IPCC-man förordade klimatpropaganda redan 1989
En av FN:s klimatpanels IPCC:s ledande personer Stephen Schneider skrev 1989 om behovet av att förenkla klimathotet och den globala uppvärmningen. Det var en fråga om en avvägning mellan effektivitet och hederlighet, menade han.
Stephen Schneider (f 1945) är professor i miljöbiologi och global förändring i Stanford och grundare samt redaktör för tidskriften Climate Change. Han var samordnande huvudförfattare till IPCC:s working group II när TAR togs fram (den tredje rapporten 2001) och även verksam vid framtagandet av AR4 (rapporten 2007). Redan på 1980-talet framträdde han som en ledande företrädare för skarpa nedskärningar av växthusgasutsläppen för att bekämpa den globala uppvärmningen (källa Wikipedia).
För att få genomslag i media ansåg Schneider att budskapet måste utformas i dramatiska och förenklade former med skräckscenarier och undertyckande av de dubier som finns. Hans uttalande finns citerat i Discover i oktober 1989:
"So we have to offer up scary scenarios, make simplified, dramatic statements, and make little mention of any doubts we might have. This 'double ethical bind' we frequently find ourselves in cannot be solved by any formula. Each of us has to decide what the right balance is between being effective and being honest. I hope that means being both." (Wp)Detta uttalande, som förordar vad som måste betecknas som oseriös klimatalarmism, stärker den aura av förutfattade meningar och oseriösa utgångspunkter som växthusteorins förespråkare ofta anklagas för att omge sig med. Ett annat exempel på detta fenomen skrev jag om den 28/8 som handlade om klimatpampen Maurice Strong och hans uttalande 1990 om att det gällde att verka för att den industriella livsstilen skulle "kollapsa" (genom utsläppsminskningar).
Schneiders famösa förordande av propaganda i den vetenskapliga presentationen finns att beskåda på YouTube tillsammans med ytterligare ett antal tvivelaktiga uttalanden av klimatalarmister m fl sammanställda i en motpropagandavideo av Paul Williams. Här påstås t ex att Al Gore har sagt att om man inte har fakta att stödja sig på så ska man istället gasta.(holler).
Andra bloggar om: växthuseffekten, global uppvärmning, klimatförändring, klimatbluffen, miljö, klimatpolitik, Al Gore, IPCC, kapitalism, klimatkatastrof, samhälle, politik på intressant.se
Etiketter: växthuseffekten
16 Comments:
Danne, visserligen är du lite ärligare än genomsnittet av dina gelikar och tar med den sista meningen av Schneider där han konstaterar att man bör vara ärlig men likafullt så missar du sammanhanget. Vetenskapsmän skriver sinsemellan vetenskapliga artiklar. Sådana är extremt tråkiga och svårtolkade för lekmän. (du verkar inte själv läst många). Vad Schneider diskuterar är att populära media använder ett annat sätt att komunicera, och att om forskare vill bli hörda hos allmänheten måste de anpassa sig till detta, även om det innebär att man måste förenkla på ett sätt de inte gillar. Det handlar inte om någon "oseriös klimatalarmism"!
Vad tycker du forskarna skall göra? Diskutera inbördes på ett sätt som 100 personer i hela världen förstår och om 50 år konstatera att "Vi förutsåg ju redan för 50 år sedan att klimatet skulle gå åt pipan, varför gjorde ingen något?"
Thomas. Nu blir jag undrande. Du skriver "Diskutera inbördes på ett sätt som 100 personer i hela världen förstår.............." Du menar alltså att det är något 100 tal människor i världen som har kapacitet och kunskaper nog att verkligen förstå resonemanget som leder fram till de prognoser som IPCC framför. Samtidigt får vi höra från AGW förespråkarna att det är konsensus bland tusentals för att inte säga tiotusentals vetenskapsmän att de prognoser som IPCC framför är korrekta.
Det betyder att en överväldigande majoritet av de vetenskapsmännen som AGW förespråkarna hänvisar till egentligen inte är kompetenta noga att bedöma om de prognoser som IPCC främför är korrekta eller ej Det är synnerligen komprometterande för vetenskapsvärlden. Eller så är det synnerligen komprometterande för de som hävdar att det finns en konsensus bland tusentals för att inte säga tiotusentals vetenskapsmän.
Karl-Fredrik
Thomas, ser du inte någon fara i att en tidig företrädare för växthusteorin anser att det som för 20 år sedan måste ha betraktats som en hypotes ändå skulle presenteras i förenklade ordalag och med skräckscenarier? IPCC bidrog självt till detta genom att redan från början presentera scenarier med vådliga effekter. De blev omstridda och ingående diskuterade istället för att själva den teoretiska grunden blev ifrågasatt.
