lördag, september 06, 2008

Mona Sahlin vill höja skatterna

I Ekots lördagsintervju ville s-ledaren gärna framstå som en skattehöjare. Men samtidigt försökte hon förneka att det skulle bli en skattechock. Hon erkände ytterligare kontokortsmissbruk men försäkrade att hon ändå bryr sig om ekonomisk-politiska frågor, men gav inget prov på detta. Är hon en "vingel-maja"?

Oppositionsledaren Mona Sahlin (s) var gäst idag 6/9 -08 i Ekots lördagsintervju. Hon skulle enligt påannonsen prata om hur hon tänker ut nya värderingar. Intervjuaren Tomas Ramberg började med det nya skatteförslaget för pensionärerna. Det var ett hån att ge några tior mer i månaden. Fröhoppningsvis snart skall vi genomföra en reform som syftar till att skatten skall bli lika - på lön och pension, sade Sahlin.

Jobbskatteavdraget ger störst skattesänkting till dem som tjänar mycket, sade Sahlin. Hon försäkrade att det skulle komma skatteförslag som är mer rättvisa. Vi drar oss inte för att höja skatterna men det väntar ingen lurig skattechock. Vi accepterar det andra steget i jobbskatteavdraget men vi skall införa reduktion för a-kasseavgiften. Det tredje steget har vi inte tagit ställning till. Vi avvaktar budgeten. Jag är kritisk till tredje steget, som är misslyckat [hur?].

Thomas Östros säger i Tiden att s kommer att ta in mycket högre skatteintäkter. Förmögenhetsskatte kommer att återinföras och en beskrivning antyddes komma i budgetmotionen. Men Östros försäkrar också att det inte skall bli någon skattechock. Det är de borgerliga kampanjmakarna som antyder skattechock. Skatter är inte "häftiga" i meningen att onödiga skatter skulle vara bra, sade Sahlin

Ekonomin kan stimuleras på andra sätt än genom skattesänkningar. Studiebidraget och barnbidragstilläggen behöver höjas ordentligt. De ekonomiska villkoren för dem som studerar måste bli bättre. Förra valet var skattefrågan på 12:e plats, sade Ramberg. Man måste garantera lugn och ro för vanliga människor och då kan man inte ruscha in och höja alla skatter, sade Sahlin. Jag vill vara ansvarsfull och inte lova vad som händer efter valet. Men våra besked skall bli allt tydligare. Vi skall fördela inkomsterna alltmer lika mellan olika grupper.

Kontokortsaffären enligt Isakssons bok kom upp. Det stämmer att jag använt partiets kontokort men jag skulle betala själv. Det hände både en och två gånger, sade Sahlin. Partiets tjänstemän brukade dra lott om vem som skulle ta itu med chefens kontokortsaffärer (Sahlin var partisekreterare). Det finns många uppgifter som är felaktiga i boken, sade Sahlin.

Reinfeldt har påstått att Sahlin haft som livsidé att hålla sig borta från ekonomisk politik, sade Ramberg. Det är personliga påhopp (äv Maud Olofssons kritik), var Sahlins svar. Hennes tillkortakommanden i ekonomi är en svaghet i partiets fasad, enligt vad Lotta Fogde skrivit i en kolumn. Jag tänker inte delta i en personlig vendetta. Jag hoppas att den politiska debatten inte kommer att handla om mina personliga karaktärsdrag, sade Sahlin.

Diskussionen kom in på utrikespolitk som handlade om Georgien, Bildt och kritiken av Ryssland. Det är kanske naturligt, men vi fick inte någon sakdiskussion om Sahlins förmåga att hantera ekonomisk-politiska frågor. Hon skrev faktiskt en debattartikel tillsammans med Östros där hon anklagade regeringen för felgrepp som nu resulterar i hög ränta och ökande arbetslöshet. Det hade varit intressant att höra hur hon kunde utveckla detta intressanta ekonomisk-politiska resonemang. Att Ryssland måste dra sig tillbaka har väl Sahlin sgat flera gånger tidigare?

