkraften. Även Frankrike kan tänkas agera i denna riktning. Tidskriften Fokus citerar sålunda forskare på avdelningen för energiteknik på Chalmers tekniska högskola som bedömer att den förnybara elen i Sverige bara kommer att öka med 10,9 TWh till år 2025.
Chalmers´ bedömning täcker bara hälften av den ökning av elförbrukningen på 20 TWh som experterna förutser till 2025. Dessutom kräver en ökning från 40 till 49 procent förnybart minst en utbyggnad med 54 TWh (större delen el) vilket indikerar att denna utbyggnad är orealistisk. Sverige skulle inte bara behöva förkasta EU:s krav utan också av nödtvång behöva bygga ut kärnkraften. Sakligt sett är detta en samhällsekonomiskt försiktig strategi. Kostnaden för kärnkraft är väsentligt billigare per TWh än biobränlebaserad kraftvärme och i synnerhet vindkraft - se nedanstående diagram från Vattenfalls årsredovisning för 2006:
Men det förefaller inte som om folkpartiet förstått att en utbyggnad av kärnkraften förutsätter ett frångående av EU:s krav på förnybar energi. Sverige kan inte både sträva efter ett uppfyllande och samtidigt bygga ut kärnkraften. Då skulle vi få elöverskott 2020. Kärnkraftsutbyggnaden kan dessutom inte börja planeras förrän nästa mandatperiod. Skall Sverige de närmaste åren satsa på en utbyggnad av förnyelsebar energi för att sedan avbryta det mesta av denna om kärnkraftens utbyggnad får klartecken om 4-5 år?
Om vi antar att de ca 54 TWh förnybar energi kunde byggas ut med hjälp av hälften biobränslen som till lika delar ger el och biodrivmedel samt resten med vindkraft mm som enbart ger el skulle tillförseln bli ca 40 TWh. Lägger vi till fyra reaktorer av genomsnittsstorlek får vi nästan 30 TWh ytterligare. Vi skulle teoretiskt få ett tillskott på 70 TWh el när behovet ökar med 20 TWh.
Det betyder rimligtvis att vi måste välja huvudsaklig inriktning ganska omgående. Allting tyder på att regeringen nu går in för att försöka uppnå EU:s krav på förnybar energi. Även om detta inte ens lyckas mer än till hälften vad gäller elproduktionen kommer detta att ge 20 TWh ytterligare el och därmed uppfylla det förutsedda behovet på bortåt 20 TWh ytterligare el år 2020. Det är svårt att se att det skulle behövas också ytterligare kärnkraft det närmaste årtiondet.
Tvärtom skulle en så stor ökning av elproduktionen med förnybar energi som uppfyller EU:s krav (om det nu är möjligt) kunna bereda utrymme för stängning av en eller två kärnkraftsreaktorer till år 2020. Argumentet för att inte stänga dem är möjligtvis att rikligare tillgång på el skulle kunna möjliggöra en massiv satsning på bilar med hybridmotorer av plug-in-typ.
Ett delvis annat scenario är att biodelen av den förnybara energin inte alls används till den energieffektiva kraftvärmeproduktionen utan helt till biodrivmedel istället. Detta ligger fortfarande inom ramen för EU:s krav på ökad förnybar andel av energianvändningen men skulle överskrida kravet på att andelen förnybara bildrivmedel skall öka med 7 procentenheter. En översatsning på biodrivmedel medför alltså samtidigt att kärnkraften fortfarande behövs i sin fulla kapacitet för elproduktion. Men behövs det ännu mer kärnkraft som Carl B Hamilton (fp) skriver i en kommentar till Fokus-artikeln?
EU:s krav på 49 procent förnybar energi och en ökning av förnybara drivmedel från 3 till 10 procent är planekonomiska mål som förvrider den mest kostnadseffektiva energiproduktionen som skulle kunna ge 17 procents minskning av utsläppen. Nu måste planeringsbyråkraterna ta ställning till olika vägar att uppnå alla tre målen samtidigt utan att veta hur framtidens teknik och relativa kostnader kommer att se ut. Det gäller att se till att varken brist eller överskott uppkommer. Erfarenheterna från östländernas planekonomiska experiment visar att det kanske inte blir så lätt.