Jag får i varje fall intrycket att Schneider med sitt uttalande indikerar att han har förutfattade meningar som han vill hamra in i skallen på politikerna.
/DNg
Karl-Fredrik, du har en poäng, men du måste förstå att modern vetenskap är indelad i allt finare och finare specialiteter och att det som diskuteras i artiklar framförallt är det som är nytt och som därför förstås i detalj av väldigt få. Antalet personer som förstår alla aspekter av, t ex, hur man parametriserar fördelningen av partiklar i moln och kan följa de tekniska diskussionerna där torde vara rätt litet, men det finns många fler som har en översiktlig bild av området. Om de där experterna på molnparametrisering halkade helt fel skulle dessa se att resultaten blev fel även om de inte förstod hur beräkningarna gått till.
Det är inte så att det finns några tusentals forskare som i detalj förstår hela området, tvärtom finns det inte en enda person som gör det. Vi pratar om ett fält som sträcker sig från komplicerade matematiska simuleringar till ekologiska studier av arters utbredning.
Danne, Schneiders åsikter var knappast förutfattade, de var baserade på ingående vetenskapliga studier. Anledning till att IPCC alls bildades var att det fanns betydande kunskaper om att klimatförändringar var ett problem. Inte heller är Schneider ansvarig för IPCC.
Har du något alternativ till att förenkla om du vill förklara något för allmänheten?
"Har du något alternativ till att förenkla om du vill förklara något för allmänheten?"
IPCC har ingen anledning att förenkla för allmänheten eftersom det var bestämt från början att det är koldioxiden som skapar klimatförändringarna. Man vet att det kapitalistiska industrisamhället är beroende av förbränningen av fossila bränslen. Därför är koldioxiden av taktiska skäl den bästa vetenskapliga bluffen.
Förenklingar skulle motverka det politiska syftet. Därför döljer man verkligheten genom att konstruera matematiska modeller som ger det resultat man av politiska skäl vill ha. Man låter också av taktiska skäl skriva upp temperaturtrenden efter 1970 och sänka temperaturen innan 1970.
Man tar inte hänsyn till att städer är upp till 10 grader varmare än omgivande landsbygd. Man placerar mätarna på varma skorstenar och bredvid varmluftsutsläpp.
Man tar inte hänsyn till att koldioxiden är en mindre del av växthuseffekten. Att koldioxid absorberar den den infraröda strålningen inom ett smalt våglängdsområde. Att koldioxidens absorbation är logaritmisk (avtagande) ju mer koldioxid atmosfären innehåller. Att det är naturen som släpper ut stora mängder av koldioxid.
Man tar inte hänsyn till att koldioxiden historiskt sett aldrig har skapat klimatförändringar på Jorden. Att halten av koldioxid i atmosfären idag är på en mycket låg nivå jämfört med de historiska värdena.
Man tar inte hänsyn till att det är varma och kalla havsströmmar som skapar klimatförändringarna på 20-30 års sikt. Man tar inte hänsyn till att det är solen och Jordens molntäcke som skapar klimatförändringarna på lång sikt.
Denna fråga handlar enbart om att kunna lura så många lågutbildade människor som möjligt för att kunna ska en ekosocialistisk utopi. Problemet är att åtgärderna kommer att skapa massfattigdom och massarbetslöshet. Därför måste en ekofascistisk maktapparat skapas som håller befolkningen i schack.
Det tags ofta upp som ett argument i debatten av AGW förespråkare, som tex. nyligen av Pär Holmgren vs. Elizabeth Höglund i Expressen, att debatten är över. Vi har redan haft den och AGW teorin vann så det är dags att sluta diskutera om och istället diskutera hur. Problemet är bara att jag kommer ihåg någon sådan debatten? När tog den rum? Vet någon? Jag har då inte träffat någon som kommer ihåg en sådan debatt.
Sedan det här med att ”förklara för allmänheten”. Visst måste man förenkla, vi är ju inte alla klimatforskare, men att förenkla är inte det samma som att överdriva, och inte heller att ljuga.
Om man nu haft debatten och vunnit den borde man ju tycka att man kunna komma upp men sanningsenliga, men förenklade argument, som är övertygande nog. Samt eftersom ingen minns debatten så borde det ju har varit för så länge sen att man borde ha haft tid att omformulera de gamla, sanna, argumenten så att även lekmän förstår dem
Per-Olof, istället för att rabbla upp dina konspirationsteorier, varför tar du inte och läser IPCC:s rapport och kollar hur mycket av allt de du påstår de inte tar med som faktiskt finns där...