Vi träffade vänsterpartiets styrelse i veckan och det gick väl bra, sade Sahlin. Vi diskuterade budgetlagen ganka mycket. Det alternativa regeringsbyggandet måste grunda sig på att s inte kan regera själva. Partikongressen skall ta ställning till innehållet i politiken. På ena eller andra sättet skall dock hela laget ta ställning till samarbetsformerna. Slutligen skulle det inte bli någon omprövning av EMU nästa mandatperiod.

Tyvärr kom inte klimatpolitiken och kärnkraften upp i intervjun. Idag håller socialdemokraterna en klimatkonferens där betydande motsättningar både inom partiet och med vänsterpartiet och mp framkommer (Ekot). Fortfarande kan man inte säga särskilt mycket om vad socialdemokraterna vill göra om de vinner valet. De vill höja skatterna men ändå inte. Det framstår som motsägelsefullt. Är Mona Sahlin en vingel-maja? Någon form av höjd förmögenhetsskatt blir det och omgjord fastighetsskatt. Här framkom inte ens att det skulle sättas en gräns vid 5 mkr i taxvärde (v har föreslagit 3 mkr) för det nuvarande systemet - dvs skattehöjningar däröver. Kunde Sahlin tänka sig att återställa det tredje steget i jobbskatteavdraget? Den frågan slapp hon svara på med hänvisning till budgetmotionen.

Andra bloggar om: , , , , , , , intressant.se

Etiketter:

8 Comments:

At 06 september, 2008 14:13, Anonymous Anonym said...

Sverige ligger åratal efter dom andra nordiska länderna i konsten att bli av med sossar. Stoltenberg åker ut nästa år om inte koalitionen bryter ihop innan og dom får mycket svårt att komma tilbaks.

I sverieg måste M och Fp ta djärvare grepp. C och Kd kan man bara köra över då dessa väljare knappast kommer att stödja fienden.

När pengarna staplas på hög som nu, kan det inte vara nån häxkonst att köra en cynisk populism för att få ihop tillräckligt med röster av dom som vil ha lite mer trygghet och dom som vil ha lite mer fart på företagandet.

Kör på med kärnkraft, striktare innvandring, skattesänkningar. Då vinner man över många fornuftiga sossar.

Men framför alt fattas en mediestrategi.

 
At 06 september, 2008 14:38, Blogger Kraxpelax said...

Bli av med sossar är väl inte politikens metanorm, vad var det där för buskis. Att tala anonymt är för övrigt tillåtet, men signalerar feghet.

Tillkommande invandringskostnader är små i förhållande till dem vi redan har. Att invandringen medfört ökande kriminalitet är ostridigt, men där är vi som sagt redan. Dessutom får man inte förbise de stora samhällsekonomiska vinster invandringen medfört i form av diversifierat näringsliv med skärpt konkurrens och prispress, vilket i alla högsta grad gynnar infödda konsumenter, framför allt de ekonomiskt sämre ställda. Så stiger reala BNP och tillväxten gynnas. Hur detta visas ekonometriskt får andra ge sig in på. Det är i princip handelsteori applicerat på enheter inomlands, komparativa fördelar, Heckscher-Ohlins teoem etc.

Mona Sahlins eventuella svagheter på ekonomi behöver inte betyda så mycket, då Östros kompletterar utmärkt. Varför Sahlin bytte ut duktige Nuder mot denne vet jag inte, det fanns väl sina skäl.

Sahlin, som tidigare ofta agerat omdömeslöst, har ryckt upp sig ordentligt, lärt av sina misstag och visat sig en ganska bra partiledare, ungefär i klass med sin företrädare.

-Peter Ingestad, Solna

 
At 06 september, 2008 16:39, Blogger Per-Olof Persson said...