Andra bloggar om: förnybar energi, el, kärnkraft, klimathotet, växthuseffekten, miljö, klimat, politik, samhälle på intressant.se
Etiketter: växthuseffekten
posted by Danne Nordling @ 00:15
18 comments
18 Comments:
Bäst och mest logiskt vore givetvis om kärnenergi får räknas in i "förnyelsebar" energi. Förnyelsebar energi är ändå så luddigt och vagt definerat att kärnkraft lika gärna uppfyller de kriterierna. Om man kör efter Brundtlandkomissionens definition på "sustainable" platsar definitivt kärnenergi.
Frankrike vill givetvis räkna in kärnkraft, Storbritannien lär nog även de snart pressa för det med tanken på Browns nyliga uttalanden om ett dussin nya reaktorer. Så kanske det ännu finns hopp om att få in en gnutta rationellt tänkande in i EU's mål.
Sverige får lära sig att EU i vissa avseenden är en papperstiger. Om man nu inte i regeringen i hemlighet ser detta dyrbara energiexperiment som något eftersträvansvärt. (Det är ju onekligen ett sätt att spendera stora pengar i stöd till obskyra företag. Och det kan ju vara användbart i vissa sammanhang.)
Vad gäller ett eventuellt elöverskott: är inte detta en bra sak? Redan idag sätts ju som vi lärt oss på denna blogg elpriset av (den höga) marginalkostnaden i Europa. Det låter som kommande skördetid för elbolagen.
Däremot kunde man gärna ta en titt på konkurrenssituationen och beskattningsprinciperna i branschen.
"Vad gäller ett eventuellt elöverskott: är inte detta en bra sak? Redan idag sätts ju som vi lärt oss på denna blogg elpriset av (den höga) marginalkostnaden i Europa. Det låter som kommande skördetid för elbolagen."
Detta är den neoklassiska skolans syn på prissättning. Nationalekonomi som bygger på formell logik säger däremot "att om ett monopol eller ett oligopol är skyddat av politikerna från konkurrens, så har dessa företag möjligheten att ta ut ett högre pris".
Ett monopol eller ett oligopol som inte är skyddat från konkurrens, måste hålla tillbaka prisökningarna eftersom entreprenörerna är fria att öka sina investeringar i branscher med hög lönsamhet och minska sina investeringar i branscher med låg lönsamhet. I detta fall leder höga vinster i el-branschen till att nya kärnkraftverk och vattenkraftverk byggs. Ett högre utbud av el leder till att priset på el sjunker.
Den neoklassiska skolans synsätt leder till att problemet är marknadsekonomin och att problemet kan lösas med hjälp av planekonomi. Synsättet osynliggör att det är de politiska interventionerna i marknadsekonomin som är problemet.
Det är välan alldeles utmärkt om Sverige kan bygga upp ett elöverskott [produktion] o exportera detta till omkringliggande länder, exv. Polen, DK [där f.ö. energiministern förordat detta] o t.o.m. Norge när deras energitillgångar i Nordjön sinar.
Utmaningen är inte att producera dyrt utan tvärtom.
Jag tycker det är egendomligt att EU med två starka påtryckningsstater (Frankrike och Storbritannien) ändå formulerade målet som en andel "förnyelsebar" och inte "fossilfri" energi. Vilken roll hade Sverige i EU:s myglande?
Tom, kan vi betrakta EU som en papperstiger? Kanske. Ett antal stater kommer inte att kunna leva upp till målen. Varför skall då Sverige till ev enorma kostnader vara bäst?
Är ett elöverskott bra?
Med ett Paretoeffektivt betraktelsesätt är det en förlust att få ett överskott. Vi har marknadsekonomi bl a för att minska riskerna för dyra överskott till följd av felplanering. Men i detta fall finns det ett överordnat plandirektiv i form av en kvotindikator för visst slags energi. Detta direktiv säger att energiproduktionen till stor del måste byggas ut med en teknik som är närmare dubbelt så dyr som kärnkraften (se diagrammet).
Hur skall ökad andel uppnås?
Ett sätt är att höja elpriserna så att vindkraften blir lönsam. Det kommer att ge stora förluster till konsumenterna som mest ger ökade vinster för vatten- och kärnkraftsproducenterna. Om eventuella importländer väljer en annan modell kommer det höga svenska elpriset inte ens att bli attraktivt vid export.