Per Olof Perssons resonemang är mer än lovligt tröttsamt. Det är möjligt att enstaka vetenskapsmän kan se det som förenligt med sina intressen att lura eller vilseleda lågutbildade människor, men det är
knappast vanligt. De flesta framgångsrika vetenskapsmän håller sig med en hög integritet och låter sig knappast vallas ihop som boskap för att vilseleda någon överhuvudtaget.
Thomas: du har, tycker jag, en lite överdriven föreställning om hur få det är som begriper vad vetenskapsmän forskar om. Det gäller kanske i vissa udda discipliner på hög nivå, men det mesta om klimatet kan förstås av de flesta som studerat på högskolenivå och åtskilliga därutöver också, om de bara anstränger sig.
Den här debatten mellan skeptiker och alarmister har väl inte riktigt förts någonstans. S k debattörer längst ut på respektive kant har i flera år gjort vad de kunnat för att förolämpa varandra med olika invektiv, men kunskapsnivån där verkar inte alltför hög. Alarmister och annat miljöfolk anser sig ha något slags tolkningsföreträde och försöker helst tiga ihjäl den skeptiska sidan, som från sin kant istället är desto mer aktiva propagandistiskt, de förfogar ju ite över så många officiella kanaler. "Vanligt folk" väljer sida i stort sett utefter politiska sympatier. Det är alldeles uppenbart skepticism har prägel av liberal konservatism och det mer officiella miljötänket har blivit en vänsterangelägenhet.
Det är inte kul och det har inget med fakta eller vetenska på att skaffa, men det är så. Tycker jag alltså, som försöker balansera mittemellan.
Bengt, även om det mesta utom väldigt tekniska detaljer i princip kan förstås av en stor grupp gör den enorma volymen att ingen har tid att lära sig allt. Man sätter sig in i det man har behov av. En ekolog kanske nöjer sig med att bara titta på hur stora temperaturförändringar som skett eftersom det är av intresse för att han skall förstå hur de arter han studeras påverkas, men han struntar helt i detaljerna i hur dessa temperaturer räknats ut.
Går man sen in på detaljer i forskningsartiklar är det många som kan läsa, förstå och använda resultaten, men betydligt färre som har kvalifikationer att bedöma om de data och metoder som använts är tillämpliga på det problem som behandlas eller om det är någon avgörande faktor som man glömt bort. Där har man som lekman inte mycket att göra annat än kolla i citation index för att se hur en artikel bemötts av andra experter.
För den som har förtroende för att experterna vet vad de gör och är ärliga går det att sätta sig in, och räkna med att de bitar man inte förstår ändå är korrekta. Om man som Danne är totalt misstänksam mot hela ämnet är det värre. Då hamnar man i sitsen att ju mer man lär sig desto fler obesvarade frågor ställs man inför.
Thomas, jag menar kanske att bara för att vi inte forskar inom det här gebitet så behöver vi inte sätta vårt ljus under skäppa. Många vetenskapsmän kan allt om nästan inget, vi andra kanske inte kan alla detaljer utan litar på dem som har gjort studierna, men vi har större möjligheter att skapa överblick.
Många år har lärt mig att duktiga vetenskapsmän har aldrig den tvärsäkra, odrägliga och konspiratoriska ton som somliga håller sig med.
Många år har lärt mig att vetenskapsmän inte är så annorlunda än andra människor. En del kan vara hur smarta som helst men ändå vara helt odrägliga som människor. Andra är smarta och ödmjuka eller klantiga och ödmjuka eller, värst av allt, klantiga och arroganta. Framför allt när forskare uttalar sig utanför sitt egna fält kan de säga riktigt dumma saker stödda av ett självförtroende de skaffat sig genom att vanligen ha rätt inom sitt eget område.
thomas: Din sista kommentar var det mest kloka och sanna jag hört från dig hittills. Jag delar din uppfattning. Forskare får alltid en övertro på sin egen teori och vill helst att den granskas av kollegor men inga "otrogna".
Vad betyder egentligen vetenskaplig konsensus om växthusteorin? Det är tydligen så att endast ett fåtal vetenskapmän är insatta i teorins olika delar men sannolikt också så att inte så många ens hjälpligt är insatta i de mera översiktliga beskrivningarna. Ett exempel är de två huvudteorierna i AGW.
Den första säger att en fördubbling av koldioxiden leder till en temperaturökning med ca en grad. Den andra säger att det finns återkopplingsmekanismer i den riktiga atmosfären som ger en temperaturökning på uppemot det tredubbla.
Det finns mera konsensus om den första teorin än om den andra. En del av skeptikerna accepterar den första delen och det kan vara en orsak till denna konsensus. Något som inte ifrågasätts starkt kan man acceptera. Men hur många forskare som figurerar bakom IPCC kan övergripande förklara hur denna fördubbling går till? Kan man inte det har man definitivt litat på andra auktoriteter och konsensus betyder inte mera än att man tror att ens kompisar nog har rätt.
