Obamas stimulanspaket motsvarar ca 400 mdr i Sverige
Finns det risk för "överstimulans" när Obama tillträder? Det diskuterades bl a i radions P1 idag. Men det trodde ingen trots att han planerar ett paket på 7 procent av BNP. Jag bedömer att det motsvarar 400 mdr i Sverige, som dock inte drabbats lika hårt som USA.
Nu planerar den tillträdande presidenten i USA Barack Obama ett stimulanspaket som enligt vissa uppgifter kan uppgå till 1 000 miljarder dollar. Det motsvarar cirka 7 procent av BNP. Man diskuterade detta och andra aspekter av finanskrisen i Ekonomiekots special 16:03 i P1 idag. En del av paketet skulle finansieras av skattehöjningar för "de rika". Men det mesta skulle Obama behöva låna upp. Det skulle naturligtvis öka det federala budgetunderskottet synnerligen kraftigt. Kan det bli "överstimulans" var en fråga.
Nobelpristagaren Paul Krugman utfrågades. Han trodde inte att det förelåg en risk för överstimulans (i dec). Inte heller Klas Eklund från SEB trodde på någon överstimulans. Det är bättre att blåsa på ordentligt, vilket Lars Calmfors och de flesta ekonomer anser, sade Eklund. Den låga räntan medför kanske ändå ökade risker framkom i en kommentar av Ingrid Bonde (AMF-pension).
Kan Kina och andra tillväxtländer dra världen ur krisen? Det trodde inte Eklund. Världens tillväxt kommer att bli Kinas medan resten står stilla. Kina går från 12 till 7 procent. Tillväxtländerna smittas av exportnedgången till andra länder. SSAB-chefen Olof Faxander var mindre pessimistisk, så även Bonde. Det finns en risk för social oro och därför sätter man in världens största stimulanspaket i Kina, sade Eklund.
Därefter följde den påannonserade intervjun med Robert Weil från Proventus. Löneutvecklingen har inte följt BNP-utvecklingen. Konsumtionsökningen har inte finansierats med lönerna. Han syftade på USA. Löneökningarna har koncentrerats till den finansiella sektorn med mycket stora löneskillnader som följd. Hur mycket av finanskrisen är kvar? Det går inte att svara på. Det tar 10 år att anpassa sig. Det viktiga är att banksystemet inte får låsa sig.
Men resten av världen ser inte ut som USA och Storbrtannien, sade Eklund. Anpassningen här går fortare. Bonde, som jobbat inom Finansinspetionen, sade att det finansiella systemet var "en infrastruktur med vidhängande kasino". SSAB har inte haft något överutbud i sin stålbransch - den var kanske mera typisk för konsumentnära varor, sade Faxander.
Från Brasilien rapporterades att krisen inte syntes utom på börsen. Många har börjat spara och skapar därför en kris, nämnde en intervjuperson. Osäkerheten är stor, många företag ger längre julledigheter. Brasilien har stora tillväxtmöjligheter inom industrin, enligt Faxander. Eklund menade att ekonomin är mera robust nu än tidigare med enorma kriser.
Kommer pensionerna att sjunka påtagligt? Det trodde inte Bonde. Det blir vissa variationer. Börsen kan gå upp under 2009. Förhoppningsvis har vi passerat konjunkturbotten om ett år, trodde Eklund.
Programledaren Brita-Lena Ekström fick dessvärre inte fram synen på de verkligt kritiska punkterna. En av dessa är orsaken till den långsamma löneutvecklingen i USA. Det kan hävdas att denna beror på invandringen av lågkvalificerad arbetskraft från Mexico och övriga Latinamerika. Skulle gränskontrollen ha behövt skärpas drastiskt redan för några decennier sedan? Eller skulle företagen ha erbjudit högre löner än vad som krävts för att besätta vakanserna? Kanske lösningen hade legat i att bedriva en lagom mer restriktiv penningpolitik så att utlåningen inte hade blivit "för stor"?
En annan punkt är att en stimulans på 7 procent av BNP i USA förefaller vara väldigt stor i förhållande till de prognoser för BNP-minskningen som är aktuella där. Det är som om Sverige skulle gasa på med ett paket på en god bit över 200 miljarder kronor. Och effekten i USA blir mycket större eftersom importen är mycket mindre i relation till BNP än i Sverige. Därför kanske effekten motsvarar ett paket på ca 400 mdr kr i Sverige. Betyder detta att Obama kommit underfund med att stabiliseringspolitiska åtgärder är föga effektiva och därför måste dimensioneras flera gånger större än den befarade BNP-minskningen? Vad har Obama för grund för detta? Detta synsätt strider helt mot Lars Calmfors syn häromdagen där han trodde att 15 mdr kr skulle räcka för Sverige.