"Dessutom får man inte förbise de stora samhällsekonomiska vinster invandringen medfört i form av diversifierat näringsliv med skärpt konkurrens och prispress"

Om målet med invandringen är ekonomisk vinst, måste en invandrare producera mer varor och tjänster än en redan boende svensk. Det är således real BNP per individ i landet som måste öka. I detta fall är det en ekonomisk vinst med invandringen och ingen kostnad.

Problemet med invandringen är främst att: (A) i Sverige blir människor bidragsberoende och detta beroende är svårt att ta sig ur, (B) individen får inte lov att förhandla om sin egen lön och detta skapar en hög arbetslöshet, (C) överbeskattning och regleringar gör det svårt att starta och driva företag.

Det andra problemet med invandringen är teorin om multikulturism. Multikulturism innebär att den västerländska kulturen inte är objektivt bättre än andra kulturer. Detta är fel eftersom den västerländska kulturen står för individuell frihet, mänskliga rättigheter och att verkligheten är rationellt objektiv.

Det är den västerländska kulturen som är förutsättningen för demokrati, industriell utveckling samt för möjligheten att öka levnadsstandarden för alla. Dessa positiva inslag för individen existerar inte i andra kulturer. I många kulturer existerar inte begrepp som demokrati, mänskliga fri- och rättigheter, samt individuell äganderätt.

Multikulturism innebär exempelvis att vi i sverige måste acceptera att familjemedlemmar får döda och tortera sina döttrar, att det enbart är ett fåtal religiösa ledare som får fatta besluten i samhället och att alla individer är underordnade kollektivet (stammen, familjen).

Multikulturism innebär att alla kulturella- och religiösa seder måste accepteras. Detta innebär att seder som vissa naturfolk har måste accepteras. Exempelvis att skallen ska krossas på det förstfödda barnet och att grisen ska kalasa på resterna eller att en muslim som rört vid en oren kristen måste tvätta sina händer sju gånger.

 
At 06 september, 2008 20:06, Blogger Kraxpelax said...

Allt ha sina för och nackdelar. POP anför tämligen spekulativa synpunkter, som inte strider mot vad jag har sagt.

 
At 06 september, 2008 20:48, Anonymous Tom said...

Skatter är inte "häftiga" i meningen att onödiga skatter skulle vara bra, sade Sahlin

Ekonomin kan stimuleras på andra sätt än genom skattesänkningar. Studiebidraget och barnbidragstilläggen behöver höjas ordentligt. De ekonomiska villkoren för dem som studerar måste bli bättre. Förra valet var skattefrågan på 12:e plats, sade Ramberg. Man måste garantera lugn och ro för vanliga människor och då kan man inte ruscha in och höja alla skatter, sade Sahlin. Jag vill vara ansvarsfull och inte lova vad som händer efter valet. Men våra besked skall bli allt tydligare. Vi skall fördela inkomsterna alltmer lika mellan olika grupper.


Här fanns mycket att följa upp.

Vad avgör om en skatt är "onödig" eller ej?

Ska villkoren för studenter alltså vara en bekvämare studietid följd av dålig avkastning på investerad tid (eftersom inkomstskillnader sedan ska raderas ut)?

Om man ska höja skatterna men inte "ruscha in" och göra så för vanliga människor, vilka skatter ska man höja?

Låt mig även upprepa "Jag vill vara ansvarsfull och inte lova vad som händer efter valet". Om Sverige hade en Jay Leno hade det varit guld.

Det låter sammantaget som att (s) vill se den borgerliga tiden som en kort lapsus som snabbt ska glömmas i marschen mot, eh, ja vart man nu vill marschera. Sannolikt kan vi alltså vänta oss åtminstone symbolladdade straffskatter, typ förmögenhetsskatt, fastighetsskatt och vad det låter som, höjda marginalskatter på inkomster. (Moralistisk bestraffning från vänster är aldrig fel.) Allt detta lär naturligtvis som vanligt träffa först och främst medelklassen, även om man kommer att envist förneka detta.