Ett annat sätt är att subventionera vindkraften med skattepengar (eller den smygskatt som "gröna certifikat utgör"). Det fördyrar också elen för konsumenterna men inte lika mycket. Om vi då får ett överskott skall alltså Sverige exportera subventionerad el till länder som då kan avstå från att göra egen dyr förnyelsebar el. Jag utgår från att det är den slutliga förbrukningens ursprung som räknas och då kan importerad el räknas in i andra länders kvot. Om så är fallet sjunker Sveriges egen kvot genom exporten och vi måste kanske istället lägga ner kärnkraft!
Ett elöverskott är alltså inte bra vare sig samhällsekonomiskt, för konsumenterna eller för energipolitiken. Det är inte ens bra för de varmaste EU-anhängarna eftersom det diskrediterar EU.
/DNg
varför säljs inte bensin svart? Jag skulle ställa mig i kö
Ur ekonomisk synvinkel vore det naturligtvis bättre att ta hälften av vindkraftspengarna, bygga kärnkraftverk för dessa till samma kapacitet och sedan ge tillbaka återstoden till skattebetalarna (eller köpa utsläppsrätter kanske? eftersom allt vårt är ert, kära politiker).
Som elproducent verkar det också bättre att satsa på kärnkraft: vid de tidsperioder då vindkraftverk inte kan producera el billigt nog (marknadspriset är lägre än kostnaden, med andra ord) kan de stoppas eller läggas i malpåse, medan kärnkraftverken fortfarande är ekonomiskt dugliga. Den korrekta strategin är sannolikt att försöka skjuta över ansvaret för vindkraft på nya företag eller skattebetalarna. (Staten borde väl antagligen kräva att elproducenterna levererar en viss andel vindkraft. Fast i och med att detta leder till stigande elpriser kan det ge muller inom basindustrin och därmed politisk kostnad.)
Vindkraften är idag, och kommer troligen att förbli, en s.k. vit elefant.
Danne, jag begriper inte riktigt ditt resonemang om att nationellt "överskott" skulle vara olönsamt. När överskottet är relativt lätt att exportera, eller sänker kostnaderna för industrin (vilket gör att de kan skala upp den el-intensiva produktionen) så tjänar vi rimligen på det.
Visst vore det globalt bättre om alla länder kunde konkurrera med kärnkraft, men nu är det många länder som hämmar sig själva och det kan och bör vi dra fördel av.
Sen vill jag påstå att bilparken kommer konvertera till eldrift snabbare än vad många tror. Det finns åtskilliga skäl: överlägset vridmoment, tyst gång, utsläppsfrihet, bränslekostnad etc. Det som lägger hinder i vägen är egentligen enbart att batterierna ännu är för dåliga. Men det händer saker på batteriområdet; exempelvis skulle detta kunna göra eldrift kommersiellt överlägset.
Tom, den intrikata frågan är hur en regering bedriver palanhushållning i en ekonomi med privata företag. Kan den föreskriva hur mycket vindkraft eller biokraft (de tre stora) kraftproducenterna skall leverera? Eller skall den agera med prisregleringar? Eller skall den själv producera den extra energin? Eller är det subventioner som är lösningen?
Om vi tar fasta på subventioner som utgångspunkt för 'jeppens' fråga kan vi tänkas få som effekt att det uppstår ett elöverskott. Det kommer att pressa ner det ordinarie elpriset vilket inte påverkar den planenligt subventionerade produktionen. Det gör elen attraktiv för andra länder men vi får nog anta att regeringen belägger elexporten med exporttullar. Anledningen är att det rimligen är elkonsumtionens ursprung som kvotregleras - inte produktionen.
Vi måste alltså göra av med den framsubventionerade elen inom Sverige. Visst kan vi bygga ut den energiintensiva industrin men det är inte samhällsekonomiskt lönsamt att subventionera en del av industrin.
Ett annat sätt är att planera fram fler eldrivna bilar. Det är en stor uppgift att göra på 12 år. En infrastruktur med laddningsstationer över hela landet måste byggas ut. Hur gör man med dem som vill ta bilen utomlands? Med den beslutskapacitet den svenska planeringsbyråkratin faktiskt besitter måste detta utredas under kanske fem år. Först därefter kan investeringarna göras och då återstår kanske bara fem år för att förnya bilbeståndet.