Andra bloggar om: finanskrisen, stimulanspolitik, stabiliseringspolitik, stimulanspaket, Obama, nationalekonomi, politik, ekonomi på intressant.se
Etiketter: nationalekonomi
4 Comments:
Jesús Huerta de Soto beskriver konjunkturens gång enligt Austrian business-cycle theory (ABCT) i sin bok "Money, Bank Credit and Economic Cycles":
(När det gäller lönerna notera punkt 9. Ludwig von Mises hade rätt redan 1912.)
1. Banks grant new loans on a massive scale and the interest rate drops.
Amerikanska centralbanken sänker styrräntan från 6,5 % 2001 till 1 % i juni 2004.
2. Credit expansion drives malinvestments in projects far from consumption which were not profitable before the credit expansion.
3. Capital goods rise in price.
4. Prices climb on the stock market.
5. The capital structure is artificially lengthened.
6. Large accounting profits appear in the capital-goods sector.
7. The capital-goods sector demands more workers.
8. At some point the rate of growth in credit expansion ceases. The interest rate climbs. The stock market crashes.
9. Consumer goods prices grow faster than wages, in relative terms.
In the United States, the average inflation rate was 2.3% between 2002 and 2006, whereas wages per hour increased by an average of 1.9%.
10. Accounting profits appear in the consumer sector (demand increases).
11. The capital-goods sector sustains heavy accounting losses.
12. Workers are laid off in capital-goods industries.
13. Bank defaults mount. Marginally less solvent banks face serious difficulties. Credit crunch.
Jag noterade just att socialisten Andreas Bryhn kommenterade Weils tes om den långsamma löneökningen i termer av att finanskrisen beror på ökad "utsugning". Länk:
http://vansterekonomi.blogspot.com/2009/01/beror-finanskrisen-p-kad-utsugning.html
Vinsterna i USA skulle alltså vara enorma eftersom produktionsökningen till betydande del blivit vinstökning och inte löneökning. Men stämmer detta med någon statistik över lönsamheten?
/DNg
USA var i praktiken i en recession redan 2006. Men officiellt (enligt NBER) var USA i en recession ifrån december 2007. Det politiska fusket med ekonomisk statistik är stort i USA. Framförallt med inflationssiffrorna som troligtvis är den dubbla i verkligheten.
Vinsterna för amerikanska företag steg troligtvis i samklang med aktiemarknaden som steg kraftigt 2003 till 2006. I grunden beror snabba vinstökningar på en en snabb ökning av penningmängden. Det krävs att människor (och framförallt företagen själva) får tag på mer pengar som de väljer att använda till inköp av varor för att försäljningsintäkter och vinster ska öka.
Men vinstökningar kräver även att kostnaderna hålls tillbaka. Problemet med att använda aggregerade siffror för ekonomin som exempelvis för löneökningarna, är att man inte ser i vilken del av ekonomin problemen uppkommer. Löneökningarna för specifik arbetskraft inom exempelvis den tunga industrin, och för specifik arbetskraft inom vissa branscher (som exempelvis för byggnadsarbetare och bilarbetare), kan öka mycket kraftigt och leda till nedskärningar inom just dessa delar av ekonomin.
Dessa nedskärningar kan leda till spridningseffekter till andra branscher trots att lönerna är låga i dessa branscher (som exempelvis för de som arbetar i butik). Att reallönerna rent allmänt stagnerar i USA och i Sverige är en kris för socialismen och keynesiaismen. Höga skatter och stora ökningar av penningmängden, skapar en ekonomi med hög konsumtion och lågt sparande.
Den investeringstunga industrin finansierar sitt spenderande på produktionsresurser (råvaror, halvfabrikat, arbetskraft, investeringsvaror) i vissa fall ett par årtionden innan de slutliga konsumentvarorna produceras och försäljningsintäkterna kommer in från konsumenterna. Det är enbart sparandet som kan finansiera ett lands investeringar i en omfattande kapitalstruktur. Detta leder till höga reallöner. Men den nuvarande ekonomiska politiken leder i stället till lågproduktiva arbeten inom tjänstesektorn.
AMANITA spår hyperinflation i sitt nyhetsbrev och slutet för kapitalismen i dagens form.
http://www.amanita.at/e/e-newsletter.htm
"For years I have been projecting the biggest economic crisis in the
history of capitalism for 2012/13, including hyperinflationary state defaults, closings
of exchanges around the globe and the end of the capitalistic system as we know it. I
see absolutely no reason to change that prognosis in spite of the disinflationary
tendencies in 2008 (it’s certainly not correct to speak of deflation), in contrast I
increase the official likelihood for this scenario from P=80% to P=90-95%.
While there is no real change in the big picture, the details on the road to hell have to
be adjusted, the path is more volatile and somewhat different than expected. To my
knowledge, no one did completely & exactly foresee the incredible events in 2008 –
probably people would have rung the funny farm for this forecaster… The better
forecasts including the Amanita outlook were at least correct in some major points.
The disinflationary push expected for 2009-10 did already manifest in 2008-9, one
year earlier than expected."
Skicka en kommentar
<< Home