Ack, om Sahlin ändå hade ens samma förståelse för ekonomi som Fred Thompson.

 
At 07 september, 2008 10:27, Anonymous Per Fredö said...

När socialdemokraterna var i maktställning var det bara höjda skatter som gällde, inte ens någon sänkt skatt eller avgift som stimulans för samhällsekononomin.

Nu ska Mona göra upp med mp och vp om ett åtgärdspaket där inte minst skatterna står på schemat.
Vi har här en enorm skillnad mellan vp och mp enligt Peter Rricsson och frågan är hur Mona ska fungera som fredsmäklarinna
Kanske får hon hjälp av Östros eftersom hon inte själv har några ekonomiska kunskaper.

Mona har också blivit uppläxad av Göran. Som han sa: jag skulle inte ens ha kommit på tanken att gå fram med ett gemensamt program. Det vore dumdristtigt.
Splittring även i den frågan i partiet-eller praktiserar Mona Nuderdipnomatin?

Vad gäller sossarnas skattepolitik så har Östros i Tiden gett klart besked: vi kommer att höja skatterna rejält!

Men rent politiskt vågar Mona inte gå emot annat än att den kapitalistiska och ojämnlika förmögenhetsskatten samt en mindre revidering av fastighetsskatten ska bort. Dessutom inget tredje steg, nej,aldrig!

Pensionärena är dock en målgrupp som det ska bli strid om.
Regeringen kommer med en rad åtgärder som höjda inkomst-och tilläggspensioner men framförallt höjning med 2 5000 i grundavdrag för de s k fattigpensionärerna.

Sossarna har tidigare lagt sig på en 2000-kronorsnivå. Kanske den kommer att höjas något men i så fall på bekostnad av ett nej till det tredje steget,

Vi har ALDRIG haft likformig skatt mellan löntagare och pensionärer vilket Mona nu viftar med.

Mona och Wanja vet också att LO-kongressen krävde en rad utgiftshöjningar kallade reformer till en kostnad av 30-50 miljarder.
Hur hantera det?

Nu förefaller även trogna borgerliga väljare räkna med en socialdemokratisk valvinst 2010- säkert under intryck av alla opinionsmätningar.

Men kan dom och andra vara så dumma att de på nytt ställer sig bakom skattehöjarpartier och en splittrad vänster?

Kan de också bortse från att alliansen redan nu genomfört mer än hälften av allt som de vann valet på och att det kommer ett nytt liknande program 2010.

Och vi får sbart se två eller tre-fyra budgetalternativ vars konjunjtureffekter måste värderas.

Med all säkerhet Danne- efter 2010 kommer även värnskatten bort, den som inte fanns på agendan 2006.

 
At 07 september, 2008 14:34, Blogger Danne Nordling said...

En vanlig uppfattning är att staten har ett stort överskott som inför valet kan användas för populistiska reformer och rädda alliansregeringen. Men med en dogmatisk Riksbank som bara stirrar på KPI måste regeringen bli extremt skicklig i att driva en politik som motverkar en lågkonjunktur. Det kan ske genom en finanspolitisk stimulans nu som motverkar den inledda sparandeökningen hos hushållen.

Det troligaste är dock istället att regeringen avvaktar och finner att överskottet försvinner inför 2010. Då säger den nya visdomen att man inte "har råd" att stimulera ekonomin vilket medför att den finanspolitiska stimulansen fryser inne och valrörelsen utkämpas mot bakgrund av hastigt stigande arbetslöshet.

Mona Sahlin kommer med detta scenario aldrig att behöva visa någon speciell skicklighet i ekonomisk-politiska resonemang. Det räcker för henne att peka på att Reinfeldt inte är särskilt mycket bättre på att hantera en lågkonjunktur än den förra borgerliga regeringen.