Ett annat alternativ är att inte satsa så mycket på elkraft utan istället prioritera biodrivmedel med t ex rena subventioner. Det betyder att vi snart måste välja teknik för framställning av bilbränslen. Att göra dessa med agroetanol är ingen långsiktig lösning. Och skogsetanoltekniken är ännu inte färdigutvecklad. Vi måste alltså fatta beslut om något vi inte sett i praktisk tillämpning och hoppas på att denna teknik börjar fungera om säg fem år.
Problemet med tankstationer och utlandsreor blir däremot mindre eftersom viss infrastruktur redan finns och etanolbilar kan köras på bensin utomlands.
Men hur går det med dagens skogsindustri? Det mesta av den avverkningsbara skogen utnyttjas redan. Om en stor del måste användas för biodrivmedel kommer en samhällsekonomiskt mycket lönsam export av papper och massa att reduceras och ersättas med en utebliven import av relativt billiga oljebränslen.
Någon import av skogsråvara kan vi inte räkna med eftersom efterfrågan på virke från Kina mfl medfört att Ryssland nu inför exporttullar vilket också motiveras med att landet självt vill förädla råvaran.
/DNg
Danne, jag förutsätter att folkpartiets fyra reaktorer, liksom annan kärnteknologisk infrastruktur, byggs på kommersiella grunder, eller inte alls.
Jag vill alltså att man tillåter urangruvdrift, nybyggnation, upparbetningsanläggningar, import av avfall för slutförvar etc etc, och att man för dessa ändamål strömlinjeformar tillståndsbyråkrati, licensieringsförfaranden mm.
De planekonomiska inslag man kan tänka sig handlar om att välja platser och upplåta mark, samt eventuellt att begränsa skadeståndsansvar.
Vi är ett glest befolkat land, fredligt, högteknologiskt och geologiskt stabilt. Det känns därför rimligt att vi låter industrin bygga alla möjliga sorters kärnteknologi här.
Om vi hoppar av förnyelsebarhetsmålen så går det säkert lättare, men jag tror inte att dessa mål lägger stora hinder ivägen för utbyggd kärnkraft.
(Elöverskott kan det aldrig bli, förresten. Den el som produceras måste konsumeras.)
Folkpartiets reaktorer kan knappast byggas på kommersiella grunder om vindkraften subventioneras så kraftigt att elpriset blir så lågt att frågan om export uppstår. Det är endast om elbehovet ökar med mycket mer än 20 TWh som det finns utrymme för kärnkraft. Men teoretiskt kan vindkraftsatsningen misslyckas. Nu senast blåste ett propellerblad på flera ton av från ett torn på Gotland och landade 40 m bort.
Vi kan lagra en del av elen genom att investera i pumpsystem vid vattenkraftsdammarna. Det kanske blir nödvändigt med mycket vindkarft som inte ger el kontinuerligt. Men den första motåtgärden vid överskottstendenser är att strypa vattenkraften.
En påtvingad vindkraftsutbyggnad kommer enligt mina beräkningar att göra utbyggd kärnkraft onödig. Jeppen, visa vilken del av beräkningarna som ev inte stämmer.
/DNg
Danne, ju mer integrerat Europas elnät blir, desto mindre beror vårt elpris på lokala investeringar. Baltic Cable och SwePol link är tillsammans på cirka 1400 MW, medan Öresundsförbindelsen är på cirka 2000 MW. Tillsammans motsvarar det alltså cirka tre kärnkraftverk. Det har talats om så märkliga projekt som att dra 2 GW HDVC-kablar från Island till Tyskland för att dra nytta av Islands geotermiska kraft, så att dra mer kabel till kontinenten borde inte vara särskilt konstigt.
Detta innebär att vårt nationella elbehov inte har särskilt mycket att göra med hur lönsamma kärnkraftverk blir. Jag är helt emot vindkraftssubventioner, förstås, men ser inte heller att denna symboliska leksakskraft är ett avgörande hinder för svensk kärnkraftsutbyggnad. (Möjligen ett opinionsmässigt hinder, eftersom det ger illusionen av att det finns ett bättre alternativ till kärnkraft.)
OK, med elkablar till Europa kommer elpriset där att avgöra kärnkraftens lönsamhet. Men även utan utbyggd kärnkraft väntas det bli export. Med fyra reaktorer och ännu mer vindkraft (subventionerad) kommer Sverige att kunna exportera mera än de nuvarande kablarnas kapacitet. Vad skall det vara bra för? Se posten 4/2.