Ett exempel på denna typ av konsensus är Thomas själv. Han kan inte förklara denna första del utan litar på att andra gjort rätt när de räknat fram resultatet.
Den andra delen av AGW-teorin är mer omstridd. Vad har vattenånga för effekt? Leder den till mera moln på låg höjd och vad har de för effekt? Kanske kyler de jordytan och motverkar den initiala CO2-effekten? Om detta får vi ingenting veta. Kan vi tro att tusentals vetenskapsmän tagit ställning till det rimliga i olika teorier om dessa mekanismer?
Nej, återigen är det fråga om att sätta tilltro till några få personer som säger att resultatet blir säg tredubbling. Om de kan hänvisa till en invecklad modell ökar kanske tilltron. Men det är förutsättningarna som är avgörande och de diskuteras sällan. Konsensus avgörs i praktiken av den dominerande tidsandan och knappast något annat.
/DNg
Danne, det handlar inte bara om att lita på att några räknat rätt, utan också att räkna med att några andra skulle upptäckt eventuella fel. Som du kanske märkt finns det en hel del personer som av ekonomiska eller ideologiska skäl inte vill acceptera dessa resultat, så varför publicerar de inte några vettiga alternativa teorier om det nu finns några uppenbara fel?
Förutom teoretiska beräkningar har vi viss kunskap om historiska temperaturer på jorden. Om vattenånga som Danne kan tänka sig skulle vara en negativ återkoppling är det mycket svårt att tänka sig hur vi kunnat ha så stora fluktuationer under istidercyklerna t ex.
Sen gör du ett vanligt fel i att du antar att om "konsensus" är fel betyder det att den verkliga klimatkänsligheten är lägre. Varför inte lika gärna högre? De studier som gjorts av hur klimatkänsligheten ändras om man ändrar de parametrar man är mest osäker på visar att man får en väldigt lång svans uppåt i känslighet och en mycket liten nedåt.
Du envisas med ditt genomlöjliga "om detta får vi inget veta". Du får veta allt du vill bara du masar dig iväg till ett bibliotek och sätter igång att läsa! Vad väntar du dig, att någon skall slå in informationen i skallen på dig med en hammare?
Thomas du säger att det är otroligt att vattenånga skulle ha en negativ återkoppling bla. med hänvisning till att det då skulle vara svårt att förklara att vi hade så stora fluktuationer under istidscyklerna. Men eftersom vi har säsongsvis fluktationer av koldioxidhalten borde det inte gå att göra mätningar för att verifiera teorierna om positiv återkoppling. Förvisso det är kanske relativt små variationer och att extrapolera är ofta väldigt vanskligt. Och finns det några historiska mätningar (jag inser att det måste vara en ganska kort historik) mot vilka man kan bekräfta teorierna om vattenångans positiva återkoppling.
Du tar bara upp vattenångan, men utelämnar molnbildningen och hur den påverkas av ökad vattenånga. Men molnbildningen påverkar väl också klimatet? Hur välutvecklade är teorierna runt molnbildningen och betraktas det som en negativ eller positiv återkoppling? Och hur stor är molnbildning påverkan på klimatet i förhållande till vattenångans?
Karl-Fredrik
Karl-Fredrik, i princip är en GCM för klimatstudier mycket lik de modeller man använder för att beräkna väderprognoser. Man har då inte bara säsongsvariationer att titta på utan också variationer i latitud och mellan dag och natt. I jämförelse med att jorden blir några grader varmare är de variationer man täcker in där enorma.
Visserligen är väderprognoser långt ifrån perfekta (och kan heller inte bli det givet att problemet är så känsligt för initiala störningar) men jättefel som att vattenångan har motsatt tecken på återkoppling mot vad man tror skulle man noterat.
Det man kan se är dock variationer i vattenånga beroende på temperatur. De säsongsvis variationerna i CO2-halt är för små för att man skall kunna dra några slutsatser av dem, de drunknar helt i bruset från variationerna som orsakas av jordens bana.
Visst påverkar molnbildning klimatet, och irriterande nog fungerar moln både som en stor positiv återkoppling genom att de reflekterar värme från marken och en ungefär lika stor negativ återkoppling genom att de reflekterar solljus tillbaka mot rymden. Du får ta och läsa hos IPCC för att få en mer detaljerad beskrivning, det blir för långt att ta upp i en kommentar här, även för vattenångans återkoppling ges referenser för vilka mätningar som finns.
Skicka en kommentar
<< Home