"Det är häftigt att betala skatt" sa Mona Sahlin en gång på 90-talet. Det var ett förodande av högskattesamhället som något bra i sig. Nu ville hon nog backa litet från detta uttalande när hon tillade att hon inte ville höja skatterna i onödan. Detta borde ha följts av en fråga hur hon då tänker sig att lösa det annalkande demografiska omsorgsproblemet. Skall inte skatterna höjas för t ex vården av de äldre?

Men straffskatter ville hon ha. Vi fick dock inte veta om värnskatten skulle höjas.

Det är också anmärkningsvärt att Sahlin inte kan formulera ett hypotetiskt socialdemokratiskt budskap som kan komma att modifieras efter förhandlingar med de röda och gröna. Borde det inte vara bra för den egna positionen att man "bundit" sig för ett eget program. Att hålla det mesta öppet ger ett vingligt intryck och måste väl leda till fler eftergifter mot mp och v?
/DNg

 
At 07 september, 2008 16:52, Blogger Per-Olof Persson said...

"Det kan ske genom en finanspolitisk stimulans nu som motverkar den inledda sparandeökningen hos hushållen."

Om nationalekonomer hade lärt sig att upprätta en riktig ekonomisk statistik, hade det varit ett synligt faktum att lågkonjunkturer alltid börjar med att företagens efterfrågan från andra företag viker först. Konsumenternas efterfrågan på konsumtionsvaror är alltid den faktor som viker sist.

En riktig ekonomisk statistik måste bygga på att produktionen är indelad i ett otal produktionssteg. Det går dock redan idag att upptäcka att priserna på konsumtionsvaror varierar minst över en konjunkturcykel. De priser som varierar kraftigast är priserna på råvaror, investeringsvaror och halvfabrikat. Både intäkter och kostnader varierar kraftigast i de steg som är längst ifrån konsumenterna.

Ett annat skäl till att studera företagens efterfrågan från andra företag, är att denna efterfrågan är omkring fyra gånger högre än konsumenternas efterfrågan på konsumtionsvaror. Ytterligare ett skäl till att studera denna efterfrågan är att företagen alltid betalar sina kostnader innan de får in försäljningsintäkterna.

Detta betyder att det endast är sparandet i ekonomin som kan betala produktionen av nya varor och tjänster. Människor kan spara sina pengar i ett företag, eller i bank och dessa pengar kan sedan lånas ut till företagen. Sparande uppkommer om räntan/vinsten är tillräckligt hög.

De sparade pengarna används till produktion inom företagen endast om den förväntade framtida vinsten ligger på en viss nivå. Den förväntade framtida vinsten beror på intäkter och kostnader. Konjunkturnedgångar beror således på att intäkterna sjunker och/eller att kostnaderna ökar. Verksamheter blir olönsamma och neddragningarna skapar en nedgång.

Viktiga slutsatser:

(A) Omkring 80 % av näringslivets intäkter beror på företagens efterfrågan från andra företag.

(B) Intäkter och kostnader varierar kraftigt i de produktionssteg som är längst ifrån konsumenterna. I dessa steg är det företagens efterfrågan från andra företag som gäller.

(C) Konsumenternas efterfrågan på konsumtionsvaror har ingen påverkan på de steg som är längst ifrån konsumenterna. Dessutom finansieras all nyproduktion av sparandet. Försäljningsintäkterna kommer in till företaget efter det kostnaderna har betalats. Om den förväntade framtida vinsten är tillräckligt hög, kommer ägarna att spara dessa intäkter och använda pengarna till nyproduktion.

(D) Konjunkturnedgången beror på att intäkterna sjunker och kostnaderna ökar i de steg som är längst ifrån konsumenterna.

(E) Finanspolitiken kan motverka nedgången genom att sänka kostnaderna för företagen samt göra det mer lönsamt att låta sparmedel gå in till företagen. Exempelvis bör bolagsskatt, arbetsgivaravgifter och kapitalskatter sänkas.

 

Skicka en kommentar

<< Home