Vad är rättvis lön för en VD i konflikten med ägarna?

En teolog i Uppsala fördömer de höga chefslönerna och bonusarna. Egentligen bör alla få samma andel av det som är gott. Men om den mediokre företagaren anställer en VD som gör att vinsten ökar, varför skall denne inte vara förtjänt av bonus? Varför ta kapitalets parti?

Debatten om storföretagens VD-löner tog ny fart när den hårt kritiserade VDn för Posten Lars G Nordström avsade sig sin lön den 22 november. Han fick lika mycket som sin företrädare. Men han ville inte framstå som girig. Eftersom han hade pension från tidigare jobb kunde han avstå från sin lön utan att det gick någon nöd på honom. Var det bra? Det tyckte åtminstone Fredrik Reinfeldt vilket borde stämma till eftertanke. Någon eftertanke tycks emellertid inte professor Carl-Henrik Grenholm, professor i etik vid Uppsala universitet, ha ägnat sig åt.

Grenholm har skrivit en debattartikel på Brännpunkt i SvD 29/11 som går ut på att VD:ar och högavlönade inte skall ha högre lön än andra om det inte är till fördel för de sämst ställda. Det är alltså den rättviseprincip som Harvardfilosofen John Rawls lanserat som Grenholm hänvisar till (bloggartikel). Dock skriver han inte ett smack om varifrån principen är hämtad. Han tycks inte heller vara medven om att Rawls' princip ifrågasatts av t ex professor Robert Nozick, också på Harvard. Teologie doktorer kanske inte har så mycket insikt i den filosofiska diskursen att detta är bekant?

Utgångspunkten för Grenholm är dock betydligt mera förutsättningslös. Han skriver:

"den centrala etiska frågan handlar inte om enskilda chefers moraliska egenskaper. Den gäller vad som är en rättvis lön. Hur stora löneklyftor kan vi acceptera – utan att det strider mot rättvisan?"

Efter denna fråga ger han omedelbart svaret om rättvisan på ett sätt som ger sken av att han refererar en närmast fullständigt etablerad sanning:

"I humanistisk tradition har de flesta varit överens om att en rättvis fördelning är en lika fördelning. Alla människor har lika värde, och därför bör de få samma andel av det som är gott."

Därefter nyanserar han sig något och nämner det som är Rawls' princip och att det finns andra skäl till att ha olika lön:

"Vad är då en rättvis lön? Det innebär inte att alla människor ska ha lika höga inkomster. Vi har olika kvalifikationer och utför olika arbetsinsatser som är mer eller mindre krävande.

Det är rimligt att lönesättningen tar hänsyn till dessa skillnader i utbildning, ansvar och prestation."

Från detta konstaterar han att man vanligtvis måste ge cheferna så höga löner att man kan rekrytera dem som är mest kvalificerade. Det vill han ifrågasätta. Men han gör det inte utifrån de olika rättviseprinciper han inledningsvis har anfört utan genom att referera till den "människosyn som varit vanlig i ekonomisk teori" (antagligen "economic man"). Om denna fäller han omdömet:

"Denna bild av människan kan inte godtas."

Jaha, och vem kan inte godta denna beskrivning av människans egenskaper på det ekonomiska området? Gud, den teologiska vetenskapen eller den socio-ekonomiska nationalekonomin som utforskat människan genom experiment?

Har professor Grenholm aldrig tänkt på att lönen för anställda verkställande direktörer också sätts med hänsyn till rättviseskäl? Närmare bestämt handlar denna rättvisa om fördelningen mellan kapital och arbete - inte om fördelningen mellan olika representanter för arbetet.

Till att börja med kan vi göra en rättvisejämförelse mellan vad en företagsledare som också äger största delen av företaget kan tjäna. Är han duktig kan vinsten bli hög i företaget och han tjänar väldigt mycket pengar. Är han mindre duktig blir inkomsten ganska medioker.

Om den mediokre företagsledaren och ägaren inser sin otillräcklighet och istället anställer en VD som får upp vinsten i företaget, vem är då förtjänt av alla de pengar som då finns att fördela? Är det så självklart att den mediokre f d företagsledaren skall ha alla pengarna förutom en blygsam företagsledarlön till den anställde VDn? Eller är det rimligt och rättvist att den som åstadkommit den ökade vinsten också får en god del av denna som en bonus eller liknande?

Varför vill professor Carl-Henric Grenholm i Uppsala ställa sig på kapitalets sida i denna fördelningskonflikt? Är det bara löntagare som skall beskyllas för girighet - inte aktieägare? Antingen är Grenholm enögd eller okunnig. Det hindrar honom inte från att få breda ut sig på SvD:s debattsida med tabeller och allt för nio företagsledares lön och bonus.

[Nu reser jag utomlands ett par veckor.]

Andra bloggar om: rättvisa, bonus, girighet, löner, VD-löner, chefslöner, aktieägare, kapitalet, Rawls, etik, filosofi, omfördelning, politik, ekonomi på intressant.se