/DNg
Danne, du svarar på frågan själv i ditt inlägg 4/2: "Sälja elen till utlandet med vinst."
Återigen, att vi slänger skattepengar i sjön på vindkraft är inget större hinder för lönsamma, privata, kärnkraftsinvesteringar. Behovet av ytterligare kabel är heller inget stort hinder, eftersom sådan överföringskapacitet är förhållandevis billig.
Skall vi tro att fp vill bygga fyra kärnkraftsreaktorer, som ger ca 30 TWh per år, för att exportera denna el till utlandet med viss vinst?
/DNg
Danne, jag har inga djupa insikter i FPs resonemang. Jag tycker förstås att det är feltänkt att ange ett särskilt antal reaktorer. Man borde istället säga att staten är positivt inställd till privata nyinvesteringar i kärnkraftsteknologi och överföringskapacitet, och att man kommer att undanröja onödiga hinder och strömlinjeforma byråkratin. Sen blir det det antal reaktorer som det blir.
Antagligen ingen som läster detta men ifall så vill jag tillägga. Flera missförstånd ovan föreligger.
1. Hela elmarknadens utbudssida (anläggningsmässigt) är planekonomiskt till sin natur. Den har så varit under mycket lång tid. Kraftverk, dammar, kärnkraft måste alla ha tillstånd som bara regeringen med många instanser kan utfärda.
2. Kärnkraftens pris är mycket kontroversiellt. Då den i princip alltid är finansierad med stora konglomerat av stater/bolag/kunder så går sällan att få fram riktiga priser. Vattenfalls pris är helt fel för NY Kärnkraft. Priset för ny kärnkraft är i många utredningar i paritet för vind. (MIT/EIA)
3. Någon idiot tycker att man ska planekonomisk begränsa ekonomsisk skadeansvar i fallet kärnanläggningar. Välkommmen till kalla krigets Sovjet - trevlig statsdiktatur.
4. D. Nordling har självklart rätt i att utbyggd kärnkraft är onödigt och faktiskt ekonomisk ruin för ägare OM vi får så mycket vindkraft/förnybart i nätet som EUs direktiv syftar till. Marginalkostnaden för ett finansierat vindkraftverk gör att man aldrig kopplar ur det om det finns kabelkapacitet kvar. Om det inte finns kapacitet för full produktion på alla kärnkraftverk + vind så blir priset nära 0 ibland.
5. Många ovan har inte läst grundkursen i ekonomi. Överproduktion av el är nästan lika illa so brist! Priset blir närmare noll på en spotmarknad och många kraftägare går på sikt i konkurs då man inte kan betala räntor på insatt kapital som man tänkt.
6 Slutligen vill jag ang. fp påstå att man har en helt annan agenda. Man är rädd för brist på olja och gas och framtida utveckling av beroendet av ryssland. Det är militären Björklund och ekonomen CH som styr fp efter egen dold agenda.
Anonym:
2. Kärnkraftens pris är mycket riktigt kontroversiellt. Det vi kan konstatera är dock att den eventuella pariteten med vind är ointressant - vind kan nämligen inte uppgå till särskilt stor del av ett elnäts energiförsörjning utan stora extra investeringar i lätt-reglerad stand-by-kraft och transmission. Vi har att ersätta cirka 60% fossilkraft globalt, men vi kan aldrig hoppas på mer än 20% från vind.
3. Jag ser inget konstigt i att begränsa skadeståndsansvar i utbyte mot en effektskatt. Ingen kräver varken bilister, biltillverkare eller bensinbolag på skadestånd för cancerfall pga avgaser - istället tar vi ut bensinskatter och kör sjukvården skattefinansierat.
4. Det beror på hur vi hanterar kol- och gaskraften i EU. Ska vi ha som mål att dra ner på den fossila elproduktionen så räcker inte förnyelsebart långt.
5. Det är nog du som inte läst grundkursen. "Överproduktion" är en nonsens-term i sammanhanget såväl ekonomiskt som moraliskt - ju lägre elpriser desto mindre blir investeringsviljan så det är ett icke-problem - men de som vill nyinvestera måste få göra det utan att staten lägger in veto för att skydda någons gamla investeringar.
Skicka en kommentar
<< Home